Syftet med den här studien är att beskriva och analysera hur några lärare i grundsärskolan använder iPads i sin undervisning och vilket synsätt de har när det gäller att använda iPads i sin undervisning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få svar på våra frågeställningar. Studien bygger på nio observationer och intervjuer. Vi har analyserat resultatet utifrån det sociokulturella perspektivet Det sociokulturella perspektivet bygger på Vygotskijs utvecklingsteori att lärande sker tillsammans med andra. Det sammantagna resultatet visar att lärare i grundsärskolan använder sig utav iPads i sin undervisning. Lärare i grundsärskolan har en positiv inställning till användning av iPads i sin undervisning men lärare behöver mer kunskap för att utveckla sitt arbete med att arbeta med iPads i sin undervisning.

Sammanfattning Studiens syfte har varit att förstå hur elever i årskurs 7-9 upplever det stöd som skolan ger i form av extra anpassningar för att underlätta momenten läsning och skrivning. Studien är ett kvalitativt arbete inspirerat av narrativ metod. Elever i årskurs 9 skrev om sina upplevelser av extra anpassningar. Efter flera genomläsningar kodades materialet till kategorier som motsvarade olika områden av berättelsernas innehåll. Efter analys och tolkning utformades fyra olika narrativ, berättelser sammanfogade utifrån det tolkade datamaterialet, två ur ett utifrånperspektiv och två ur ett inifrånperspektiv, elever som inte hade, respektive hade extra anpassningar. Narrativen bildar utgångspunkt för resultatpresentationen. För merparten av informanterna är extra anpassningar viktiga och en demokratisk rättighet för elever i olika typer av svårigheter. Elever känner till vilka rättigheterna är och vilka anpassningar som kan göras. Flertalet är bekanta med läs- och skrivstöd i form av dator, Ipad, talsyntes, muntliga prov, förlängd provtid m.m. Elever som har olika anpassningar är till övervägande delen nöjda med dem. Man saknar fortsatt färdighetsträning i läsning och skrivning. Viss social påverkan förekommer i form av låg självkänsla hos elever med anpassningar vilka bekräftas av aningar hos utifrånperspektivet om att dessa känslor troligen finns. Man kan mellan och bortom raderna utläsa ett ”vi och dom”-perspektiv. Detta kan få elever att avstå från extra stöd eller anpassningar. Studien kan bidra med förståelse för vikten av att arbeta för stärkt självkänsla hos elever i läs- och skrivsvårigheter, att prioritera färdighetsträning även på högstadiet samt att arbeta med demokratisk värdegrund. Sökord: specialpedagogik, extra anpassningar, alternativa lärverktyg, elevupplevelser, narrativ

Inledning Barn möter mer och mer teknik i sin vardag och det är oundvikligt att den moderna tekniken även kommer in i förskolans verksamhet (Åkerblom 2014). För att digitala medier i förskolan ska bli digitala lärverktyg och användas som just verktyg för barns lärande ställs större krav på pedagogers digitala kompetens. Detta beskrivs i Skolverkets (2016b) förslag till ny nationell IT-strategi, i strategin beskrivs kompetensutveckling som nödvändig. Alla barn ska ges samma förutsättningar till lärande och få samma möjligheter till att utmanas i en digital lärmiljö, likvärdigheten ses som viktig. Som en följd av förslaget till ny strategi finns också förslag till revidering av Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2016), nya texter och formuleringar ska tydliggöra hur barns digitala kompetens ska utvecklas i förskolan. Syfte och frågeställningar Utifrån förslag till nya och förändrade styrdokument är syftet med den här undersökningen att ta reda på hur pedagoger förhåller sig till digitala lärverktyg i förskolan som just verktyg för barns lärande.Frågeställningar:* Använder pedagoger digitala lärverktyg i förskolan för att skapa förutsättningar för lärande?* Hur uppfattar pedagoger sin egen digitala kompetens? Metod En kvantitativ studie med kvalitativa inslag görs, vilket innebär en enkätundersökning med färdiga svarsalternativ men även med inslag av öppna följdfrågor. Resultat Enkätundersökningens resultat visar pedagogers positiva inställning till att använda digitala lärverktyg. Det framgår även att digitala lärverktyg används som ett integrerat verktyg, detta görs vid exempelvis fotografering, informationssök och i skapande aktiviteter där olika ämnen vävs samman. Några pedagoger lyfter hur de skapar en digital lärmiljö genom att använda projicering. Samtidigt speglar resultatet en viss osäkerhet kring användning av digitala lärverktyg tillsammans med barnen i ett lärande syfte. Nästan hälften av pedagogerna använder aldrig digitala lärverktyg eller enbart några gånger per månad och majoriteten ansersig behöva kompetensutveckling. Den kompetens som innehas beskrivs ha inhämtats på egen hand utifrån eget intresse.

