Syftet med uppsatsen var att undersöka sex socialsekreterares uppfattningar av modern och fadern som föräldrar i familjer där mannen utövar våld mot kvinnan samt att undersöka om deras uppfattningar av modern och fadern skiljer sig åt, avseende föräldraskapet. Undersökningen bestod av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrån tidigare forskning, rollteori och genus. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna uppfattade ett bra föräldraskap som att det medför skyldigheter såsom att tillgodose sina barns behov. Mödrar och fäder har lika ansvar för barnets välbefinnande. De uppfattade att våldsutövande fäder och våldsutsatta mödrar brister i sitt föräldraskap. Till skillnad från mödrarna ansågs fäderna däremot, utöver våldet, kunna fungera adekvat i sitt föräldraskap då han omsorgsmässigt ofta kan ta hand om barnen. Opartiskhet samt att se båda föräldrarnas ansvar i hur våldet påverkar barnen, ansågs viktigt för socialsekreterarnas förhållningssätt. Vidare framkom att båda föräldrarna behöver hjälp och stödinsatser i sitt föräldraskap. I uppsatsen diskuterades att uppfattningar kring roller och genus är sociala konstruktioner, som styr hur socialsekreterarna uppfattar att våldsutsatta mödrar och våldsutövande fäder fungerar i sin föräldraroll. Mödrars föräldraskap anses omfattas av högre krav då de görs till huvudansvariga för våldet och barnen.

The aim of the study is to investigate the practice of psychoanalysis with infants, and its effect on mother and child. With psychoanalytical thoeries and contemporary research on infants interaction as a basis, five interwievs with psychoanalysts in practice has been done. Also taking part of a clinical meeting with nine psychoanalysts has been done. Two of the interwieved analysts where part of this meeting, therefor the total sum of twelve psychoanalysts who reports their thoughts about the process i infantanalysis. The study also includes three participating observations of infantanalysis. The collected material has been examined with the intention to understand the psychoanalysts own experiences as well as the eventual effect the analys could have on mother, child and sometimes the father. The psychoanalysts describes how the treatment really helps both mother an child, and the proof for this is the mothers way to change her way to interact with the baby. The result shows the analysts themselves believes the interaction mother – child is improving with help from analysis. The discussion debate however the eventual effect on mother – child can be established, how the analysis is practised and if the psychoanalysts way to treat children is anything anyone could practise. / Syftet med denna studie är att undersöka psykoanalys med spädbarn och dess inverkan på mor-barn samspelet. Med utgångspunkt i psykoanalytiska teorier och nutida forskning om spädbarnets medfödda samspelskompetenser har fem intervjuer med praktiserande psykoanalytiker utförts. Utöver dessa fem intervjuer har medverkande på ett kliniskt möte med nio närvarande psykoanalytiker gjorts. Två av de intervjuade ingår i gruppen psykoanalytiker på det kliniska mötet; totalt redogörs tolv psykoanalytikers uppfattningar om processerna i spädbarnsanalys. I undersökningen ingår också tre deltagande observationer av spädbarnsanalys. Det insamlade materialet har granskats med intentionen att förstå både psykoanalytikernas egna upplevelser av spädbarnsanalysen, och den eventuella effekt analysen har på mor, barn och i vissa fall även fadern. Spädbarnsanalytikerna beskriver att behandlingen hjälper både mor och barn och beviset för det är att moderns beteende och förmåga att uttrycka sig förändras så att samspelet mor-barn fungerar bättre. Resultatet visar att spädbarnsanalytikerna själva anser sig se att samspelet mellan mor och barn stärks av analys. Diskussionen tar upp hur den eventuella effekten på mor - barn i analys kan påvisas, hur analysen praktiseras och om psykoanalytikerns sätt att bemöta spädbarn kan användas av alla som möter mor - barn par där samspelet inte fungerar.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2005. / Härtill 4 uppsatser. S. 57-69: Bibliography.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

