Becoming a mother is most often described as something natural and the qualities to be a mother is presupposed to exist in every woman. This paper presents the results of a qualitative study with the research question as to whether the image of ‘the good mother’ can be found in women's stories of becoming mothers. The data was collected through one group interview and two individual interviews and analyzed with Charmaz constructivist grounded theory as a method. In the analysis we found four theoretical codes that together answer our research questions. The result shows that there is still an ideal type of ‘the good mother’ after which women build their own identity as a mother. / Att bli mamma beskrivs ofta som något naturligt och egenskaperna att vara en god moder förutsätts existera i varje kvinna. Studiens syfte var att undersöka huruvida bilden av “den goda modern” kunde ses i kvinnors berättelser av att bli mödrar. Data samlades in genom en gruppintervju och två individuella intervjuer och analyserades med Charmaz konstruktivistiska grundade teori som metod. I analysen hittades fyra teoretiska koder som tillsammans svarar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att det fortfarande finns en idealtyp av "den goda modern", varefter kvinnor skapar sin egen identitet som mamma.

Denna kvalitativa dokumentstudie har som syfte att undersöka hur föräldraskap konstrueras i LVU-domar i förhållande till rekvisitet brister i omsorgen. Studien ämnar att undersöka hur moderskap respektive faderskap porträtteras i förhållande till detta. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har LVU-domar analyserats utifrån en tematisk analys. Den teoretiska ramen har varit socialkonstruktionism, Hirdmans teori om genussystemet, intersektionalitet samt ett rättssociologiskt perspektiv. Studiens resultat visar att det finns flera olika faktorer som kan ligga till grund för en bristande omsorg och att det i varje specifikt fall görs en bedömning utifrån de omständigheter som kan innebära en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas. Föräldrarnas omsorgsförmåga porträtteras följaktligen i förhållande till omständigheterna i barnets liv och till barnets specifika behov. Övergripande har studien också funnit att det generellt skrivs mer om mödrar i domarna. Deras omsorgsförmåga beskrivs mer utförligt, både i negativa och positiva ordalag. Det råder även en variation kring hur domen är utformad, samt hur mycket och hur utförligt det skrivs. I vissa domar skrivs det mycket kortfattat kring omsorgsförmågan, medan det i andra redogörs mycket utförligt. Studien har också funnit att moderskap respektive faderskap till viss del konstrueras på olika sätt. Till exempel konstrueras mödrar som ansvariga för grundläggande och känslomässig omsorg. De konstrueras även som ansvariga för att hantera konflikter och säkerställa säkerheten för barnet. Generellt skrivs det inte mycket kring fäderna och de tillskrivs generellt en mer passiv roll.

The aim of this thesis is to historize discourses of parenthood by analyzing how they are negotiated and legitimized in Swedish non-literary and wide spread texts published in the 1870s, 1940s and 2010s. The analyzed corpus consists of the following: family and women’s movement magazines from the 1870s; a public counseling brochure and weekly magazines from the 1940s; blog texts; online health counseling; parent magazines; and public welfare information from the 2010s. The study moreover aims to make an inventory of which visual and lexico-grammatical resources realize legitimating strategies in the texts. Theoretically, the thesis draws on constructivist and feminist discourse theories and social semiotics. There is an emphasis on subject positions and power relations. The thesis investigates which parental subject positions are legitimized in the corpus, what power relations they reproduce, and furthermore how different positions are transformed as discontinuities of each other and over time. The results are presented in four analytical chapters. In the first of these, findings derived from the legitimation analysis of the 1870s are presented. The following two chapters present the results derived from the analysis of the 1940s and 2010s. The fourth research chapter presents an inventory of semiotic resources with the potential to realize legitimating strategies. One crucial discourse-historical result regards how the position of the mother as primary caretaker predominates in the research data. However, the position is mainly legitimized during the 1870s and transformed into legitimacy during the 1940s and 2010s. The analysis furthermore captures how the same position is legitimized during the 1870s with reference to a discourse concerning a divine order of things. Although this divine discourse is muted during the 1940s and 2010s, it continues to imprint the representations. Moreover, the analysis captures how discourses of legitimate parenthood constitute discourses of manhood, Swedishness, expert knowledge, responsiveness to children, consumption and risk management throughout the investigated periods, yet in discontinuous ways. The overall conclusion drawn is that legitimized discourses from one historical setting can constitute silent foundations for representations in later historical contexts. By unraveling history from past to present, the thesis shows how it is possible to identify presupposed lineages of today’s ideas and discourses, and thereby to deconstruct hegemonic truths and the power relations they reproduce.

