Global ETD Search

1	Vad hände med leopardens döttrar? : En kulturpsykologisk analys av kvinnorollen inom Bénin och Togos Vodoukult / What happened to the daughters of the Leopard? : A cultural psychological analysis of the role of women in Bénin and Togo´s Vodoucult Blom, Carin January 2020 (has links) Vad hände med leopardens döttrar? En kulturpsykologisk analys av kvinnorollen inom Bénin och Togos Vodoukult. (What happened to the daughters of the Leopard? A cultural psychological analysis of the role of women in Bénin and Togo´s Vodoucult). Syftet med studien var att öka förståelsen för hur Vodoukulten kan bidra till hur kvinnorollen uttrycks och manifesteras. Det uppnåddes genom kvinnornas och andra utövares berättelser, samt iakttagelser av hur rollen uttrycktes i kulten och om det bidrog till eller frigjorde kvinnorna från etablerade könsroller. Studien utgick från Kvale & Brinkmanns intervjumetodik. Intervjuerna med informanterna och observationerna var viktiga för förståelsen av hur kulturen formade deltagarnas uppfattning om sig själv, samhället och religionen. Undersökningen utgick från Belzens tolkning av kulturpsykologi, Bourdieus teori om habitus, samt Lacans symbolic order. Studien tar också upp genus som Sky definierar den. Slutsatsen blev att kvinnor bidrar till formandet av sin roll inom Vodoun och att Vodoun är rigid när det kommer till könsroller. Kulturpsykologi Religionspsykologi Habitus Symbolic order Genus Narrativ Kvinnoroll Benin Vodou Etnologi Religious Studies Religionsvetenskap
2	Kvinnans roll i den isländska sagan : en genusanalys Åkerström, Anneli January 2002 (has links) <p>Jag vill i den här uppsatsen ge mig in i en värld där ära och heder ständigt står på spel. En värld där ett enda illa valt ord kan orsaka en släktfejd och få förödande konsekvenser vad det gäller att skörda människoliv. Världen är ganska fåordig och enkel, känslorna är raka och direkta. Det finns ungefär 50 stycken bevarade isländska sagor, och det är två av dessa jag vill studera närmare. I de isländska sagorna är det ofta männen som är centrala figurer, kring dem kretsar de flesta äventyr och de är ofta huvudpersoner i uppgörelser och vid tingsplatser. De isländska sagorna är fyllda av manliga ideal - råstyrka och mod, kontra svaghet och feghet. Det intressanta för mig är att fördjupa mig i kvinnoskildringen i två sagor.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till van der Kaaij. vikingatidens religion isländsk saga Grette den starkes saga Njals saga kvinnoroll genusstudier genussystemet Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi History of religion Religionshistoria Gender studies Genus HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
3	Kvinnans roll i den isländska sagan : en genusanalys Åkerström, Anneli January 2002 (has links) Jag vill i den här uppsatsen ge mig in i en värld där ära och heder ständigt står på spel. En värld där ett enda illa valt ord kan orsaka en släktfejd och få förödande konsekvenser vad det gäller att skörda människoliv. Världen är ganska fåordig och enkel, känslorna är raka och direkta. Det finns ungefär 50 stycken bevarade isländska sagor, och det är två av dessa jag vill studera närmare. I de isländska sagorna är det ofta männen som är centrala figurer, kring dem kretsar de flesta äventyr och de är ofta huvudpersoner i uppgörelser och vid tingsplatser. De isländska sagorna är fyllda av manliga ideal - råstyrka och mod, kontra svaghet och feghet. Det intressanta för mig är att fördjupa mig i kvinnoskildringen i två sagor. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till van der Kaaij. vikingatidens religion isländsk saga Grette den starkes saga Njals saga kvinnoroll genusstudier genussystemet Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi History of religion Religionshistoria Gender studies Genus HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
4	När moderskapet inte är tillräckligt : En komparativ studie av Birgitta Trotzigs Dykungens dotter och Sara Stridsbergs Happy Sally Jolind, Sara January 2018 (has links) I beskrivningar av Sara Stridsbergs författarskap är Birgitta Trotzig ett återkommande namn. Främst har deras språkliga likheter betonats, men det finns även innehållsmässiga likheter då de båda återkommer till att skriva om moderskap. I denna uppsats jämförs hur moderskap gestaltas i Brigitta Trotzigs Dykungens dotter (1985) och Sara Stridsbergs Happy Sally (2004). Främst studeras hur moderskap gestaltas i de två romanerna, på vilka sätt moderskapet bryter från de rådande könsnormerna samt på vilka sätt verken problematiserar de moraliska aspekter och dilemman som kvinnlig frigörelse och moderskap innebär. Jämförelsen görs genom en tematisk komparativ läsning, och nyckelbegrepp i läsningen är genuskontrakt och norm. I båda romanerna ges en komplex bild av moderskapet, där både kvinnor som vill ha barn och kvinnor som väljer att göra abort skildras. I både Dykungens dotter och Happy Sally finns karaktärer som bryter mot den traditionella modersrollen och mot genuskontraktet, och för dessa normbrott krävs att de betalar ett pris. En skillnad i romanerna är huruvida karaktärerna bryter mot normen av fri vilja eller inte. Birgitta Trotzig Sara Stridsberg Dykungens dotter Happy Sally Moderskap Komparativ läsning Genusteori Genus Genuskontrakt Norm Normbrott Normbrytande Kvinnoroll General Literature Studies Litteraturvetenskap

1

Page generated in 0.0372 seconds