This study covers the complexity of norms with inherent patriarchal ideas in relation to sexual offenses- especially in the case of rape-, from the feminist perspective that these have a negative impact on women and their basic rights. Through a critical discourse analysis, I investigate different legal cases before and after the reformation of the Swedish sexual violation act from 2005, in order to track how it got transformed. The aim of the survey is to develop such knowledge that provides a broader insight into the shortcomings that interact in these unique contexts, where women become potential victims in a double sense as they are already subordinated at several levels of society to begin with. Thus, it can be assumed that norms flourishing within the framework of criminal law, not only violates the rights of women, but as an institution of power, confirms its eligibility which ultimately ensures a normalization with devastating consequences for women’s psychical and mental health. I find that the implementation is successful in terms of increased norm criticism while at the same time deficiencies and tensions at different sides and edges, calls for a modernized approach in which injustices are exposed as far as possible, so that women's rights are respected and fulfilled not only through language but in reality.

Att bilda familj är en dröm för många personer. Tack vare den medicinska utvecklingen på området finns det idag flera olika sätt att skaffa barn på. Ett exempel är användandet av en surrogatmoder. Surrogatarrangemang där det behövs assisterad befruktning med svensk hälso- och sjukvård är däremot inte ett tillåtet förfarande i svensk rätt, varför specifika rättsregler på området saknas. Förfarandet är däremot inte kriminaliserat varför par och ensamstående använder sig av ett sådant arrangemang i utlandet.  Den icke anpassade lagstiftningen har resulterat i rättsliga konsekvenser för tilltänkta föräldrar och barn. Det kan konstateras att ett genetiskt faderskap på ett enkelt sätt kan fastställas genom bekräftelse, dom eller erkännande. Avseende moderskap är dock huvudregeln vid surrogatarrangemang att moderskapet ska fastställas rättsligt genom ett adoptionsförfarande, oavsett om det är barnets genetiska moder. Dagens adoptionsbestämmelser uppställer krav på att makar och sambor endast kan adoptera gemensamt och närståendeadoption förutsätter samtycke av den genetiskt rättsliga fadern. Det uppställs dessutom ett vederlagsförbud vid adoption.  Rättsliga konsekvenser har uppstått i form av att tilltänkta föräldrar separerat och att rättslig förälder återkallat sitt samtycke. Vidare råder en rättslig osäkerhet huruvida det finns ett tillräckligt samband mellan ersättning till surrogatmodern och vederlagsförbudet vid en senare adoption. Europadomstolen har konstaterat att varje medlemsstat har en skyldighet att erkänna barnets föräldra-barn relation utifrån barnets rätt till privatliv samt att värna barnets bästa. Det är dock upp till medlemsstaten att välja på vilket sätt ett sådant erkännande ska genomföras. HD konstaterade i ett fall från 2019 att den rättsordning som tillämpas i Sverige idag inte är förenlig med barnets rätt till privat- och familjeliv samt principen om barnets bästa.  I juni 2021 kom en statlig offentlig utredning med förslag avseende nya regler om utländska föräldraskap. Utredningen har gett förslag på att det förfarandet som ska användas när tilltänkta föräldrar har hemvist i Sverige fortsättningsvis ska vara ett adoptionsförfarande. Kravet på gemensam adoption för makar och sambor ska tas bort. Dessutom ska det göras undantag avseende kravet på samtycke samt vederlagsförbudet. Undantagsbestämmelserna ska enbart tillämpas vid synnerliga skäl. Ett adoptionsförfarande är fördelaktigt då förfarandet utgår från barnets bästa. Samtidigt prövas den tilltänkta förälderns lämplighet. Vidare innebär de föreslagna undantagsbestämmelserna att de rättsliga konsekvenser som uppstått i praxis kan lösas på ett mer förutsägbart sätt. Utredarnas förslag innebär dock vissa rättsliga oklarheter och risker. För att undantagsbestämmelserna över huvud taget ska bli aktuella förutsätter det att en faktisk familjerelation har uppstått. Vidare innebär utredarnas förslag att det fortsatt görs en skillnad mellan män och kvinnor vid fastställande av föräldraskap på så sätt att moderskapet inte kan fastställas på annat sätt än genom ett adoptionsförfarande. Utredarnas rättsliga lösningar stannar vid en lägstanivå. Det kan därmed konstateras att de föreslagna lösningarna inte är långsiktigt hållbara. Intresset av att erkänna föräldraskap måste väga tyngre än intresset av att inte uppmuntra till surrogatarrangemang. Detta kan säkerställas genom att låta genetiskt tilltänkta mödrar få sitt moderskap fastställt på ett liknande sätt som fastställande av genetiskt faderskap idag. Om ett adoptionsförfarande ändock ska användas borde kravet på faktisk familjerelation tas bort för genetiskt tilltänkta mödrar.