I denna studie har vi haft ambitionen att skapa en djupare förståelse för hur det ter sig att vara kriminell, kvinna och mamma i relation till de normativa ideal och förväntningar som finns i samhället. Således var syftet att skapa en förståelse för huruvida de ideal och förväntningar som finns i vårt samhälle kan tänkas påverka kvinnors självidentifiering som kvinnor och mammor, men även om detta har någon påverkan på deras livsvillkor. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med en hermeneutisk vetenskapsteori och bygger på sju semistrukturerade intervjuer med mammor som tidigare har levt en kriminell livsstil. Den teoretiska referensram som ligger till grund för uppsatsen är: Stigma, genus, hänsynsemotionssystemet, samt intersektionalitet. Genom intervjuerna framkom det att samtliga av kvinnorna upplevde att kvinnor med en kriminell livsstil döms hårdare utav omgivningen än vad män gör. Det framgick även hur genuskonstruktioner tydligt präglar olika områden i samhället och på olika nivåer samt hur normativa ideal och förväntningar i samhället utgör en form av kontroll över individerna. / In this study we had the ambition to create a deeper understanding of how it seems to be criminal, woman and mother in relation to the normative ideals and expectations that exist in society. Thus, the purpose was to create an understanding of whether the ideals and expectations in our society might affect women's self-identification as women and mothers, although if this has any impact on their living conditions. The study is based on a qualitative research with a hermeneutical theory and on seven semi-structured interviews with mothers who have previously lived a criminal lifestyle. The underlying theoretical framework in the essay consisted of the following theories: Stigma, gender, the deference-emotions system and intersectionality. Through the interviews it emerged that all of the women perceived that women with a criminal lifestyle are judged harder from the environment than men are. It also emerged how gender structures clearly characterize different areas of society and at different levels, and how normative ideals and expectations in society constitute a form of control of individuals.

I Sverige är det inte tillåtet att genomföra surrogatarrangemang inom den svenska sjukvården. De som inte själva kan genomgå en graviditet, t.ex. manliga samkönade par, ges idag inget alternativ inom assisterad befruktning för att lösa barnlöshet. Tekniken inom assisterad befruktning gör det möjligt att genomföra fullständiga surrogatarrangemang där könsceller från tilltänkta föräldrar placeras i en utomstående kvinnas livmoder för att bära barnet. En följd av det blir att svenska par vänder sig utomlands, bl.a. till USA, för att genomföra surrogatarrangemang. Barn som tillkommer genom surrogatarrangemang utomlands riskerar att hamna i kläm då föräldraskapet för de tilltänkta föräldrarna är oklara. Långa handläggningstider och avsaknad av reglering försvårar för föräldrarna att uppnå status som rättslig förälder när de återvänt till Sverige. Frågan om reglering av surrogatarrangemang har varit uppe för utredning ett par gånger men hittills inte ändrat rättsläget. I den senaste utredningen ansåg man bl.a. att det finns kunskapsluckor kring hur barn som tillkommit genom surrogatarrangemang mår efteråt och att detta inte stämmer överens med principen om barnets bästa. Vi har i uppsatsen försökt redogöra för hur hanteringen av internationella surrogatarrangemang behandlas när lagstiftningen kring det saknas. Med utgångspunkt i gällande rätt har vi studerat hur par som vänder sig till USA löser föräldrafrågan när de återvänt till Sverige. Den krokiga väg som följer av surrogatarrangemang utomlands väcker ett intresse för att se hur lagstiftningen är förenlig med principen om barnets bästa. Utifrån det har uppsatsen behandlat huruvida surrogatarrangemang inom svensk hälso- och sjukvård är ett bättre alternativ utifrån barnets bästa. / Surrogacy arrangements is not permitted through Swedish healthcare. Couples who cannot carry a baby, such as homosexual men, are not given any alternative in assisted reproduction to solve childlessness. IVF enables complete surrogacy arrangements by using the intended parents’ egg and sperm and placing the fertilized egg into another woman’s womb. As a consequence, Swedish couples travel abroad to countries such as the United States to carry out surrogacy arrangements. The children who are born through surrogacy abroad risk being without legal parents in Sweden during court proceedings. Long processing times and lack of regulation make it difficult for parents to gain status as legal parent when returning to Sweden. The regulation of surrogacy has been discussed in the Swedish Parliament a few times but the law has not changed. The main reason being that it hasn’t been determined whether surrogacy arrangements are in line with the principle of the child’s best interest. In this essay we have attempted have tried to explain how the management of international surrogacy arrangements is dealt with when legislation is lacking. Based on current law, we have studied how couples who turn to the United States for surrogacy treatment solve the issue of legal parenthood when returning to Sweden. The difficulties that follow international surrogacy arrangements has raised the issue whether current Swedish law is consistent with the principle of the best interest of the child. Would a change to existing legislation, which would permit surrogacy arrangements within Swedish healthcare be a better option based on the best interests of the child.