Sammanfattning/Abstract Westerdahl, Anna (2022). Digitala lärverktyg som specialpedagogisk resurs. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Denna studie förväntas kunna bidra till ytterligare information om hur digitala lärverktyg används i undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Vidare finns också perspektivet som handlar om vilka kunskaper och uppfattningar några lärare har om digitala lärverktyg.   Syfte och frågeställningar Studien som är genomförd syftar till att bidra med kunskap om hur digitala lärverktyg används i undervisningen för att stötta elever som är i läs- och skrivsvårigheter, samt vilka kunskaper och uppfattningar några lärare har om digitala lärverktyg. Frågeställningar 1.     Vilka kunskaper och uppfattningar har några lärare om digitala lärverktyg?  2.     Hur används digitala lärverktyg i undervisningen för att stötta elever som är i läs- och skrivsvårigheter?  Teori  Den teoretiska förankringen i denna studie ämnar ligga till grund för analysen av studiens empiri. Den teori som används är Vygotskijs (1978) sociokulturella perspektiv eftersom det ligger till grund för valda begrepp för att förstå lärande i sociala sammanhang. Metod För att få svar på studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ undersökning med frågeformulär och semistrukturerade intervjuer. Bryman (2016) förklarar att i den kvalitativa forskningsprocessen är förhållandet mellan teori och praktisk undersökning betydande och att den kvalitativa forskaren söker efter en förståelse för kontextens betydelse för beteenden, åsikter och värderingar. Analysen har inspirerats av grundad teori, något som Bryman (2016) menar ska ses som en process i vilken forskaren jämför det material som kodas. Resultat Studiens resultat visar att i enlighet med tidigare forskning behöver lärare få möjlighet till kontinuerlig utbildning om hur digitala lärverktyg kan användas i undervisningen samt vilka digitala lärverktyg som finns att tillgå. Studien visar också att förståelsen för vad digitala lärverktyg betyder och innebär är bristande hos flera av lärarna. Däremot är lärarna i studien positivt inställda till att använda sig av digitala lärverktyg i undervisningen och majoriteten se att det kan ha en positiv effekt för elever i behov av stöd i sin läs- och skrivutveckling.  Vidare önskar merparten av deltagarna i denna studie att få stöd av någon, antingen specialpedagog, speciallärare eller annan person med kompetens inom området, när digitala lärverktyg ska introduceras till elever. Specialpedagogiska implikationer Det ligger i speciallärarens uppdrag att vara stöd för både lärare och elever för att möjliggöra en tillgänglig lärmiljö (SFS 2017:1111). Speciallärare som har specialkompetens inom språk-, skriv- och läsutveckling ska arbeta språkstimulerande och som ett led i detta kan arbetet med digitala lärverktyg ingå. Detta för att arbeta individanpassat och efter elevernas specifika behov (Skolverket, 2019).  Om skolor ska kunna implementera arbetet med digitala lärverktyg krävs det planering och stöd från huvudmän och skolledning (Agélii Genlott et al., 2021). Speciallärarens roll i detta blir att stötta skolledning, lärare och elever både i val av vilka digitala lärverktyg som ska köpas in och användas, samt hur fortbildningen för lärare och elever ska fungera.

