This is a qualitative social psychology study, which aims to describe how mothers with 1-2 year old children develop their identities, seen from Symbolic Interactionistic perspective. Five young mothers have been interviewed, through qualitative interviews and self reports. Through this data I have attempted to establish how these women develop their identities when they have been mothers for 1 or 2 years. The conclusions I have drawn is that the identities change radically with becoming a mother and all respondents take different decisions outfrom their identities as mother. There seems to exist a need of more knowledge about how to bring the identity of a woman and a mother together and create a new entity. Roles, anxiety and guilt influence the mother’s identity development, and Cooley and Meads ideas about the self are still going strong today.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.

Den här uppsatsen undersöker hur mammorna Kala och Gothel i Disneyfilmerna Tarzan och Tangled gestaltas. Mitt syfte med uppsatsen är att, genom att jämföra två till synes helt olika mammor, uppmärksamma hur Disney signalerar vilka mammor som är "bra" och vilka som är "dåliga" mammor. I analysen jämför jag, utifrån ett feministiskt perspektiv och med hjälp av teori från semiotiken, hur mammorna beter sig mot sina barn, huruvida deras egna behov framkommer och hur barnet och mamman interagerar mot slutet av varje film, när barnet gör valet att lämna modern. Jag skrev den här uppsatsen med förhoppningen att belysa hur presentationen av kvinnor, framförallt mammor, kan se ut i ett samhälle som sätter orimligt hårda krav i media på hur kvinnor bör bete sig. Eftersom det finns mycket tidigare forskning om kvinnlig representation hoppas jag att mitt arbete kommer kunna vara ett bidrag i forskningen.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur mammor, som offentliggör sitt moderskap på sociala medier, upplever sitt moderskap. Närmare bestämt avser studien besvara frågeställningar som berör vilka förväntningar som dessa mammor upplever att andra har på dem i mammarollen samt hur deras emotioner och självbild påverkas av offentliggörandet av moderskapet. Dessutom ämnar studien besvara hur mammorna upplever att de porträtterar sitt moderskap på sociala medier. Studien antar ett socialpsykologiskt perspektiv med ett teoretiskt ramverk som består av följande teorier: Goffmans dramaturgiska perspektiv, Beckers teori om sanktioner, Cooleys teori om spegeljaget, samt Shotts teori om rolltagande emotioner. I tillägg till detta introduceras vårt egna begrepp “offentligt moderskap”. Empirin har samlats in genom tio kvalitativa forskningsintervjuer och resultatet visar att mammorna upplever att mammarollen är nära förbunden med flera förväntningar: att vara med sitt barn, att ge sitt barn “rätt” kost och att ha den “rätta” utsidan. Dessa förväntningar är ibland motstridiga och orsakar en kluvenhet och ambivalens hos mammorna. Vidare upprätthålls förväntningarna genom kritiska och uppmuntrande kommentarer från läsare och följare. De kritiska kommentarerna leder till att mammorna får en negativ självbild och att de upplever emotioner såsom skam och skuld. Uppmuntrande kommentarer, från bekanta snarare än läsare och följare, leder istället till att mammorna får en positiv självbild. Bland de mammor som hade en positiv självbild var en vanligt förekommande emotion stolthet och bland de mammor som var mer osäkra på sin egen självbild förekom emotionen fåfänga. Avslutningsvis tycks mammorna porträttera sitt moderskap på olika sätt. Antingen anpassades porträtteringen till de förväntningar som de upplevde fanns på dem i deras mammaroll eller så fanns en ambition att visa upp en mer ärlig bild av moderskapet som inte nödvändigtvis stämmer överens med dessa förväntningar.

This study examines how the social service construct a gendered parenthood in child welfare investigations. The aim is to describe in which way maternity and paternity is described by gender and what differences are found in these descriptions based in normative constructions. As well as the way in which social services investigations reproduce society´s family norms. Through a qualitative thematic analysis of 9 child welfare investigations from a social office in a small municipality in Sweden, five themes were found. These themes have been analysed from a social constructivist gender perspective. The main outcome of the study shows that maternity is reproduced as a norm within parenting. Because of this the mother´s parental ability, regardless of what the family´s problems consist of, is being investigated. As the investigations focus on maternity, the consequence of this is that paternity is reproduced as absent but at the same time sufficiently good in its mere existence. Another of the conclusions of the study is that the social service has the task to educate the individual towards a social ideology, and when they do that the consequence of the family is that they are being fostered against the heteronormative traditional familyideal.