In this study I discuss the forms of practical knowledge inherent in parent-child-relation, as described by the british pediatrician and psychoanalytic DonaldWinnicott. Winnicott was a successful broadcaster for the BBC during and after thesecond world war, he spoke on subjects concerning child rearing, psychology andfamily dynamics. The material of this study is the written versions of Winnicott’sbroadcasting, published as parental guiding books aimed specifically at mothers butalso addressing a wider public. The method consist of identifying and naming the twodifferent kinds of practical knowledge that Winnicott discuss, which I have calledintuitive knowledge and instructional knowledge. The results show that Winnicott’sview of knowledge influences the way he adresses his subjects, and that it is anintegrated part of his social criticism. In the study I show that the division betweenintuitive knowledge and instructional knowledge is crucial for a deeper understandingof Winnicott’s view’s on parenthood and society, as well as for the wider historicalunderstanding of the inter- and after-war periods in Great Britain.

This thesis is a study of motherhood in Afhild Agrell’s play Räddad (first performed in 1882 at The Royal Theater in Stockholm) and Adda Ravnkilde posthumously published novel Judith Fürste (1884) with a focus on the relationship between mother and son. I study how the mothers wish to raise their sons, how mother and son interact with one another, the family dynamic’s influence on their motherhood and finally how they shape their identity as mothers when their motherhood is first threatened (often by their husbands) and then after the death of their sons. By analyzing two works by women authors of the Modern Breakthrough, I examine how motherhood is represented in literature from this period with a unique focus—mothers of sons. During this period, despite advancements in the rights of women including equal inheritance and increased access to education and professions such as teacher, doctor and dentist, many of the rights gained pertained to unmarried women—how an unmarried woman was to support herself was a central question. Literature from this period illustrates the struggles that woman faced upon marriage—often they had to give up their desire to work and focus on being wives and mothers instead. However, in the two works I have selected, the main female characters’ motherhood is threatened. Motherhood is a crucial part of both mothers’ identity and Agrell’s play and Ravnkilde’s novel follow the shaping of the main characters’ identity as mothers, the following threat to this identity and the crisis that arises after the death of their sons. I analyze this identity-arc and how being mothers to sons shapes and complicates this arc.

Denna uppsats har som syfte att undersöka moderskapets identitetstillblivelser och upplevelser utifrån kvalitativa intervjuer som erbjuder narrativa perspektiv från tio svenska mammor. Detta görs inom den teoretiska ramen av symbolisk interaktionism, och mer specifikt genom George Herbert Meads teori om Jagets konstruktion. Moderskapet förklaras som socialt konstruerat, med grund i tidigare forskning, och moderskapets koppling till identitet analyseras i uppsatsens resultat. Då tidigare forskning innehåller bristfällig representation från skandinaviska länder bidrar uppsatsen även med ett nytt perspektiv till den forskning som redan finns kring identitet och moderskapets sociala konstruktion. Resultatet i uppsatsen presenteras i fyra teman, vilka sammanfattar de delar som moderskapets identitetstillblivelser och upplevelser kan förstås utifrån. Det som huvudsakligen framkommer i resultatet är att kvinnor som går in i ett moderskap upplever att det är en anpassning, och ibland även en utmaning, att kombinera den nya identiteten som mamma med sina övriga identiteter. Genom moderskapets sociala konstruktion, vilken är sammankopplad med internaliserade samhälleliga förväntningar och extern påverkan, kan mödrarnas upplevelser av identitet påverkas. Avslutningsvis kan moderskapets identitetstillblivelser bidra till både positiva och negativa upplevelser hos mödrarna beroende av den egna inställningen, omgivningens bemötande samt hur eventuella utmaningar hanteras.