Starkt historiskt och kulturellt rotade normer kan vara problematiska eftersom personer som avviker från dem riskerar att bli utsatta för hat. Mom-shaming är ett begrepp som beskriver fenomenet när kvinnor får kritik för sitt sätt att vara i sin roll som mamma. En mamma som har blivit utsatt för mom- shaming är influencern Ida Warg. Syftet med studien är att genom ett genusperspektiv, kvalitativt och semiotiskt analysera influencern Ida Wargs bildkommunikation på Instagram för att se om hon framställer sin roll som mamma på ett normativt sätt. Genom att redogöra för vad bilden vill göra med betraktaren – påverka och engagera, eller erbjuda – fastställs vilken betydelse genus har för skapandet av mammarollen. Tio utvalda bilder analyseras utifrån sju kategorier som är kopplade till kvinnans roll som mamma: Moderskap, Omsorg och uppfostran, Traditionell kärnfamilj, Betalt arbete, Fritid, Miljö, samt Skönhet. Resultatet visar att historiska normer kopplade till mammarollen är ett faktum även i dagens samhälle. Ida Warg bekräftar flera förlegade normer i sin bildkommunikation samtidigt som hon diskret utmanar andra. Studien redovisar att normer är underliggande strukturer som påverkar vårt samhälle. Genom att problematisera mom-shaming belyses därmed vikten av medvetandegörandet och ifrågasättandet av normer. Avslutningsvis diskuteras hur sociala mediers makt kan både vara orsak till och lösning på problemet med mom-shaming. Lösningen kan förslagsvis ske genom uppmaning av användandet av hashtaggen #stopmomshaming. / Historically and culturally norms are socially acceptable and can be problematic for people who behave in nonconformity with them because of risk of garner hatred. Mom-shaming is a term that describes the phenomenon when women get criticism and hatred for their act in their role of mother. A woman whom has been subject to this shaming, is mother and influencer Ida Warg. With the purpose of studying norms associated with female role as mother, this paper analyzes the visual design and composition of ten photographs posted by Ida Warg to her Instagram. Theories of gender and semiotics are used as frameworks, for qualitatively study if Ida Warg mediates her role as a mother normatively on her Instagram. The photographs are analyzed according to seven categories associated with mothering: Motherhood, Care and raise of child, Traditional nuclear family, Paid work, Leisure time, Entourage and Beauty. Considering the female role as mother, the result shows that historically rooted norms are still a fact. This paper argues for Ida Warg both certifying and challenging the social norms associated with mothering. Finally, this paper discusses how obsolete norm associated with the female role as mother, as a result of cyberhate such as mom-shaming, lingers and prevents gender equality. Henceforth, this paper also discusses the power of social media, being both reason why and solution to mom-shaming. One solution may be the exhortation of the hashtag #stopmomshaming.

Vi möter i denna uppsats kvinnor som successivt förändrar vår bild av det dubbla straffet, som komplicerar vår uppfattning om ett liv i missbruksberoende och livet på kvinnoanstalt, men som också förenklar föreställningen om den djupa kärleken de hyser för sina barn. Eftersom dessa mödrar har arbetat en hel del med sig själva och tagit sig ur långa perioder av beroende har vi fått känna av den kraft som lösgörs då en människa verkar inom någonting hon brinner för. Att hjälpa andra och att tillåta sig själv att ta emot hjälp har guidat denna berättelse kring människans förmåga att resa sig och gå vidare. Det faktum att kärleken tycks verka sida vid sida med den skuldtyngda problematiken har väckt vårt intresse och diskuteras genom texten som en löpande röd tråd. Genom att låta de individuella känslorna möta sociologiska teorier vidgas perspektivet till en vinkel som berör såväl makro som mikronivå i samhället. Den här uppsatsen försöker förklara sambanden såväl som de inkompatibla rollerna och dess konsekvenser för mödrar i fängelse. Thomas J Scheffs teori om sociala band leder diskussionen och är avgörande för att förstå behovet av hänsynstagande liksom den förödande skammens inverkan på individ och samhälle. Mänsklig mångfald och flerfaldiga verklighetsuppfattningar finner mening i en socialpsykologisk tolkning och analys sprungen ur en innovativ undersökning. / In this study we meet women who gradually change our picture of the "double penalty", which complicates our view of a life of abuse and drug dependence, and the life in a women’s prison, but also simplifies the notion of the deep love they have for their children. Since these mothers have worked a lot with themselves and emerging from long periods of drug dependence, we have experienced the force which is released when someone is working with something she is passionate about. To help others and to allow the individual to accept help has guided this story about the human beings ability to get up and move on. The fact that the love seems to work side by side with the indebted problem has aroused our interest and is discussed in the text as a running theme. By allowing the individual emotions to meet sociological theories widens the perspective to an angle involving both macro- and micro-levels of society. This essay tries to explain the relationships as well as the incompatible roles and its impact on mothers in prison. Thomas J. Scheff's theory of social bonds is leading the discussion and is critical to understanding the need for consideration as well as the devastating impact of shame on the individual and society. Human diversity and multiple views of reality will find meaning in a social psychological interpretation and analysis originated from an innovative study.

