Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Diss. Uppsala : Univ.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2005.

Statistiken och mäns upplevelser av vårdnadstvister antyder att mammor har flera fördelar i de vårdnadstvister som leder fram till ensam vårdnad. I vår studie genomför vi en kritisk diskursanalys av de domar som har lett fram till ensam vårdnad i Stockholms tingsrätt under år 2018. Vi undersöker om normer och föreställningar kring mammaroller och papparoller påverkar utfallet i domarna. Till vårt statistiska resultat har vi utgått från 121 domar och vårt kvalitativa resultat baseras på 18 domar. Vi använder Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod och som komplementerande teori använder vi Lewis och Welsch modell som delar in ett fungerande föräldraskap i fyra kategorier samt Ylva Elvin-Nowaks forskning om könspositioner. Resultatet uppmärksammar att många fall innehåller historier av mammor som har blivit utsatta för våld och barn som har bevittnat våld. Det förekommer även fall med pågående missbruk och psykisk ohälsa. Alla dessa påverkar tydligt utfallet på domarna till nackdel för problemföräldern. Dominerande teman och diskurser i resultatet är Riskanalys, Barnets nuvarande boendesituation, Könad omsorgsförmåga, Strategier samt En mammas känsla av rätt till sitt barn är större än pappas känsla av rätt till sitt barn. Studiens resultat visar att den omständighet som beaktas som viktigast är barnets nuvarande boendesituation, boendeföräldern har ett tydligt försprång framför umgängesföräldern. Resultatet visar också att det förekommer omsorgsförmågor som beskrivs olika beroende på om de relateras till en mamma eller pappa. Mammor gynnas dessutom av att kunna exkludera pappor från familjen. Studien ger en mer nyanserad bild av hur pappor idag inte bara bedöms i avsaknad av “feminina” kvaliteter. / Statistics and fathers´experiences from custody battles imply that mothers have more benefits when the court is ruling for sole custody. In our study we examine if norms and conceptions regarding parenting roles and gender roles might affect the outcome in these custody battles. Our empirical material is based on court documents from Stockholm District Court in 2018. We have created statistics from 121 custody battle court orders, and performed a qualitative study based on 18 custody battle court orders. We use Norman Fairclough´s critical discourse analysis as our theory and method, and as a complement we use Parenting practices divided in four dimensions by Jane Lewis and Elaine Welsh a theory, as well as research about gender roles av Ylva Elvin-Nowak. Our research show a high number of cases with violence towards the mother, where the child has been witness to the violence. Some court cases concern parents with existing drug abuse or mental illness. All of these cases effect the outcome of the custody battle, with disadvantage to the violent parent or the parent with drug abuse/mental illness. Dominating themes and discourses in the results are Risk analysis, The child´s current living arrangement, Gendered Care Ability, Strategies and A Mother´s sense of right to her child is more apparent than a Father´s sense of right to his child. The results show that the outcome of a sole custody battle is primarily based on the child´s current living arrangement. We can show that some care abilities have different implications for mothers and fathers, and that mothers can exclude the father from the family as a strategy and benefit from it. Our study depicts a more nuanced image of how fathers are judged not only in the absence of “feminine” qualities.

Diss. Lund : Lunds universitet, 2007. / S. 413-447: Bibliografi.

Diss. Linköping : Univ., 2002. / På omsl. felaktigt: Gustafsson Holmström.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Göteborg : Nordiska Hälsovårdshögskolan, 2004.

