En vardag fylld av ansvar och krav från både föräldrarollen och arbetsrollen kan upplevas som stressfyllt för individen. I många fall är det mammor som tar det största ansvaret för hem och barn samtidigt som de arbetar heltid. Statistik visar att kvinnor drabbas hårdast av stress i dagens samhälle, vilket kan förstås utifrån kvinnans breda ansvarsområden gällande barn och arbete. Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor kombinerar heltidsarbete med föräldrarollen. Vidare syftar studien till att förstå hur stressupplevelser hos kvinnor relaterar till kombinationen av arbete och föräldraskap. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju heltidsarbetande mammor i tre olika branscher. Samtliga intervjupersoner är utbildade på universitetsnivå samt har ett eller flera barn i åldrarna noll till tio år. Resultatet av studien visar att intervjupersonerna upplever vissa svårigheter kring att kombinera föräldrarollen med arbetsrollen. En av de största anledningarna till detta är brist på tid, samt ojämn fördelning av praktiska uppgifter kopplat till barnen. Enligt studien tar kvinnorna större ansvar för barn och hushållsuppgifter än vad deras män gör. Mödrarna upplever att det är svårt att hinna med sitt arbete och samtidigt hinna med sina barn och uppgifter i hemmet, vilket ofta resulterar i känslor av stress och otillräcklighet. Ju högre arbetsposition modern har, desto svårare är det att kombinera rollerna. Socialt stöd i form av kollegor, vänner och familj, samt känslan av tillhörighet i många olika sammanhang är av stor vikt för mödrarnas välmående och minskar upplevelsen av stress. Vidare visar resultatet att de kvinnor som har flexibla arbetstider samt hög grad av autonomi i sin arbetsroll upplever mindre arbetsrelaterad stress. Studiens slutsats är att mödrarna generellt upplever sig vara mindre stressade på sina arbeten nu än tiden innan de var föräldrar. Detta är på grund av de inte längre prioriterar arbetet lika högt som de gjorde innan. Däremot känner sig intervjupersonerna mer stressade utanför arbetet när de är föräldrar, vilket beror på att de drar det tyngsta lasset i hemmet och tar störst ansvar för barn.

Under de senare åren har rapporter visat på att de psykosociala arbetsmiljöproblemen är framträdande inom skolan och lärare är en av de yrkesgrupper där de flesta långtidssjukskrivningarna beror på stress. Vidare tillhör lärare den yrkeskategorin som har högst arbetskrav, minst egenkontroll och sämst socialt stöd, vilka alla är faktorer som har betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Enligt Skolverket är var femte lärare är idag i riskzonen för allvarlig ohälsa. Under 1990-talet var den svenska skolan föremål för omfattande förändringar, den så kallade decentraliseringen, vilket medförde nya styrformer, nytt betygssystem, minskade resurser, färre pedagoger, större klasser/barngrupper, nya arbetstider, individuell lönesättning och nya arbetsformer. Lärare upplever att förändringarna har medfört att arbetet har blivit mer intensivt. Med utgångspunkt från detta undersökte vi hur pedagoger i förskola och grundskola upplever sin arbetssituation. Vår studie visar på att grundskollärarna i allt högre grad än förskollärare har en arbetssituation som de är missnöjda med beroende på stress, hög arbetsbelastning, dåligt inflytande över sitt arbete, bristen på stöd från skolledning och kollegor. Vidare är det fler förskollärare som upplever sitt arbete som tillfredställande. Vår studie visar också att den största källan till stress bland pedagogerna är stora klasser och stora barngrupper. Endast ett fåtal av våra informanter har angett att det på deras arbetsplats förekommer någon form av stressförebyggande arbete. Vad det gäller hur man kan förebygga och hantera stress på individnivå anges främst god sömn, varierad kost och friskvård.