The purpose of this bachelor thesis is to study what views 15-16 years old teenagers, living in the Swedish countryside, have about public libraries. The method chosen for this study is focus group interviews with both library users and none-library users included. A theoretical method called The four spaces (Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen & Skot-Hansen, 2012) has been used to analyse the empirical material.15 teenagers were part of this study and the result shows that the teenagers have a traditional view of public libraries, which means that they only see it as a place to borrow books and where one has to be quiet in order to not disturb other visitors. A conclusion is that if teenagers living in the countryside are to change their views about public libraries, the public libraries need to change their activities for this particular age group. Because today they feel like it’s not the most interesting place to visit.

No description available.

Syftet med studien var att ta del av hur speciallärare som grupp uttrycker sin uppfattning om dyslexi samt hur de som yrkesgrupp beskriver att de arbetar med extra anpassningar och särskilt stöd när det gäller elever med dyslexi. Den teoretiska utgångspunkten utgjordes av två specialpedagogiska perspektiv - individperspektivet och det relationella perspektivet samt begreppet inkludering. För att nå syftet valdes en kvalitativ forskningsansats. Vi använde oss av ett strategiskt urval och valde ut informanter som kan anses lämpliga att delta utifrån våra frågeställningar. För att genomföra vår undersökning valde vi fokusgruppsintervjuer för att få en helhetsbild då fler informanter kan delge sina erfarenheter och funderingar tillsammans. Vårt resultat visade att speciallärarna gav uttryck för att dyslexi innebär fonologiska svårigheter med olika grader och olika uttryckssätt, vilket framförallt märks i avkodningen och stavningen. Resultatet angav vidare speciallärares olika arbetsuppgifter som att genomföra utredningar, undervisa elever, handleda kollegor samt ha kontakt med vårdnadshavare. Individperspektivet var tydligt inom arbetsuppgifterna att utreda och att undervisa medan ett relationellt perspektiv framkom i arbetet med att handleda och att utveckla. Ett inkluderande arbetssätt uttrycktes i speciallärarnas beskrivningar av att anpassa och tillgängliggöra undervisningen för alla elever. En slutsats vi dragit i denna studie är att speciallärarna har goda kunskaper men att deras kompetens inte fått det utrymme som önskats på grund av organisatoriska hinder.

Sverige har globalt sett en god folkhälsa men det finns fortfarande stora skillnader mellan olika grupper i samhället. Primärvården har ett stort ansvar när det kommer till det förbyggande arbetet kring livsstilsrelaterade sjukdomar, och sjuksköterskor har en ledande roll i den hälsofrämjande omvårdnaden. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att främja livsstilsförändring hos patienter inom primärvården. Metoden som användes var kvalitativ forskningsmetod med induktiv ansats, där data samlades in genom två semi-strukturerade fokusgruppintervjuer. Deltagarna bestod av grundutbildade sjuksköterskor och specialistutbildade distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier; Att det är viktigt att hitta vad som motiverar patienten, Att information behöver vara tydlig och anpassad till patientens behov, Att belysa goda livsstilsvanor vid alla patientmöten, Att det är viktigt med rätt förutsättningar, Att ha kunskaper och egna erfarenheter underlättar. Slutsatser är att trots att sjuksköterskor besitter en vilja att organisera, planera och bedriva arbetet med livsstilsförändringar saknas det förutsättningar för detta samt att det finns en skillnad mellan hur det hälsofrämjande arbetet betonas under specialistutbildning till distriktssköterska och hur dessa kunskaper sedan ges möjlighet att användas i det dagliga arbetet.

Syftet med denna var att undersöka hur selektiva traditioner framkommer i elevers uppfattningar om ämnet geografi som går i årskurs 9 samt om det går att finna någon utveckling av ämnet under 2000-talet. Metoden som tillämpades i studien har bestått av en kvalitativ forskning med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Totalt genomfördes tre fokusgruppsintervjuer på tre olika skolor i Uppsala. Fokusgruppsintervjuerna bestod totalt av 17 elever med fem respektive sex elever i varje fokusgrupp. Vidare i dessa fokusgruppsintervjuer fick eleverna argumentera och resonera med varandra angående deras uppfattningar och inställningar kring geografiämnet.Resultatet utifrån elevernas svar påvisade då att selektiva traditioner utgör en stor del av vad eleverna förknippademed geografiämnets innehåll. Detta ligger till grund för den starka namngeografiska tradition som visat sig finnas i mellanstadiet. Samtidigt var de flesta eleverna inne på att under högstadiet har inte deras undervisning präglats av selektiva traditioner. Ämnesinnehållet under högstadiet har då påverkat elevernas inställning till geografiämnet då de flesta elever tappat intresset för ämnet och menar att det numera inte är lika roligt som det var tidigare.