No description available.

Sammanfattning/AbstractReuterskiöld, Christine (2013). ”Paddor i praktiken”, Skolutveckling i digitala lärverktyg/iPad – från teori till praktik. (”Toads in practice” School development in digital tools/iPads – from theory to practice), specialpedagogik avancerad nivå, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle.Problemområde. Skolutveckling kan vara medlet och metoden för att nå ett mål, eller flera. Man skapar något nytt, ett hopp om förhoppningsvis något bättre, än det som redan finns. Det kan vara en utveckling i det lilla, men också som stora skolutvecklingsprojekt. Men ibland kanske, skolutveckling och förändringsarbete även används till att ”släcka bränder” när akuta problem uppstår?Digitala lärverktyg då? Dessa kan skapa möjligheter till kunskap, lärande och kreativitet och även vara ett verktyg som ger elever i behov av särskilt stöd möjligheter till kunskap och lärande på samma villkor som alla elever i skolan ska få för att klara sin utbildning. Men ibland kan säkert ett digitalt lärverktyg även skapa frustration. Dess egenskaper och ibland brist på funktion, ekonomiska kostnader och tekniskt krångel, kan skapa mer irritation än tillfredsställelse hos användare. I mitt arbete som gymnasielärare har jag träffat många elever, i behov av särskilt stöd, med diagnos eller i behov under en viss tid. Hade dessa elever fått en bättre utbildning om jag använt mig mer av digitala lärverktyg?I september månad 2013, var jag på en föreläsning om hur iPad kan fungera praktiskt för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Här såg jag och fick prova de funktioner som bl a finns i detta verktyg – fotografering, filma, lyssna, läsa, skriva, rita, scanna, dokumentera, hämta information, lyssna på musik, spela spel mm. Denna föreläsning skapade en nyfikenhet för verktyget och vad den kan användas till. Kan den vara ett hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd där möjligheter skapas att kunna lära och delta i undervisning i skolan och samhället som alla elever har rätt till? Är det möjligt att iPaden kan användas till allt detta? Ska den ersätta papper, penna och våra tryckta böcker? Många tankar och funderingar skapades.Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM (www.spsm.se, 20140120) använder ordet tillgänglighet. Med det menas, att alla barn och elever som går i förskola och skola, ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden. Det betyder bl a att man ska tänka på vilka individuella behov som kan finnas i en grupp och anpassa verksamheten efter det. SPSM (20140120) säger vidare att undersökningar har gjorts som visar att det behövs mer kunskaper om vad som behövs och krävs, för att en verksamhet ska bli tillgänglig för barn och elever i behov av särskilt stöd.Syftet med studien är att undersöka, hur man på olika nivåer i en kommun i södra Sverige, har kunnat införa digitala lärverktyg, från politisk vision, till förvaltningsnivå vidare till lärnivå, på en grundskola, vilken har valt iPads som digitalt lärverktyg. Vidare undersöks grundskolans möjligheter för tillgänglighet och lärande för alla elever på skolan, där även elever i behov av särskilt stöd, ingår.Frågeställningar. Här nedan redovisas de problemformuleringar som min studie bygger på.1. Kan användning av iPads på en grundskola, skapa tillgänglighet i lärandet för alla elever, även för elever i behov av särskilt stöd eller krävs det fler faktorer?2. Vilka strategier har använts för att implementera digitala lärverktyg på kommunens skolor?3. Vilka faktorer krävs, för att skolutveckling med digitala lärverktyg, ska kunna genomföras på olika nivåer i en kommun?Teori. Studien beskriver en organisation utifrån Human Resource-perspektivet samt utifrån den amerikanska psykologen Abraham Harald Maslows (1908-1970) teori om människans behov och motivation.Metod. I denna studie har det genomförts fyra halvstrukturerade intervjuer samt en enkätundersökning. Utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk ansats d v s utifrån tolkning av samtal och texterna i mina intervjuer, samt