Bakgrund: Bröstcancer är en av den vanligaste cancerdödsorsaken bland kvinnor i världen. Cancern påverkar mer än bröstet som vävnad, kvinnor påverkas också psykologiskt exempelvis självbild och den sexuella identiteten. Sjuksköterskor har en viktig roll för patienter genom att ge stöd, undervisning och hjälp med lindring av lidande. Stöd från familjen har positiv effekt på cancerdrabbades mentala hälsa och kan hjälpa den drabbade att fortsätta att kämpa. Som cancerdrabbad kvinna kan det vara svårt att få jobbet, ekonomin och familjen att fungera. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sex självbiografier analyserad med en manifesta innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att det fanns brister inom vården gällande kommunikation, stöd och bemötande från vårdpersonalen. Alla kvinnor med bröstcancer upplevde ångest, isolering och oro. Stöd fråm familj och änhorig var viktig. Upplevelsen av kroppens förandring var olika och påverkade kvinnorna olika, en del tyckte det var jobbigt att bli av med håret och brösten medan vissa andra var opåverkade av kroppsförändringar. Slutsats: Kvinnornas känslor kring sin identitet var olika för alla kvinnorna och vården har brister och det behövs mer stöd till kvinnorna och deras familjer.

Denna genusvetenskapliga uppsats syftar till att undersöka hur kvinnor som har barn representeras i populärkulturella dramaserier. Genom ett postfeministiskt perspektiv analyseras serierna i en kvalitativ tolkningsanalys. Resultatet redovisas sedan med inspiration från Erving Goffmans teori om vardagsdramatik, utifrån vilka inramningar kvinnorna befinner sig i och hur de framträder. Karaktärernas äktenskap, moderskap samt åldrande är av stor betydelse i analysen av kvinnlig representation. Slutligen presenteras vilka olika kategorier från Rosalind Gills teori om postfeministisk medvetenhet som kan utläsas i serierna. Resultatet visar att representationen av kvinnorna i serierna är övergripande likt den rådande idealbilden av kvinnan och att femininiteten kan anses vara en till stor del kroppslig egenskap. Resultatet visar också att representation av moderskap framställs kräva olika mycket engagemang och omtanke beroende på om kvinnorna är hemmafruar eller karriärkvinnor.

