Global ETD Search

1	C-mig : En kvalitativ studie om tonåringars identitetsskapande på Facebook Nordström, Johanna January 2011 (has links) The aim with this work is to understand and point out how significant Facebook is for teenager´s identity-construction. Through interviews with six teenagers, three boys and three girls in the age of sixteen and seventeen, I investigated how teenagers use Facebook and what purpose these interviewees put out to be members at Facebook. The interview-material then was analyzed from selected sociological/social psychology theories and also previous research. The study showed that the interviewees self-presentations for the sake of their awareness was more characterized of reflexivity than spontaneity. Because of their broad audience they choose to not write or publish too private information about themselves on Facebook. Despite a reflexive approach the identity-construction on Facebook could be affected of other people in a negative direction. The study also showed that the teenagers had conflicting emotions about being members at Facebook. tonåringar Facebook identitetsskapande självpresentation främre- och bakre regioner intrycksstyrning reflexivitet respons
2	Mitt barn finns på Facebook Pettersson, Johan, Liljesson, Rebecca January 2017 (has links) I dagens sociala medier flödar de bilder som föräldrar publicerar på sina barn. Detta kan komma att bli ett problem då barnen inte själva har möjlighet att bestämma över sin egen integritet online. Många tidigare studier fokuserar på att undersöka barnens rättigheter på internet. Syftet med vår studie är att undersöka vad som faktiskt är anledningen till att föräldrar exponerar sina barn på sociala medier. För att nå ett resultat har vi använt oss av en kvalitativ metod där sju mödrar har blivit intervjuade. Det är viktigt för oss att belysa det faktum att studiens urval utgörs av endast mödrar, vilket i sin tur kan ha påverkat resultatet. Studien har bland annat kommit fram till att mödrarna, i och med sociala mediers framväxt, skapat ett beteende där de söker bekräftelse av den kollektiva identitet som de anser sig tillhöra. De bilder som mödrarna publicerar på sina barn fungerar i sin tur som ett verktyg som används för att nå denna bekräftelse. / In today's social media we are fluently exposed to images that parents upload on their children. This could become a problem as the children do not have any influence regarding their own online integrity. Many studies are often focused around children's rights on the internet. In contrast to other studies, this study will focus on what the reasons are for parents to expose their children on social media. To reach a result in our study we have used a qualitative method, where seven mothers has been interviewed. It is very important to illustrate the fact that we only have focused on mothers in our selection, which could have affected our results. The results from this study are that the social media has emerged and created behavior where mothers are seeking confirmation in the social identity, that they feel that they are a part of. The images that the mothers are publishing work as a tool that is used to reach this confirmation. Sociala medier Självpresentation Kollektiv identitet Föräldraskap Moderskap Främre- och bakre regioner Identiet Social Sciences Samhällsvetenskap
3	Se mig, gilla mig och gör det igen Holmqvist Emanuelsson, Gustaf January 2018 (has links) Denna studie handlar om på vilka sätt som sociala medier kan ge uttryck för bekräftelsebehov hos användare. Genom kvalitativa intervjuer på fem användare av sociala medier samt användning av teorier inom självrepresentation, behaviorism och Uses and Gratification, blev det möjligt att finna flera typer av bekräftelsebehov. Det gick dels att urskilja tre strategier inom självrepresentation som användes för att uppnå bekräftelsebehov; en strategi till direkt uppmärksamhet, en strategi till specifik målgrupp och en strategi för generellt bekräftelsebehov. Vidare gavs också information på hur användare uppfattar och använder sig av sociala mediers mediala mekanismer, till att nå bekräftelsebehov. Slutligen blev det också möjligt att uppfatta användares känslor efter detta behov. / This study is about social media and in what ways it can give expression for a need ofconfirmation, by the individuals who are using it. By using qualitative interviews on five users of social media, combined with exploiting theories in self-representation, behaviourism and Uses and Gratifications, it was possible to discover several kinds of need for confirmation. Thus, three strategies in self-representation was being used: a strategy mainly for attention, a strategy to reach a specific target group, and a strategy for general need of confirmation. Furthermore, information on how the users are aware of the mechanisms from social media is being showed and also how they make the most out of it. Eventually, after their need for confirmation had been examined, the users’ feelings were presented. sociala medier bekräftelsebehov självrepresentation främre- och bakre regioner behaviorism uses and gratifications symbolisk interaktion fenomenologi fotoelicitering Social Sciences Samhällsvetenskap
