The choice of studying motherhood was born out of our own self- perceived experiences as mothers, and in the sense of having a “book of rules” constantly present in the motherly role. Throughout times the motherly discourses surrounding motherhood have included aspects such as caring for and nurturing children, to take care of the household chores and to overall have an all seeing eye over the logistics of the home. In contrast, the men´s primary task is to provide the family with economic capital. ”The good mother”- this pure madonna figure, is often linked to a naturalness discourse which points towards women as created to bear children, giving birth and then finding themselves instinctively knowing how to take care of the newborn. This idea of motherhood as the women´s primary task is traditional in the sense of being rooted in historical contexts. Through a qualitative study, we wish to contribute to a wider understanding of the complex ways in which discourses work and affect the individual lives of women adulging in motherhood, focusing on their own experiences of motherhood. We have chosen to interview nine women from three different families, in each family three generations. Previous research points at two big discourses in western society- the naturalness discourse and the discourse surrounding gender equality. With a focus on these two discourses the study also is carried out with a lifecourse perspective as a way of capture the very important aspect of time. Time is a central part in our attempt to understand the ways in which discourses work, travels and modifies over time. Our findings, watching three generations of mothers reinforces the picture of the work towards equality is both complex and far from done. The motherly discourses are, even today, often characterized by a traditional thinking motivated by and linked to a perception of the natural when it comes to the different roles men and women are attributed. This, in turn, causes a collision with a “modern” discourse surrounding equality. Nowadays the roles embedded in the gender contract is overall more equal than before. Thus you could expect women to, in greater occurence, be freed of the discursive fetters. Despite this, this study points at the opposite direction, leaving us with a feeling of failure when it comes to gender equality. A traditional discourse of “the good mother” is still present in a modified “modern” version. Women in western society therefor are free when it comes to a lot of aspects, but not fully free in the sense of being themselves in the motherly role.

Syftet med avhandlingen är att utforska äldre människors föreställningar om och förhållningssätt till den egna framtiden, döendet och döden. Det är ämnen som hittills har fått begränsad uppmärksamhet. En bakomliggande orsak till detta är att äldreforskning och dödsforskning sällan har förenats. Dessutom synliggörs äldres döende och död nästan inte alls i offentlig debatt, trots att ålderdomen är den fas i livet då döden normalt inträffar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 27 äldre kvinnor och män i åldrarna 70–91 år, vilka alla bodde i ordinärt boende och betraktade sig själva som relativt friska. Genomförande, analys och tolkning av intervjuerna har utgått från ett livsloppsperspektiv, där både en abduktiv och en hermeneutisk ansats tillämpades. I analys och tolkning framkom kontrasterande mönster i de intervjuades funderingar på den egna framtiden och döden, i deras samtal med någon om döden, i deras erfarenheter av döende och död, och i vad de trodde hände efter döden. Resultaten visar också att funderingar och agerande inför en krympande framtid utgjorde centrala inslag i de äldres vardag och att de intervjuade laborerade med olika tidshorisonter. Ett annat resultat handlar vad som är rätt tidpunkt i livet för att fundera på döden, samtala med andra om döden, för att planera inför döden och för ett ”efter döden”. Det är en komplex bild av äldres föreställningar om den egna framtiden, döendet och döden som framkommit, där teman som åldersmönster, ett förlängt livslopp, ansvar, kontroll och värdighet är centrala inslag. Avhandlingens resultat kan bidra till en bättre förståelse för äldre människors situation i ljuset av en krympande framtid, döende och död. / The aim of the dissertation is to explore older people´s thoughts and conceptions about their own future, death and dying. It is an academic field that, to date, has received limited attention. One reason for this is that gerontology and thanatology has rarely worked together. The discussion is also absent from public debate. At the same time, advanced age is normally the time when death occurs. The study is based on qualitative interviews with 27 older women and men, aged 70-91, all of whom lived in ordinary housing and who regarded themselves as being in good health. The research process, in all phases, adopted a lifecourse perspective, and both abductive and hermeneutic analytic tools were used. The analysis and the interpretations revealed contrasting patterns regarding whether the participants thought about their future and death, had conversations about these subjects, whether they had previous experience related to dying and death, and their ideas about what happens after death. The results indicated that reflections about and actions to handle a diminishing future were central elements in the everyday life of the participants, who experimented with various time horizons. A key pattern concerned what was “the right time” for reflections about death, and for the planning of arrangements related to death. A complex overall picture of older people´s conceptions about their future, death and dying emerged in the results, where age patterns, a prolonged life course, responsibility, control and dignity were central themes. The results may contribute to a better understanding of older people´s existential situation, in the face of a diminishing future, death and dying.