I beskrivningar av Sara Stridsbergs författarskap är Birgitta Trotzig ett återkommande namn. Främst har deras språkliga likheter betonats, men det finns även innehållsmässiga likheter då de båda återkommer till att skriva om moderskap. I denna uppsats jämförs hur moderskap gestaltas i Brigitta Trotzigs Dykungens dotter (1985) och Sara Stridsbergs Happy Sally (2004). Främst studeras hur moderskap gestaltas i de två romanerna, på vilka sätt moderskapet bryter från de rådande könsnormerna samt på vilka sätt verken problematiserar de moraliska aspekter och dilemman som kvinnlig frigörelse och moderskap innebär. Jämförelsen görs genom en tematisk komparativ läsning, och nyckelbegrepp i läsningen är genuskontrakt och norm. I båda romanerna ges en komplex bild av moderskapet, där både kvinnor som vill ha barn och kvinnor som väljer att göra abort skildras. I både Dykungens dotter och Happy Sally finns karaktärer som bryter mot den traditionella modersrollen och mot genuskontraktet, och för dessa normbrott krävs att de betalar ett pris. En skillnad i romanerna är huruvida karaktärerna bryter mot normen av fri vilja eller inte.

SAMMANFATTNING  Bakgrund  Depression är vanligt bland unga kvinnor i fertil ålder vilket innebär att barnafödande infaller under en del av livet då många kvinnor är psykisk sårbara. Cirka 10 till 20 procent av alla gravida kvinnor drabbas av depression av varierande grad under den antenatala perioden. Depression ökar risken för tillväxthämning hos fostret, prematur förlossning och postpartum-depression samt försvårar anknytningen mellan mor och barn. Den rådande uppfattningen är att kvinnor som medicinerat med antidepressiva läkemedel innan graviditet bör fortsätta medicinera samt att insättning bör göras när behov finns. Många kvinnor vill dock inte använda antidepressiva läkemedel under graviditet av rädsla för negativ påverkan på fostret och för dessa kvinnor behövs alternativ. I barnmorskans arbete ingår att stödja och vårda kvinnor under graviditet varför kunskap om behandlingsalternativ är vikt för yrkesgruppen.  Syfte Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka icke-farmakologiska behandlingar som finns för depression under graviditet samt dess för- och nackdelar. Metod  En systematisk litteraturstudie har gjorts där 28 artiklar inkluderades av totalt 659 granskade titlar, 110 granskade abstracts och 44 artiklar granskade i sin helhet. De inkluderade artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och kvalitetsgranskades i enlighet med Willman, Stoltz och Bahtsevani, (2016). Resultat  Analysen av studiernas resultat visade attmånga former av ickefarmakologisk behandling kan ha mildrande eller botande effekt vid depression under graviditet. Det framkommer att behandling med yoga, behandling med mind-body terapi, behandling given till par, behandling given digitalt, behandling given i grupp samt behandling med psykoterapi eller samtalsstöd har positiv effekt om än i olika grad.Resultatet ger stöd för att komplement till basprogrammet vid sedvanlig mödrahälsovård är eftersträvansvärt och hjälper kvinnor med antenatal depression och att den positiva effekten ofta kvarstår efter förlossningen. Slutsats  Detta examensarbete visade att många icke-farmakologiska behandlingsmetoder kan hjälpa kvinnor med antenatal depression. Tilltron till behandlingsmetoderna var oftast hög och få negativa effekter framkom. Kvinnor kan utifrån detta informeras om att forskning visat att utöver antidepressiv medicinering finns icke-farmakologiska behandlingsmetoder med god effekt på depression under graviditet. Vidare forskning får visa om behandlingsformerna skulle kunna erbjudas inom ramen för mödrahälsovårdens basprogram, samt om det är möjligt att genom dessa alternativa terapier minska graviditetskomplikationer orsakade av depression. NYCKELORD  Antenatal depression, behandling, depression, graviditet, moderskap, perinatal terapi / ABSTRACT  Background  Depression is common among young women of childbearing age, which means that childbirth occurs during a part of life when many women are mentally vulnerable. About 10 to 20 percent of all pregnant women suffer from depression of varying degree during the antenatal period. Depression increases the risk of growth retardation in the fetus, premature birth and postpartum depression and complicates the bonding between mother and child. The current perception is that women who are taking antidepressants before pregnancy should continue to medicate and that insertation should be made when needed. However, many women do not want to use antidepressant drugs during pregnancy out of fear of adverse affects on the fetus, and for these women more options are needed. Midwifery includes supporting and nursing women during pregnancy, why knowledge about treatment options is important to the occupational group. Purpose  The purpose of this thesis was to investigate the non-pharmacological treatments available in pregnancy depression and their advantages and disadvantages. Method  A systematic review has been made where 28 articles were included in a total of 659 reviewed titles, 110 reviewed abstracts and 44 articles reviewed in full text. The included articles were analyzed with qualitative content analysis and quality assayed according to Willman, Stoltz and Bahtsevani, (2016). Results  The analysis of the results showed that many forms of non-pharmacological treatments may have mitigating or curing effects in the event of depression during pregnancy. It appears that treatment with yoga, treatment with mind-body therapy, treatment given to couples, treatment given digitally, treatment given in a group and treatment with psychotherapy or counseling  has a positive effect, albeit to a different extent. The result provides support for complementing the basic program of customized maternity care, which is desirable and helps women with antenatal depression and that the positive effect often persists after childbirth. Conclusion  This degree project showed that many non-pharmacological treatment methods can help women with antenatal depression. Access to treatment methods was usually high and few negative effects were observed. Women can from this be informed that research has shown that in addition to antidepressant medication there are non-pharmacological treatment methods that have a good effect on depression during pregnancy. Further research can show whether treatment options could be offered within the framework of maternal health care programs, and whether it is possible to reduce pregnancy complications caused by depression through these alternative therapies. KEYWORDS Antenatal depression, depression, maternity, perinatal depression, pregnancy, therapy, treatment