4	Lärplattan spelar roll för elever i grundsärskolan Talén, Jimmy, Jensen, Benny January 2015 (has links) AbstractProblemområdeFlertalet elever med diagnos utvecklingsstörning som är mottagna i grundsärskolan är i behov av stöd i lärande och kommunikationen med andra människor. Hjälpmedlen kan vara av olika slag bland annat i form av en lärplatta. Hur upplever elever, tolv till femton års ålder, i grundsärskolan interaktionen i mötet och sitt lärande vid teknikanvändning av lärplattor med mobila applikationer i klassrummet?SyfteStudiens syfte är att delge tankar och erfarenheter ur ett elevperspektiv gällande interaktionen i mötet samt elevens uppfattning om lärande vid användande av mobila applikationer i sin lärplatta. Frågeställningarna var följande:När används mobila applikationer av eleven i klassrummet?På vilket sätt upplever eleven mötet med klasskamrater vid användning av lärplattans mobila applikationer i klassrummet?På vilket sätt upplever eleven lärande i klassrummet i det digitala mötet vid användning av lärplattans mobila applikationer?Teoretisk ramStudien utgår från både Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv på social interaktion och Lev S. Vygotskys sociokulturella perspektiv på idéer om mänsklig utveckling. Inom den sociokulturella teoriramen diskuteras artefaktens betydelse för människans lärande. Utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv diskuteras intagande av roller och agerande i gruppen.MetodStudien bygger på en kvalitativ fallstudie med rötter i etnografi i vilken metodtriangulering används. Metoderna som används är en kombination av observationer, fältanteckningar och halvstrukturerade intervjuer inkluderat stimulated recall teknik.ResultatGenom ovan nämnda metoder framkommer det att studiens deltagande elever finner arbetet i skolan mer lustfyllt när de använder sin lärplatta. Det framkommer även att eleverna tycker att ett lärande infinner sig vid användandet av mobila applikationer. De har svårigheter i att sätta ord på sitt lärande och sin utveckling och har en tendens att jämföra lärande med görande. Eleverna som observeras och intervjuas använder sig av mobila applikationer för att underlätta mötet med andra elever. Dessa möten kan vara av olika karaktär men alla möten är av betydelse för eleverna.ImplikationerElever med diagnos utvecklingsstörning kan behöva stöd i såväl skolarbete som i mötet med andra människor. Lärare måste finna de sätt som individuellt fungerar bäst. För den aktuella undersökningsgruppen visar det sig att bland annat mobila applikationerna ger dem det stödet. Eleverna berättar i denna studie att användandet av mobila applikationerna gör lärandet mer lustfyllt och att möten i olika former underlättas.SlutsatsStudien visar att urvalet tycker skolarbetet är mer lustfyllt då de använder sig av lärplattans mobila applikationer. Andra synpunkter från eleverna är att de använder lärplattan som en artefakt både som hjälpmedel och i interaktionen med andra människor. I dessa påpekanden finns en samsyn hos eleverna.Nyckelordappropriering, artefakter, elevperspektiv, främre och bakre regioner, interaktion, mediering, performance (framträdande) och rollgestaltningar. Students with special needs technology utilites student with disabilities social interaction communication students with disorder inclusion internet and inclusive education digitala redskap digitala lärverktyg social interaktion kommunikation samspel lärande och inkludering stimulated recall Fallstudie observation intervju samtal dramaturgiska perspektiv performance framträdande interaktion främre och bakre regioner rollgestaltningar elevperspektiv mediering artefakter appropriering Sociokulturella perspektiv Goffman Lärpatta Kvalitativ studie metodologisk triangulering fältanteckningar pupils in special school The tablet grundsärskolan hjälpmedel motivation lärverktyg mobila applikationer digitala mötet mötet lärande lustfyllt Social Sciences Samhällsvetenskap

1

Page generated in 0.0918 seconds