Starkt historiskt och kulturellt rotade normer kan vara problematiska eftersom personer som avviker från dem riskerar att bli utsatta för hat. Mom-shaming är ett begrepp som beskriver fenomenet när kvinnor får kritik för sitt sätt att vara i sin roll som mamma. En mamma som har blivit utsatt för mom- shaming är influencern Ida Warg. Syftet med studien är att genom ett genusperspektiv, kvalitativt och semiotiskt analysera influencern Ida Wargs bildkommunikation på Instagram för att se om hon framställer sin roll som mamma på ett normativt sätt. Genom att redogöra för vad bilden vill göra med betraktaren – påverka och engagera, eller erbjuda – fastställs vilken betydelse genus har för skapandet av mammarollen. Tio utvalda bilder analyseras utifrån sju kategorier som är kopplade till kvinnans roll som mamma: Moderskap, Omsorg och uppfostran, Traditionell kärnfamilj, Betalt arbete, Fritid, Miljö, samt Skönhet. Resultatet visar att historiska normer kopplade till mammarollen är ett faktum även i dagens samhälle. Ida Warg bekräftar flera förlegade normer i sin bildkommunikation samtidigt som hon diskret utmanar andra. Studien redovisar att normer är underliggande strukturer som påverkar vårt samhälle. Genom att problematisera mom-shaming belyses därmed vikten av medvetandegörandet och ifrågasättandet av normer. Avslutningsvis diskuteras hur sociala mediers makt kan både vara orsak till och lösning på problemet med mom-shaming. Lösningen kan förslagsvis ske genom uppmaning av användandet av hashtaggen #stopmomshaming. / Historically and culturally norms are socially acceptable and can be problematic for people who behave in nonconformity with them because of risk of garner hatred. Mom-shaming is a term that describes the phenomenon when women get criticism and hatred for their act in their role of mother. A woman whom has been subject to this shaming, is mother and influencer Ida Warg. With the purpose of studying norms associated with female role as mother, this paper analyzes the visual design and composition of ten photographs posted by Ida Warg to her Instagram. Theories of gender and semiotics are used as frameworks, for qualitatively study if Ida Warg mediates her role as a mother normatively on her Instagram. The photographs are analyzed according to seven categories associated with mothering: Motherhood, Care and raise of child, Traditional nuclear family, Paid work, Leisure time, Entourage and Beauty. Considering the female role as mother, the result shows that historically rooted norms are still a fact. This paper argues for Ida Warg both certifying and challenging the social norms associated with mothering. Finally, this paper discusses how obsolete norm associated with the female role as mother, as a result of cyberhate such as mom-shaming, lingers and prevents gender equality. Henceforth, this paper also discusses the power of social media, being both reason why and solution to mom-shaming. One solution may be the exhortation of the hashtag #stopmomshaming.

I 1990-talets USA blossade en het debatt upp som polariserade amerikanska mammor i två distinkta och antagonistiska grupper: förvärvsinkomstarbetande mammor respektive hemmavarande mammor, samtidigt som inkomstklyftorna mellan låg-, medel och höginkomsttagare ökade lavinartat i USA. Mödrar från olika samhällsklasser förenades i ställningstaganden för och emot antingen konservativt eller progressivt hållna värderingar och sociala konstruktioner av kvinna och mamma. Konflikternas retoriska natur, som karaktäriseras av utpräglade former av skambeläggning, har namngivit samtidens centrala begrepp för att beskriva det sociala fenomenet, ”Mom shaming”, som i mindre utsträckning struktureras i stabilt polariserade dualistiska antiteser, utan istället karaktäriseras av multifacetterade och instabila motsatsförhållande sinsemellan flera, rådande mammastereotyper. Syftet är att söka nå en djupare förståelse av det sociala fenomenets betydelse och utbredning i Sverige samt identifiera förknippade platser, situationer och sociala institutioner. Med utgångspunkt i observerade interaktioner mellan (främst) kvinnor i diskussionsinlägg på sociala medieplattformar, och med hjälp av informanter söker studien att skildra hur individer upplever sitt moderskap i relation till sina föreställningar om och upplevelser av andra mammor, och vilken inverkan andra mammors föreställningar, handlingar och åsikter har för deras eget perspektiv på mammaroller. / The early 1990’s gave concurrent rise to increasing income gaps between the rich and the poor, low- and middle-income citizens, and to an agitated debate in the United States, that divided moms into two distinctly antagonistic groups: working moms and stay-home moms. Based on shared value sets, moms from all over the socioeconomic spectra could unite in support of and in opposition to either the more conservatively leaning or progressively liberal standpoint on social constructs of mothership and woman. The contemporary term for describing the social phenomena “Mom shaming”, reflects the rhetoric nature of ongoing conflicts characterized by particularly pronounced forms of shaming; manifested to a lesser degree in stable polarizations of dualistic antitheses, but rather in multifaceted, instable contradictions among contemporary stereotypes of mom. The aim is to reach a deeper understanding of its meanings and prevalence in Sweden, and to identify the places, situations and social institutions associated with it. On the premises of observed interactions between (primarily) women in the commentaries of social media platforms and with the help of informants, this study aims to depict individuals’ experiences of motherhood in relation to their conceptions and experiences of other women’s motherhood, and describe how prevailing conceptions, actions and standpoints among moms, influence individuals’ perspectives on motherhood.