The aim of the present study was to examine the experiences of elite athlete mothers returning to a career in team sports at the elite level after pregnancy. The study employed a qualitative research method with unstructured interviews. A total of eleven women aged between 26–37 years (M = 31.3, SD = 3.05), took part in the study. Three participants played in the OBOS Allsvenskan, five in the handball league, two in the Swedish Super League, and one in the Allsvenskan in floorball. The results revealed both unique and similar experiences regarding the study ́s purpose, resulting in four main themes: (1) challenges along the way back, (2) self-perception and the significance of sports in life, (3) meaningful support contributing to the comeback and performance in one's sport, and (4) balancing elite sports and motherhood. Pregnancy brought about challenges that were difficult to avoid, including uncertainty about how to train successfully to return to sports and both physical and mental challenges. The new role as a mother provided a new perspective on elite sports and life overall, fostering an understanding of the importance of being role models for both their children and future elite athlete mothers. Support from partners, family, and coaches played a crucial role in their journey back to sports after pregnancy. Finally, the results showed that the players successfully managed the challenges they faced, resulting in a positive continuation of their elite careers. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka elitidrottsmödrars upplevelser av att komma tillbaka till en elitidrottskarriär inom lagidrott efter en graviditet. I studien användes en kvalitativ forskningsmetod med ostrukturerade intervjuer. Sammanlagt deltog elva kvinnor som var mellan 26–37 år gamla (M = 31.3, SD = 3.05). Tre deltagare spelade i OBOS Allsvenskan, fem i handbollsligan, två i Svenska Superligan och en i Allsvenskan i innebandy. I resultatet framkom både unika och liknande upplevelser gällande studiens syfte, som resulterade i fyra huvudteman: (1) utmaningarna under vägen tillbaka, (2) synen på sig själv och idrottens betydelse i livet, (3) betydelsefullt stöd som bidrar till att komma tillbaka och prestera i sin idrott, och (4) att balansera elitidrott och att vara mamma. En graviditet har medfört utmaningar som varit svåra att undvika, dels en osäkerhet för hur de bör träna för att framgångsrikt komma tillbaka till idrotten igen, samt fysiska- och mentala utmaningar. Den nya rollen som mamma har skapat ett nytt perspektiv på elitidrottande och livet i helhet, vilket också skapade en förståelse kring vikten av att vara förebilder både för deras barn och framtida elitidrottande mammor. Stödet runt om spelarna, såsom partner, familj och tränare, har varit en nyckelaspekt i deras väg tillbaka till idrotten efter sin graviditet. Slutligen visade resultatet att spelarna framgångsrikt hanterade de utmaningar de ställdes inför, vilket resulterade i en positiv fortsättning på deras elitkarriär.

I dagens sociala medier flödar de bilder som föräldrar publicerar på sina barn. Detta kan komma att bli ett problem då barnen inte själva har möjlighet att bestämma över sin egen integritet online. Många tidigare studier fokuserar på att undersöka barnens rättigheter på internet. Syftet med vår studie är att undersöka vad som faktiskt är anledningen till att föräldrar exponerar sina barn på sociala medier. För att nå ett resultat har vi använt oss av en kvalitativ metod där sju mödrar har blivit intervjuade. Det är viktigt för oss att belysa det faktum att studiens urval utgörs av endast mödrar, vilket i sin tur kan ha påverkat resultatet. Studien har bland annat kommit fram till att mödrarna, i och med sociala mediers framväxt, skapat ett beteende där de söker bekräftelse av den kollektiva identitet som de anser sig tillhöra. De bilder som mödrarna publicerar på sina barn fungerar i sin tur som ett verktyg som används för att nå denna bekräftelse. / In today's social media we are fluently exposed to images that parents upload on their children. This could become a problem as the children do not have any influence regarding their own online integrity. Many studies are often focused around children's rights on the internet. In contrast to other studies, this study will focus on what the reasons are for parents to expose their children on social media. To reach a result in our study we have used a qualitative method, where seven mothers has been interviewed. It is very important to illustrate the fact that we only have focused on mothers in our selection, which could have affected our results. The results from this study are that the social media has emerged and created behavior where mothers are seeking confirmation in the social identity, that they feel that they are a part of. The images that the mothers are publishing work as a tool that is used to reach this confirmation.