de svar jag finner i enkät och i en kvalitetsredovisning vid namn Qualis, tolkas ”den levda vardagsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv” (Kvale, Brinkmann, citat 2009, s 39).Resultat. Det beslut som politikerna i kommunen för studien har tagit kring utbyggnaden av digital kompetens och implementering av digitala lärverktyg, har påverkat alla människor i organisationen. Budgeteringen för detsamma är det första steget mot möjligheten till skolutvecklingen. Att ta vara på människor förmågor, talanger, engagemang och kreativitet har också betydelse. En lärplattform, Vklass, har implementerats, vilket är viktigt för kommunikationen mot vårdnadshavare, kollegor och elever ska fungera väl, säger tjänstemän. När det gäller internet har det inte fungerat fullt ut tidigare. Nu ska nätverken däremot vara utbyggda på skolorna, vilket ska hjälpa till för större tillgänglighet. Kunskap och förhållningssätt till It, blir en viktig undervisningsuppgift för skolan, för lärare, elever och vårdnadshavare. Det behövs undervisning kring etik- och källkritik med eleverna samt att ge information kring hur eleven ska hantera internet, som skapar säkerhet och trygghet i användningen av it. Vårdnadshavare är viktiga att få med i en så stor skolutvecklingssatsning där eleverna ska använda ett digitalt lärverktyg, i sitt dagliga lärande. Det är vårdnadshavare som möter eleven hemma, när läxor och uppgifter ska göras. Om en elev dessutom, är under 18 år, har föräldrarna ansvaret för eleven och kan här, ha åsikter kring användandet av It.Kommunikation är ett ord som har återkommit i studien. Det har förts öppna diskussioner kring skolutvecklingsprojektet i kommunen. Detta visar på att man vill ha med alla ”på tåget”. Kommunen har startat ett Skoldatatek i kommun som projekt. Flera intervjuade anser att det behövs i kommunen. Skoldatateket har bl a startat en föräldrarutbildning för de föräldrar som har elever i behov av särskilt stöd. Här får föräldrarna lära sig hur eleverna använder iPads i sitt lärande. Det kan göra att det blir lättare att följa sitt barn hemma vid läxläsning och arbete hemma. Ett ledarskap bör bevara och förnya de långsiktiga målen, under tiden skolutvecklingen pågår. Både tjänstemän i kommunen samt personal på grundskolan för studien försöker arbeta utifrån denna princip. Att utvärdera är viktigt. Rektor har klara uttalade åsikter kring pedagogisk organisation, inkludering, tillgänglighet och satsning på digitala lärverktyg. Engagemang hos rektorer och personer i ledarställning skapar också engagemang bland övriga medarbetare på skolan. Rosenqvist (2013) beskriver en idéskiss, för hur en alternativ organisation av klass- och gruppindelning kan se ut, i ”varierande grupper och gruppstorlekar”. Utifrån denna modell, finns många av de idéer, som rektorn har, kring sin organisation av det inre pedagogiska arbetet på grundskolan för studien. Denna och annat arbete på skolan, har resulterat i en certifiering av skolans kvalitet. Enligt Qualis kvalitetsutvärdering har pedagoger, föräldrar och elever förtroende för ledningen på skolan. Eftersom organisationen av det pedagogiska arbetet endast, varit igång under en termin, så går det inte att uttala sig om det färdiga resultatet ännu. Den nya organisationen för det pedagogiska arbetet på GS bidrar, anser jag, till elevers möjligheter till tillgänglighet, inkludering och delaktighet i det dagliga arbetet på skolan. iPaden har gjort eleverna mer inkluderade, genom att alla elever har tillgång till lärverktyget. Tillgänglighetsmodellen visar helheten för en tillgänglig utbildning. Alla intervjuade i studien, har fått se och fundera över modellen vid intervjutillfällena. De konstaterar att modellen måste ses, utifrån varje enskild elevs specifika behov. Mer kompetensutveckling behövs kring arbetet med iPads, i funktionen och kurser i konkret lärande med lärplattan. Det finns ett behov av en kunskap, kring hur man använder iPads och digitala lärverktyg på ett annat sätt – ”att tänka utanför boxen”. Att arbeta utifrån Ruben R. Puenteduras modell, SAMR-modellen (www.hippasus,com/rrpweblog) är ett sätt. Genom det, ska fler elever kunna utveckla sitt lärande och få större måluppfyllelse via iPads. Specialpedagogerna kommenterar att elever i behov av särskilt stöd, inte blir så synliga, i och med att alla elever, har tillgång till iPad med individuellt sammansatta appar för varje elev, utifrån deras individuella behov. Elever i behov av särskilt stöd, använder sina alternativa verktyg mer idag än tidigare när de hade datorer, säger en specialpedagog. Det är dock inte bara själva iPaden, som har betydelse för elevers tillgänglighet och inkludering av utbildning, på skolan. Pedagogik, vuxnas närvaro med olika kompetens, organisationen samt vikten av den fysiska och sociala miljön spelar också roll. Maslows behovspyramid (Bolman, Deal, 2012)1. Fysiologiska behov - behov av föda, vatten, syre, fysisk hälsa och välbefinnande.2. Säkerhet - behov av att vara förskonad från faror, angrepp och hot3. Tillhörighet och kärlek - behov av positiva och kärleksfulla relationer med andra människor.4. Uppskattning och självkänsla - behov av att känna sig uppskattad och värdefull5.Självförverkligande - behov av att utveckla och förverkliga sin inneboende potentialSteg 1 och 2 har högst prioritet i Maslows behovspyramid. De fem stegen i behovspyramiden spelar roll i hela organisationen. Varje individ påverkar utvecklingen eller ”icke-utvecklingen” i organisation. Sammanfattningsvis kan det konstateras att grundskolan för studien, gör ett gediget arbete, med elever som är i behov av särskilt stöd. För en elev i behov av särskilt stöd, tror jag att det måste kännas skönt att bli självständig, genom att ha alla sina alternativa verktyg i en enhet, som iPaden, men att de också finns andra verktyg att använda. Att dessutom ha iPaden både i skolan och hemma för läxläsning och dylikt, skapar en frihet för eleven. Skolan ska ju lära för livet och skapa möjligheter till ett självständigt liv, i framtiden. Nu återstår, att alla pedagoger får kunskap i hur man arbetar med de enskilda eleverna utifrån deras specifika behov för att verktygets kapacitet ska komma till användning fullt ut. Det är lätt att uttrycka, men det krävs mycket tid och kraft från hela organisationen från kommun till pedagog, för att det praktiskt ska infrias. Nu gäller det att finna hur och med vad man ska arbeta vidare med, för att de digitala lärverktygen ska komma eleven till godo fullt ut, för att en likvärdig, tillgänglig och inkluderad skola ska bli verklighet tillsammans med all den kunskap som människorna i kommunen och på grundskolan för studien har. Specialpedagogiska implikationer. Kommunen och grundskolan GS, strävar efter en inkluderande och tillgänglig skola enligt intervjupersonerna i denna studie. Alla ska ha tillgång till iPad som ett lärverktyg. Det pedagogiska arbetet på GS organiseras, utifrån en inkluderande syn. För en del elever kan tillgången till en dator eller en Ipad, vara helt avgörande för, om en elev ska kunna ta till sig kunskap i tillräckligt stor omfattning, eller inte.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om i vilken utsträckning, och hur, åtta lärare i åk 1-3 använder drama som lärverktyg i SO-undervisning och vad de tänker om lärverktyget i SO-undervisningen. Drama har visats ha positiv inverkan på elevers lärande och utveckling men ändå finns en uppfattning om att drama som lärverktyg exkluderas i undervisningen. Vygotskijs sociokulturella teori om lek och fantasi ramar övergripande in studien och Bamfords forskning (2006) om framgångsfaktorer för lärande genom konstnärliga ämnen riktar studien. Studiens ansats är kvalitativ. Resultatet identifierar de fyra kategorierna Dramaaktiviteter, Bedömning och reflektion, Utmaning och inkludering och elevintresse och framförande. Kategorierna innehåller lärares tankar om drama som lärverktyg i SO-undervisningen och hur det används. Slutsatsen är att drama som lärverktyg används. Utsträckningen varierar. Uppfattningen är att drama som lärverktyg i SO-undervisningen är värdefullt och önskas användas mer men att användningen begränsas av tids- och kompetensbrist.