Bakgrund: Att undersöka äldres hälsa och välbefinnande med ett livscykelperspektiv ger insikter i hur tidiga livserfarenheter formar välbefinnandet senare i livet, vilket är det övergripande ramverket för denna empiriska studie. Studien betonar vikten av att förstå de komplexa faktorer som påverkar hälsa och välbefinnande hos äldre över livet från ett folkhälsoperspektiv. Med en ökande åldrande befolkning är det avgörande att adressera dessa faktorer för att främja hälsosamt åldrande. Studien utforskar äldres hälsa och välbefinnande genom ett livscykelperspektiv med en unik ansats, belyser hur samverkan mellan familjen, samhället och vetenskapen kan främja detta, med barnläkares perspektiv som en central komponent för att främja hälsa och välbefinnande under livets olika faser. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambanden mellan tidiga livsfaser och hälsa samt välbefinnande i äldre ålder. Genom att utforska hur barnläkares expertis inom pediatrisk utveckling och hälsa kan bidra till förståelsen av långsiktiga hälsoeffekter orsakade av barndomens förhållanden. Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem äldre barnläkare i Sverige som har minst två decenniers erfarenhet av klinisk verksamhet. Deltagarna valdes ut genom målinriktat urval. Den insamlade datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med inslag av Grounded Theory. Resultat: Studien identifierar fyra huvudkategorier: Familjens och samhällets roll i barnets utveckling och hälsa, Reflektion över Barnets Utveckling och Livscykelperspektiv, Betydelsen av Tidiga Insatser och Förändring, samt Vetenskapens Ansvar i Barnets Utveckling och Hälsa. Resultaten av studien visar på barnläkares betydelsefulla insikter om livscykelperspektivet och understryker behovet av en multipel-aktörsansats genom att involvera både familjen, samhället och forskarsamhället i processen. Slutsats: Äldre barnläkares perspektiv på livscykelperspektivet ger en unik inblick i hur de sambandet barnets hälsa och välbefinnande i senare skeden av livet. Det understryks en vidgad förståelse av barns utveckling och hälsa med fokus på familjens generationsöverskridande interaktioner och samverkan. Vidare föreslås att en holistisk och multipel-aktörsansats som involverar familjen, samhället och forskargemenskapen är avgörande för att skapa gynnsamma förhållanden för barn och individer. / Background: Investigating the health and well-being of the elderly through a life cycle perspective provides insights into how early life experiences shape well-being later in life, which is the overarching framework for this empirical study. The study emphasizes the importance of understanding the complex factors affecting the health and well-being of older people over a lifetime from a public health perspective. With an increasing aging population, it is crucial to address these factors to promote healthy aging. The study explores the health and well-being of older people through a life cycle perspective with a unique approach, highlighting how the collaboration between family, society, and science can promote this, with the perspective of pediatricians as a central component for promoting health and well-being throughout the various stages of life. Aim: The purpose of this study is to investigate the connections between early life stages and health and well-being in older age. By exploring how pediatricians’ expertise in pediatric development and health can contribute to understanding the long-term health effects caused by childhood conditions. Method: To answer the study’s purpose, a qualitative method was used with an inductive design. Data collection was collected through semi-structured interviews with five senior pediatricians in Sweden who have at least two decades of clinical experience. Participants were selected through purposeful sampling. A qualitative content analysis, with elements of Grounded Theory was used to analysis the data. Results: The analysis resulted in four main categories: The Role of Family and Society in Child Development and Health, Reflection on Child Development and Life Cycle Perspective, The Importance of Early Interventions and Change, and The Responsibility of Science in Child Development and Health. The results of the study highlight the significant insights of pediatricians on the life cycle perspective and underscore the need for a multi-actor approach by involving both the family, society, and the research community in the process. Conclusion: The perspective of older pediatricians on the life cycle perspective provides a unique insight into how they connect child health and well-being in later stages of life. An extended understanding of child development and health with a focus on intergenerational family interactions and collaboration is emphasized. Furthermore, it is suggested that a holistic and multi-actor approach involving the family, society, and the research community is crucial to create favourable conditions for children and individuals.