Trots att socialt arbete strävar efter att främja ett mer jämställt föräldraskap, fortsätter förväntningar och normer relaterat till genus och kön spela en betydande roll. Studien undersöker, med hjälp av en socialkonstruktionistisk ansats och teorin om genussystemet, socialarbetares könsspecifika förväntningar på moderskap och faderskap särskilt i en missbruks- och beroendeproblematik. De könsbestämda förväntningarna kan påverka stödåtgärder för föräldrar, om de fortsätter att reproduceras inom socialt arbete. Studien genomfördes med kvalitativ metod, där tio informanter medverkar genom semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med tematisk analys. Det framkom av resultatet underliggande traditionella förväntningar på moderskap och faderskap i samband med missbruks- och beroendeproblematik, samtidigt som socialarbetarna var medvetna om förväntningarna och normerna kopplat till genus. Huvudsakligen framhävs det en bild av socialarbetarna att moderskapet är relaterat till ansvar och omsorg samt kommer med högre krav. Faderskapet undgår ofta krav och kritik även när de har en liknande missbruks- och beroendeproblematik. Det framkommer att det är mer normaliserat för männen att ha den typen av problematik. Moderskapet konstrueras som det primära och fadern förbises i föräldrarollen, vilket leder till en passiv roll där han tillhör missbruks- och beroendeproblematik samtidigt som mamman inte accepteras med liknande problematik. Vår studie synliggör hur traditionella könsspecifika förväntningar reproduceras inom socialt arbete och påverkar arbetet i möte med föräldrar med missbruks- och beroendeproblematik.

Denna genusvetenskapliga studie tillämpar kombinationen av multimodal kritisk diskursanalys och demokratisk filmanalys för att undersöka hur Svarta kvinnors moderskapföreställs i tv-dramaserien The Chi (2018–). Porträtteringarna analyseras utifrån fyra Svartakvinnliga karaktärer som tolkas representera så kallat o/moderskap, där både explicita ochimplicita moderskapsroller och praktiker belyses och kontextualiseras genomintersektionalitet och Black Feminist Thought. Tillsammans bidrar karaktärerna tillindividuella och kollektiva o/moderskapspraktiker, som kan förstås utifrån nätverk avbarnomsorg bland den Svarta gemenskapen i Chicago. Representationerna jämförs medsammanställd tidigare forskning som påvisar att afroamerikanska kvinnor och mödrar genomhistorien porträtterats som skadliga troper i media via kontrollerande föreställningar somarketyperna Mammy, Jezebel och Sapphire. Undersökningen behandlar hur seriens Svartakvinnliga karaktärer tolkas stödja varandra till att subversivt bryta mot dessastereotypiserande föreställningar, vilket verkar genom karaktärernas mellanmänskligarelationer inom de kvinnocentrerade barnomsorgsnätverken.

Utmaningar är en oundviklig del av livet som alla människor möter men det kan varasärskilt påtagligt för kvinnor med utländsk bakgrund. Denna samhällsgrupp ställs oftainför en komplex uppsättning av svårigheter som innefattar ekonomiska, sociala ochkulturella hinder. Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse överkvinnor från Mellanösterns roll på moderskapet och de utmaningar som de möter i detsvenska samhället. Denna studie tillämpar en kvalitativ forskningsmetod genom attgenomföra intervjuer med åtta kvinnor från Syrien, Irak och Palestina och analysenutgår från begreppen socialt kapital, intersektionalitet och differentiering. Studiensresultat visar att kvinnor från Mellanöstern möter sociala utmaningar, i form av brist påsociala relationer och stöd, något som utmanar deras möjlighet att uppfyllamoderskapet. Kvinnorna möter även ekonomiska svårigheter, bland annat på grund avdet samhälleliga kravet att båda föräldrarna behöver arbeta. Därmed upplever kvinnornaSverige som utmanande och krävande. Trots dessa svårigheter anser kvinnorna att livet iSverige är bättre, tack vare den trygghet och möjligheter som erbjuds här. / Challenges are an inevitable part of life that everyone faces, but it can be particularlynoticeable for women with a foreign background. This community often faces acomplex set of difficulties that include economic, social and cultural barriers. Thepurpose of this research is to gain a deeper understanding of women from the MiddleEast´s role in motherhood and the challenges they face in Swedish society. This studyapplies a qualitative research method by interviewing eight women från Syria, Iraq andPalestine and the analysis is based on the concepts of Social capital, intersectionalityand differentiation. The results of this study show that women from the Middle Eastface social challenges, in the form of a lack of social relationships and support,something that challenges their ability to fulfill motherhood. The women also faceeconomic difficulties due to the societal requirement that both parents need to work.Thus, the women's experience of Sweden is described as challenging and demanding.Despite these difficulties, the women believe that life in Sweden is better, thanks to thesecurity and opportunities offered here.