Jag har i min magisteruppsats följt fem elever under deras första år i skolan. Eleverna visade vid slutet av förskoleklass samt vid skolstarten på mycket låga resultat på de tester som mätte fonologisk medvetenhet och bokstavskännedom, områden som många av dagens läs- och skrivforskare hävdar har stor betydelse för den tidiga läs- och skrivprocessen. Syftet med den här studien har varit att undersöka om och hur arbetssättet med att endast använda datorn vid skrivandet har påverkat de fem elevernas väg in i skriftspråket.Tre av de elever jag följt i mitt arbete hade vid läsårets slut uppnått den läs- och skrivförmåga som förväntades för årskursen. De var samtliga mycket positiva till datorarbetet och föredrog datorskrivandet framför pennan. Alla tre elever upplevde att det var både lättare och roligare att skriva på datorn än med penna. De andra två eleverna befann sig fortfarande på en mycket låg nivå både i sitt skrivande och i sitt läsande. Den ena eleven var ändå mycket positiv till arbetet och hade också gjort stora framsteg under året. Det var endast en av de fem eleverna som upplevde datorskrivandet som negativt. Den eleven uppgav att han hade svårt att hitta bokstäverna på tangentbordet och att han mycket hellre ville skriva med penna eftersom det gick lättare då.Ett annat resultat som jag inte hade väntat mig var att samtliga elever hade uppnått en betydande ökad fonologisk medvetenhet efter det första skolåret. Om datorskrivandet bidragit till den medvetenheten är utifrån detta arbete omöjligt att fastställa men jag anser ändå att detta är en iakttagelse värd att reflektera över.Det är svårt om inte omöjligt att utifrån den här studiens resultat dra några alltför långt gående slutsatser. Resultatet bygger endast på några få elevers arbete och det är därför omöjligt att kunna generalisera deras resultat på andra elever med liknande svårigheter. Trots detta anser jag att det i den här magisteruppsatsen framkommer viktig information som kan komma till nytta för verksamma lärare som vill använda sig av datorn i den tidiga läs- och skrivundervisningen.