Tidigare forskning visar på att en konflikt mellan arbete och familj är något som kan drabba alla, har olika bakomliggande faktorer och påverkar bland annat det subjektiva välbefinnandet. Det som har störst påverkan på konflikten är arbetsrelaterade faktorer. Syftet med studien var att undersöka kvinnliga chefers upplevelse av konflikten samt olika aspekter som de upplever kan påverka konflikten, både positivt och negativt. Deltagarna i den studien var 8 kvinnliga chefer som har eller har haft barn i åldern 2–10 år under perioden som chef. Resultatet visar på att konflikten varierar i grad utefter arbetsbelastning och kan påverkas med hjälp av en öppen och förstående arbetsplats som möjliggör planering och skapandet av sociala relationer. Förhoppningar finns om att studien ska bidra till att minska konflikten hos de individer som upplever den och öka det subjektiva välbefinnandet.

Bakgrund: Flera faktorer påverkar sexuell hälsa bl a biologiska och fysiologiska faktorer samt genus. Genus i sin tur påverkas av samhällets värderingar som i sin tur styrs av dess historia, politik, kulturella värderingar, ekonomiska förutsättningar mm. Tidigare studier har visat att det finns en brist i kunskapsbildning och uppföljning av kvinnors sexuella hälsa åren efter förlossning. Avsikten med denna studien är att få ökad insikt i kvinnornas upplevelse av sin sexuella hälsa åren efter förlossning. Syfte: Att sammanställa tidigare forskning kring kvinnors upplevda sexuella hälsa åren efter förlossning, genom forskningsfrågan: “Hur upplever kvinnor sin sexuella hälsa upp till sju år efter förlossning?” Metod: Detta är en kvalitativ litteraturstudie och inklusionskriterierna var tidigare friska kvinnor utan patologiska graviditeter, samt kvinnor som fött barn med episiotomi och kejsarsnitt. Däremot exkluderades tvillingfödslar och spontana sfinkterrupturer av grad 3-4. Studien avser åren efter förlossning, max sju år. Sexuell hälsa åren efter förlossning ur kvinnans perspektiv skall vara huvudfokus. Artiklarna ska vara på engelska eller svenska och de ska vara publicerade från 1960 till 2020. Tolv artiklar valdes ut och dessa granskades via latent kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Visar att många kvinnor lider av en försämrad sexuell hälsa åren efter förlossning. Detta beror på flera faktorer, de som påverkar mest är: fysiska förändringar, amning, barnets påverkan, relationernas förändring och kvinnornas upplevelse av sjukvårdens bemötande. Dessa presenteras i studiens fyra teman. Konklusion: Kvinnorna upplever en försämring av sin sexuella hälsa och önskar ökat stöd från vården. Det krävs en bredare kunskap hos vårdpersonalen för att kunna bemöta kvinnornas önskemål och en fördjupad förståelse kring hur genus påverkar kvinnors sexuella hälsa. / Background: There are several factors that affect women's sexual health, among those are biological and physiological wellbeing and gender. Furthermore gender is derived from society’s values that comes from history, politics, socio-economic prerequisites among other things. Previous studies have shown a lack of knowledge and a lack of follow-up of women’s sexual health the years after childbirth. The purpose of this study is to get a deeper understanding of women’s experiences of their sexual health the years after childbirth. Aim: The aim of this study is to compile previous studies about women's experienced sexual health up til seven years after childbirth. This is done through the question “How do women experience their sexual health the years after childbirth?” Method: This is a qualitative literature review that contains twelve articles. The inclusion criteria is previous healthy women with no pathological pregnancies, women who experienced episiotomy or cesarean section during childbirth. However, twins and spontaneous sphincter tears of the 3de or 4th degree have been excluded. This studies scope is limited to the first seven years after childbirth. The articles are written in swedish or english and published between 1960- 2020. Latent content analysis is used to analyse the material. Result: Many women experience a loss in sexual health the years after childbirth. It depends on several different things such as physical changes, breast feeding, the impact of having a child, changes in relationships and how women experience the meeting with health care. All of this is presented through the four themes of our study. Conclusion: There is a general loss in sexual health among women after childbirth and they wish for better support from health care professionals. To meet this demand healthcare professionals need more knowledge and to actually apply it. Furthermore, a deeper understanding how gender affects women’s sexual health is needed.