Moa Martinson (1890–1964) skrev om livet i samhällets anonyma skikt, om mödrar och barn som gömdes undan och glömdes bort. I sina romaner gestaltade hon vad som hände kvinnorna när industrialiseringen drog fram över landet och männen försvann dit arbetet fanns eller dök ner i brännvinet. Männens frånvaro, fattigdomen och de växande barnaskarorna gör att kvinnorna i Martinsons romaner ofta lutar sig mot varandra för att överleva. Denna överlevnadsstrategi gör att alternativa familjestrukturer växer fram och tränger undan en normativ kärnfamiljssturktur. Uppsatsen undersöker gestaltningen av dessa alternativa familjer i romanerna Kvinnor och äppelträd, Sallys söner och Mor gifter sig. Analysen tar avstamp i Patricia Hill Collins begrepp othermother och community-based parenting samt Maria Bergom-Larssons marxistiska analys av Martinsons författarskap. Vad som konstituerar familjeskildringarna och hur dessa förhåller sig till kärnfamiljsidealet är huvudfrågorna för uppsatsen.  Ur detta kan uppsatsen konstatera att de familjer som skrivs fram präglas av kvinnocentrerade gemenskaper, kvinnosolidaritet, dragkamp mellan klass- och kvinnomedvetande samt ett ambivalent och flyktigt förhållande till kärnfamiljsidealet. Därtill framgår att Martinson för en ständig diskussion kring moderskapet och familjens komplexitet i sina romaner. Hon visar på intressanta alternativa familjestrukturer, som står upp emot traditionella och patriarkala familjeideal. Tankar hon var tidigt ute med, och som senare kommit att växa inom feministiska forskningstraditioner.

This study examines heteroglossia and the dialogic nature of Sheila Heti’s novel Motherhood, published in 2018. The novel features a main character who muses on the question of whether or not to have children, the novel ending with her nearing the age of 40 and deciding not to try and become a mother. Through the use of M.M. Bakhtin’s theory of the novel as a dialogic medium, as well as Anne Herrmann’s theory on the female dialogic, the purpose of the study is to look at the way in which the main character comes to the conclusion not to have children. The novel is read through the lens of the languages and voices of different characters, determining whose language is allowed to be the dominant one, and the effect of these languages on the main character’s decision-making.

Studiens syfte är att utifrån en granskning av mediedebatten undersöka framställningen av fenomenet surrogatmödraskap för att utforska dess komplexitet utifrån ett intersektionellt perspektiv och med ett fokus på surrogatmoderns position.  I studien granskas 34 tryckta källor från de sex största dags- och kvällstidningarna i Sverige, begränsat till tidsperioden 2018-04-25 till 2021-04-25. Materialet undersöktes utifrån en kvalitativ textanalytisk metod och resulterade i fyra teman: självbestämmandets logik, en normbrytande och gränsöverskridande praktik, subjektets utsatthet och villkorad frihet, objektifiering av kropp och mening. Resultatet av studien visar på att genom att särskilja det kommersiella surrogatmödraskapet från det altruistiska, och lyfta fram de altrusiska icke-vinstsökande motivet, kamoufleras de potentiellt exploaterande aspekterna av surrogatmödraskap, samtidigt som en bild av kvinnan som självuppoffrande och omhändertagande framträder som ideal. Enligt motståndarna i debatten, går det inte att särskilja surrogatmodern från den strukturella underordning som är utsatthets villkor. Dessa exploateringseffekter verkar både utifrån perspektivet att kvinnan och barnet förtingligas och blir till varor i en marknad som styrs av utbud och efterfrågan, men också att denna syn på kroppen som reproduktionsmaskin reducerar födande, graviditet och havandeskap till icke-meningsbärande erfarenheter. Studien visar också på att surrogatmödrar både i Indien och USA som medverkar i kommersiella surrogatarrangemang nedtonar den ekonomiska betydelsen i arrangemanget och lyfter fram och kopplar sina motiv och handlingar till altruism, genom att inte se surrogatmödraskap som ett arbete, utan snarare som något som bär ett högre syfte. Dessa narrativ menar jag visar på att surrogatmödrar ger uttryck för det ofrånkomliga kravet i att bedömas som ett handlingskraftigt subjekt, oavsett om denna subjektsposition är villkorad av social utsatthet eller inte. / By examining the current Swedish debate on surrogacy, this thesis explores how the phenomenon of surrogacy can be understood in its complexity, through the use of an intersectional analysis, and a focus on the position of the surrogate mother. By using a qualitative textual analysis as a method, an analysis of 34 articles in six of Sweden’s largest newspapers under the time period of 2018-04-25 to 2021-04-25 was conducted. The material resulted in four themes: The logic of the freedom of self-determination, Surpassing and breaking norms, The subordination of the subject, Commodification of body and meaning. This study shows that by separating the altruistic surrogacy from the commercial surrogacy, and by favoring the reasons for choosing to be a surrogate mother as primarily altruistic, the potential risks of surrogacy as exploitation are disguised. While at the same time the image of the woman as a self-sacrificing and nurturing subject is manifested as an ideal. Those who oppose surrogacy, present it as a phenomenon in which the surrogate mother cannot be separated from exploration. The commodification of the body reduces the woman and the child to objects in a system of exchange controlled by the powers of market. In this process the values contributed to the process of giving birth and the emotional labors attributed to it, are in this view, regarded as lost. The study also shows, based on analysis of other studies, that surrogate mothers from India and USA, who partake in commercial surrogacy, do not primarily regard surrogacy as a labor but as something linked to a higher form of experience. It is the conclusion of this essay that these narratives are strategies by which the surrogate mother demands to be seen as a subject in her own right despite the exploitative logic of the global market and the commodification of the body.