Syftet med studien är att i tre kommuner kartlägga specialpedagogers/speciallärares uppfattningar om tillgången till och kompetensen kring kompensatoriska hjälpmedel för elever med dyslexi, ur ett likvärdighetsperspektiv. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning när det gäller kompensatoriska hjälpmedel för elever med dyslexi. Vi har gjort en kvantitativ undersökning i form av enkäter. Sammanlagt har vi delat ut  enkäter till 37 specialpedagoger och speciallärare vid 15 skolor i 3 kommuner, varav 35 svarade. Studien visade att tillgången på kompensatoriska hjälpmedel är någorlunda likvärdigt i de tre kommunerna. Dock finns det skillnader när det gäller hemlån, vilket kan ge eleverna med dyslexi olika förutsättningar att lyckas med sitt skolarbete, eftersom kompensatoriska hjälpmedlen kan behövas vid läxläsningen. Det framkom att kompetensen kring de kompensatoriska hjälpmedlen var otillräcklig, vilket är något som vi måste arbeta med att förbättra i vår framtida yrkesroll. Det visade sig att fler flickor än pojkar i årskurs 4-6 hade diagnosen dyslexi i en av de undersökta kommunerna till skillnad från de andra två. Vi har valt att koppla vår studie till KASAM- teorin, eftersom det tydligt kommer fram i vårt arbete att känslan av sammanhang är viktig för att barn med dyslexi ska lyckas i skolan. Något som också har betydelse för vilka kompensatoriska hjälpmedel som finns och vilken kompetens som finns bland pedagoger på skolorna är vilka ramar som styr detta. Därför har vi valt att även koppla vårt arbete till Ramfaktorteorin. Lärande sker i all interaktion människor emellan, för att elever med dyslexi ska kunna använda sig av de kompensatoriska hjälpmedlen på ett funktionellt sätt, krävs att någon med tillräcklig kunskap kan introducera dem och visa dem hur de fungerar. Vi har därför även valt att koppla vårt arbete till det sociokulturella perspektivet.

Sammanfattning/AbstractLarsen, Katarina (2019). “Här kan ju alla göra det” Digitala lärverktyg som specialpedagogiska hjälpmedel. “Here everyone can do it” Digital learning tools within special needs education. Specialpedagogprogrammet, 90 hp, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet.Förväntat kunskapsbidragI detta examensarbete undersöks vad det kan bero på att elever i läs- och skrivsvårigheter ibland väljer att överge sina digitala kompensatoriska hjälpmedel. Studien tar även upp vilken inverkan de digitala lärverktygen har på inlärningen för elever i läs- och skrivsvårigheter.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att beskriva och analysera ett antal specialpedagogers, lärares och elevers syn på användningen av digitala lärverktyg generellt samt i vilken utsträckning verktygen används efter introducering av elever som befinner sig i läs- och skrivsvårigheter.TeoriTeorierna som ligger till grund för detta arbete är systemteori och även då Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori samt det sociokulturella perspektivet. I den teoretiska tolkningen har det använts både nationell och internationell forskning.MetodMetoden som använts vid denna studie är intervjuer vilka är kvalitativa och semistrukturerade. Studien genomfördes på tre f-6 skolor i två olika kommuner där den ena kommunen har en 1:1 satsning och alla elever där har en egen Ipad. Efter att empirin analyserats tematiserades materialet utifrån systemteorin och det sociokulturella perspektivet.ResultatResultatet av detta arbete visar att anledningar som kan göra att elever väljer att överge sina digitala lärverktyg kan vara att de känner sig utpekade, att de tycker att verktygen är svåra att använda, att tekniken inte fungerar eller att de inte ser nyttan av att använda dem. Det kan även bero på att lärarna inte är tillräckligt förtrogna i hur verktygen fungerar och därför inte kan stödja eleverna på rätt sätt. Pedagogerna på alla skolorna var överens om att de behövde bli bättre på att följa upp i vilken grad de digitala lärverktygen användes av eleverna. De intervjuade pedagogerna upplevde att för elever som befann sig i läs- och skrivsvårigheter ökade deras motivation och självkänsla när de använde digitala lärverktyg. De fick också bättre förutsättningar att delta i undervisningen på samma villkor som sina klasskamrater.Specialpedagogiska implikationerUtifrån resultatet av denna studie framträder vikten av att regelbundet utvärdera hur elever i läs- och skrivsvårigheter upplever sina digitala lärverktyg. Det är också av stor vikt att både lärare och specialpedagoger får utbildning i hur verktygen fungerar för att på så sätt kunna stötta eleverna och visa på vikten av att använda de digitala lärverktygen.Nyckelorddigitala lärverktyg, kompensatoriska hjälpmedel, läs- och skrivsvårigheter, sociokulturella perspektivet, systemteori