This thesis aims at examining the relationship between single motherhood and the health and academic performance of children in different countries. It was geared toward understanding whether single motherhood has an impact or consequences on the health and academic performance of children. In order to attain this goal, this thesis was sub divided into three main parts (sections) namely; examining whether single motherhood has consequences on the health outcome of children, examining whether single motherhood has consequences on the academic performance of children and finally ascertaining the impact of single motherhood on children's health and academic performance in different economies (Sweden and Germany).  Furthermore, this study adopted the quantitative and cross-cultural approach where quantitative data was obtained across different countries. The Health Behaviour of School aged Children (HBSC) constituted the main source from which responses, respondents and data collection instrument was obtained.  After thorough statistical analysis, the regression mode was used to establish that single motherhood reduced the quality of health and academic outcome of children and thus reflecting a negative impact of single motherhood on the child's health and academic performance.  A cross comparison approach was used to ascertain the economies of Sweden and Germany and compared against the impact of single motherhood on the children's health and academic performance in these two countries. It was then revealed that the impact of single motherhood on children's health and academic performance was dire and common in Germany than Sweden. The study finally concluded that single motherhood negatively impacted the health and academic performance of children with varying impact in different economic context. / Denna uppsats syftar till att undersöka förhållandet mellan ensamstående moderskap och barns hälsa och akademiska prestationer i olika länder. Det var inriktat på att förstå om ensamstående moderskap har en inverkan eller konsekvenser för barns hälsa och akademiska prestationer. För att uppnå detta mål delades denna uppsats upp i tre huvuddelar (avsnitt), nämligen; undersöka om ensamstående moderskap har konsekvenser för barns hälsoutfall, undersöka om ensamstående moderskap har konsekvenser för barns akademiska prestationer och slutligen fastställa effekterna av ensamstående moderskap på barns hälsa och akademiska resultat i olika ekonomier (Sverige och Tyskland). Vidare antog denna studie det kvantitativa och tvärkulturella tillvägagångssättet där kvantitativa data erhölls i olika länder. HBSC (Health Behavior of School Age Children) utgjorde den huvudsakliga källan från vilken svar, respondenter och datainsamlingsinstrument erhölls. Efter noggrann statistisk analys användes regressionsläget för att fastställa att ensamstående moderskap minskade barns hälsa och akademiska resultat och därmed återspeglade en negativ inverkan av ensamstående moderskap på barnets hälsa och akademiska prestationer. En tvärjämförelsestrategi användes för att fastställa ekonomierna i Sverige och Tyskland och jämfördes mot inverkan av ensamstående moderskap på barnens hälsa och akademiska prestationer i dessa två länder. Det avslöjades sedan att ensamstående moderskaps inverkan på barns hälsa och akademiska prestationer var hemskt och vanligt i Tyskland än Sverige. Undersökningen drog slutligen slutsatsen att ensamstående moderskap påverkade barns hälsa och akademiska prestationer negativt i olika ekonomiska sammanhang.