Uppsatsen syftar till att undersöka professionellas perspektiv, föreställningar och upplevelser av att arbeta med missbrukande mödrar. Sex professionella intervjuades och det empiriska materialet analyserades utifrån teorierna symbolisk interaktionism, genus teori, skam och skuld samt stigma. Studiens resultat indikerar att det fortfarande finns genusspecifika stereotyper i samhället gällande mödrar och som negativt påverkar behandling för missbrukande mödrar. Studiens resultat visar att professionellas attityder, kunskaper och föreställningar om mödrar i missbruk är av stor vikt för mödrarnas villighet till behandling, men de är även viktiga för tillgängligheten av behandling. Respondenterna anser även att en mer familjeorienterad syn, där både mödrarna och barnen är i fokus för behandling och där mödrarnas komplexa livssituation tas i beaktande, är viktigt för mödrarnas tillfrisknande. / The purpose of this study was to examine the perspectives, views and experiences professionals have of working with mothers in addiction. Six professionals were interviewed, and the empirical data was analyzed with Symbolic interactionism, Gender theory, Shame, Guilt and Stigma. The result of the study indicates that there are still gender specific stereotypes in society regarding mothers that negatively affects treatment for mothers suffering from addiction. The results also show that the professional’s attitudes, knowledge and views of mothers in addiction are of great importance to the mother’s willingness and accessibility for treatment. The respondents also believe that a more family oriented approach to treatment, where both the mother and child’s complex situations are in focus, is of importance for the mothers recovery.

I den här uppsatsen studeras hur modrande i relation till psykisk sjukdom och kulturella moderskapsideal gestaltas i Linda Boström Knausgårds roman Oktoberbarn samt Ann Heberleins verk Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva. Tematiken undersöks med hjälp av feministisk moderskapsforskning som visar hur föreställningar om det ”goda moderskapet” påverkar mödrar i stor grad. Idealen kan tyckas ouppnåeliga och i samband med psykisk sjukdom innebär de en stor press då huvudpersonerna inte bara måste hantera sina egna och andras förväntningar på dem som mödrar, utan även sjukdomens inverkan på sig själva och sin omgivning. Berättarjagen lider av bipolär sjukdom och upplever svår depression, och i berättelserna gestaltas känslor som självhat, dödslängtan och hopplöshet. Att som mor vara drabbad av depression är tabubelagt och psykisk sjukdom innebär i sig en stigmatisering vilket protagonisterna är medvetna om. Skam genomsyrar berättelserna och känslan är knuten till upplevelsen av att vara otillräcklig som mor, men även till hur de erfar att vara ”avvikande” på grund av den psykiska sjukdomen. De litterära gestaltningarna uttrycker en längtan efter ”normalitet” och efter att vara stabila mödrar som de själva och omgivningen kan lita på.