The choice of studying motherhood was born out of our own self- perceived experiences as mothers, and in the sense of having a “book of rules” constantly present in the motherly role. Throughout times the motherly discourses surrounding motherhood have included aspects such as caring for and nurturing children, to take care of the household chores and to overall have an all seeing eye over the logistics of the home. In contrast, the men´s primary task is to provide the family with economic capital. ”The good mother”- this pure madonna figure, is often linked to a naturalness discourse which points towards women as created to bear children, giving birth and then finding themselves instinctively knowing how to take care of the newborn. This idea of motherhood as the women´s primary task is traditional in the sense of being rooted in historical contexts. Through a qualitative study, we wish to contribute to a wider understanding of the complex ways in which discourses work and affect the individual lives of women adulging in motherhood, focusing on their own experiences of motherhood. We have chosen to interview nine women from three different families, in each family three generations. Previous research points at two big discourses in western society- the naturalness discourse and the discourse surrounding gender equality. With a focus on these two discourses the study also is carried out with a lifecourse perspective as a way of capture the very important aspect of time. Time is a central part in our attempt to understand the ways in which discourses work, travels and modifies over time. Our findings, watching three generations of mothers reinforces the picture of the work towards equality is both complex and far from done. The motherly discourses are, even today, often characterized by a traditional thinking motivated by and linked to a perception of the natural when it comes to the different roles men and women are attributed. This, in turn, causes a collision with a “modern” discourse surrounding equality. Nowadays the roles embedded in the gender contract is overall more equal than before. Thus you could expect women to, in greater occurence, be freed of the discursive fetters. Despite this, this study points at the opposite direction, leaving us with a feeling of failure when it comes to gender equality. A traditional discourse of “the good mother” is still present in a modified “modern” version. Women in western society therefor are free when it comes to a lot of aspects, but not fully free in the sense of being themselves in the motherly role.

I 1990-talets USA blossade en het debatt upp som polariserade amerikanska mammor i två distinkta och antagonistiska grupper: förvärvsinkomstarbetande mammor respektive hemmavarande mammor, samtidigt som inkomstklyftorna mellan låg-, medel och höginkomsttagare ökade lavinartat i USA. Mödrar från olika samhällsklasser förenades i ställningstaganden för och emot antingen konservativt eller progressivt hållna värderingar och sociala konstruktioner av kvinna och mamma. Konflikternas retoriska natur, som karaktäriseras av utpräglade former av skambeläggning, har namngivit samtidens centrala begrepp för att beskriva det sociala fenomenet, ”Mom shaming”, som i mindre utsträckning struktureras i stabilt polariserade dualistiska antiteser, utan istället karaktäriseras av multifacetterade och instabila motsatsförhållande sinsemellan flera, rådande mammastereotyper. Syftet är att söka nå en djupare förståelse av det sociala fenomenets betydelse och utbredning i Sverige samt identifiera förknippade platser, situationer och sociala institutioner. Med utgångspunkt i observerade interaktioner mellan (främst) kvinnor i diskussionsinlägg på sociala medieplattformar, och med hjälp av informanter söker studien att skildra hur individer upplever sitt moderskap i relation till sina föreställningar om och upplevelser av andra mammor, och vilken inverkan andra mammors föreställningar, handlingar och åsikter har för deras eget perspektiv på mammaroller. / The early 1990’s gave concurrent rise to increasing income gaps between the rich and the poor, low- and middle-income citizens, and to an agitated debate in the United States, that divided moms into two distinctly antagonistic groups: working moms and stay-home moms. Based on shared value sets, moms from all over the socioeconomic spectra could unite in support of and in opposition to either the more conservatively leaning or progressively liberal standpoint on social constructs of mothership and woman. The contemporary term for describing the social phenomena “Mom shaming”, reflects the rhetoric nature of ongoing conflicts characterized by particularly pronounced forms of shaming; manifested to a lesser degree in stable polarizations of dualistic antitheses, but rather in multifaceted, instable contradictions among contemporary stereotypes of mom. The aim is to reach a deeper understanding of its meanings and prevalence in Sweden, and to identify the places, situations and social institutions associated with it. On the premises of observed interactions between (primarily) women in the commentaries of social media platforms and with the help of informants, this study aims to depict individuals’ experiences of motherhood in relation to their conceptions and experiences of other women’s motherhood, and describe how prevailing conceptions, actions and standpoints among moms, influence individuals’ perspectives on motherhood.