En vardag fylld av ansvar och krav från både föräldrarollen och arbetsrollen kan upplevas som stressfyllt för individen. I många fall är det mammor som tar det största ansvaret för hem och barn samtidigt som de arbetar heltid. Statistik visar att kvinnor drabbas hårdast av stress i dagens samhälle, vilket kan förstås utifrån kvinnans breda ansvarsområden gällande barn och arbete. Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor kombinerar heltidsarbete med föräldrarollen. Vidare syftar studien till att förstå hur stressupplevelser hos kvinnor relaterar till kombinationen av arbete och föräldraskap. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju heltidsarbetande mammor i tre olika branscher. Samtliga intervjupersoner är utbildade på universitetsnivå samt har ett eller flera barn i åldrarna noll till tio år. Resultatet av studien visar att intervjupersonerna upplever vissa svårigheter kring att kombinera föräldrarollen med arbetsrollen. En av de största anledningarna till detta är brist på tid, samt ojämn fördelning av praktiska uppgifter kopplat till barnen. Enligt studien tar kvinnorna större ansvar för barn och hushållsuppgifter än vad deras män gör. Mödrarna upplever att det är svårt att hinna med sitt arbete och samtidigt hinna med sina barn och uppgifter i hemmet, vilket ofta resulterar i känslor av stress och otillräcklighet. Ju högre arbetsposition modern har, desto svårare är det att kombinera rollerna. Socialt stöd i form av kollegor, vänner och familj, samt känslan av tillhörighet i många olika sammanhang är av stor vikt för mödrarnas välmående och minskar upplevelsen av stress. Vidare visar resultatet att de kvinnor som har flexibla arbetstider samt hög grad av autonomi i sin arbetsroll upplever mindre arbetsrelaterad stress. Studiens slutsats är att mödrarna generellt upplever sig vara mindre stressade på sina arbeten nu än tiden innan de var föräldrar. Detta är på grund av de inte längre prioriterar arbetet lika högt som de gjorde innan. Däremot känner sig intervjupersonerna mer stressade utanför arbetet när de är föräldrar, vilket beror på att de drar det tyngsta lasset i hemmet och tar störst ansvar för barn.

Den här studien har undersökt hur föräldrar till barn 0-2 år i Karlstad kommun konsumerar till sina barn inom tre produktkategorier; kläder, mat och leksaker. Syftet har varit att se om att få barn kan vara en drivande faktor för att bli en mer medveten konsument. Har personernas konsumtionsbeteende förändrats efter att de har fått barn? Enkäter och fokusgrupper har använts på fyra öppna förskolor i Karlstads kommun för att samla in data. Som teoretiskt ramverk har ekologisk modernisering, politisk konsumtion samt svag och stark hållbar konsumtion använts. Inom de tre produktkategorierna går det att se vissa skillnader. Enkätsvaren säger att respondenterna handlar kläder efter behov, men fokusgrupperna talar om att de handlar för att det är roligt, ett fritidsintresse. Inom mat har många blivit noggrannare med att handla ekologiskt, främst till barnet. Det är dock inte en stark ståndpunkt eftersom de flesta väljer oekologiskt om varan inte finns som ekologisk. Kategorin leksaker hade de flesta deltagarna inte hunnit handla så mycket från än, då deras barn fortfarande är små. De uttrycker dock att det är en svår kategori att veta så mycket om och de går oftast efter vad barnet visar intresse för. Överlag går det att se ett visst förändrat beteende, men deltagarna saknar en helhetssyn över konsumtionskedjan. Resultatet visar också att föräldrarna är starkt styrda av sociala normer som bestämmer vad som anses vara ett behov. Deltagarna reflekterar inte över konsumtionsnivån utan håller sig inom svag hållbar konsumtion där de istället väljer att byta ut vissa saker mot mer hållbara alternativ. Avsaknaden av helhetssynen märks också genom att de inte praktiserar politisk konsumtion i så stor utsträckning, de räknar helt enkelt inte med sig själva i konsumtionskedjan. Detta är kvalitativ studie som möjligen skulle fått andra resultat i andra sammanhang. / This study has examined how parents of children, age 0-2, in Karlstad consumes for their children within three product categories; clothing, food and toys. The aim was to see if having children could be a driving factor to become a more aware consumer. Have the participants consumption behaviour changed after they have had children? Surveys and focus groups have been completed in four open preschools in Karlstad municipality to collect data. As a theoretical framework has ecological modernization, political consumption and weak and strong sustainable consumption been used. Within the three product categories it is possible to see some differences. The survey result say that respondents shop for clothes according to need, but the focus groups talk about that they shop because it is fun, a hobby. It has become more important for the parents to buy organic food, mostly to the child. However, it is not a strong position because most respondents choose to buy conventional produced products if they don’t have an ecological alternative in the store. Because most of the respondents children where still small they hadn’t purchased that many toys yet. They express, however, that it is a difficult category to know that much about and they usually goes on what the child shows interest for. Overall, it is possible to see some changes in behaviour, but participants lack a comprehensive view of the consumption chain. They don’t reflect on the level of consumption and so they pursue on the path of weak sustainable consumption where they consumes the same amount but change to more sustainable materials. The lack of overall vision is also evident in that they don’t practice political consumption to any wider extent, they simply don’t see their own impact on the consumption chain. The result also shows that the parents are strongly guided by social norms that sets the rules for what they consider to be their needs. This is a qualitative study and could therefore have gotten a different result in another context.