This thesis examines Instagram users and how they create an identity, and their interaction with other users. The aim of this study is to understand what we do with Instagram and what Instagram does with us in our everyday lives, and what the effects of the medium entails. This thesis is based on theories of identity, hyper- reality and effects of the development of social media. The method used in this study is qualitative focus group interviews with five women and five men, where the answers are transcribed and analyzed to gain an understanding of the effects and the impact of Instagram in their lives. We chose to interview both men and women, and therefore we have also had the gender issue in mind, but it has not been the main focus of this study. The results we reached in this study is that Instagram is mainly used to keep updated and that the medium provides both positive and negative effects. We also discovered that individuals are not one hundred percent themselves on Instagram. The conclusion we can draw is that people play different roles on Instagram of different purposes, and that we live in a hyper- reality that brings both good and bad. We can also conclude that even though people today have the power to present themselves in the way they want to, we see tendencies that gender representation is present in a stereotypical way.

Lifecare samordnad planering är ett IT-stöd som har till ändamål att upprätta en oavbruten vård- och omsorgskedja mellan vårdaktörer och därigenom främja personcentrerad vård, stärka vårdkvalité och effektivisera vårdverksamhet. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med Lifecare samordnad planering inom primärvård. Fokusgruppsstudien har en kvalitativ forskningsmetod där datainsamling genomfördes genom två fokusgruppsintervjuer med totalt åtta deltagare varav fyra deltagare i varje grupp. Studiens deltagare utgjordes av fyra sjuksköterskor och fyra distriktssköterskor som arbetade på två hälsocentraler inom Region Norrbotten. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys som utfördes induktivt med en manifest ansats. Resultatet visade att samordningsansvaret innebar ett stort ansvar, att samverka med andra vårdaktörer och att samordna för patienter som primärvården inte var behandlingsansvariga för kunde vara svårt. Det upplevdes en brist på kunskap hos andra vårdaktörer vilket bidrog till merarbete. Samordningsansvaret och arbetet med Lifecare innebar en stor omställning som var både stressig och tidskrävande. Mer tid ägnades åt Lifecare än vad hälsocentralen fick betalt för och det var många som arbetade övertid. Lifecare som IT-stöd upplevdes obearbetat vilket försvårade det dagliga arbetet. Slutligen visade resultatet att för en lyckad samordning som skapade patienttrygghet krävdes ett gott samarbete mellan olika vårdaktörer och med delaktighet från patienten. Konklusionen är att arbetet med Lifecare samordnad planering behöver förbättras.

Syftet med studien är att studera hur specialpedagoger, lärare och förskollärare ser på pedagogisk handledning och hur handledning ska vara beskaffad för att kännas meningsfull. Metoden som används i studien är kvalitativ och datainsamlingen har skett genom fyra fokusgruppsintervjuer, två grupper med specialpedagoger och två grupper med lärare/förskollärare. Vid analys av fokusgruppsintervjuerna har vi inspirerats av ett fenomenografiskt synsätt. Studien har fem olika teoretiska utgångspunkter; sociokulturellt perspektiv, relationellt perspektiv, kategoriskt perspektiv, salutogent perspektiv samt Flecks tankestil om att samtal och dialoger är förutsättning för utveckling av kunskap. Resultatet visar att det finns vissa skillnader i hur specialpedagoger och lärare/förskollärare ser på handledning samt vilka förväntningar de har på handledningens utformning. Gemensamt för yrkesgrupperna är att de ser svårigheter att få till handledning på grund av tidsbrist samtidigt som yrkesgrupperna betraktar handledningen som något positivt och utvecklande för yrkesroll och profession.

Sammanfattning Studiens syfte är att ge en bild av ungdomars egna erfarenheter och upplevelser av stress samt hur stressen hanteras i vardagen. Studien har en kvalitativ ansats där tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv ungdomar från gymnasiets sista årskurs utgör studiens empiriska underlag. Som teoretisk referensram används symbolisk interaktionism som med sitt fokus på social interaktion och aktivitet i nuet kan hjälpa oss att förstå vardagen. Utifrån aktuell stressforskning och studiens empiriska material används också krav-kontrollmodellen samt begreppet coping som tillämpade teorier. Resultatet visar att den vardagliga stressen är utbredd bland ungdomarna. Många lever ett hektiskt och inrutat liv och de har svårt att få tiden att räcka till. Ungdomarna menar att stress är en del av livet och att den i måttliga mängder kan upplevas som stimulans, men att stressen i vardagen oftast påverkar dem negativt. När ungdomarna själva berättar vilka faktorer i deras vardag som orsakar stress är det framför allt skolarbetet som nämns mest frekvent. Utöver skolarbetet är det oron för framtiden som stressar. Ungdomarna upplever en stor osäkerhet inför alla val och beslut som ska fattas och många menar att de inte känner sig förberedda för vuxenlivet. Ytterligare en stressfaktor är upplevelsen av krav och förväntningar. Ungdomarna har höga krav på sig själva, men de berättar också att föräldrarnas krav och förväntningar är en källa till stress. Fritiden är den tid då ungdomarna upplever minst stress, även om känslan av tidsbrist också kan infinna sig där. Det är den tid som ungdomarna oftast styr över själva och kan använda som de vill. För att hantera stressen i vardagen använder ungdomarna en mängd olika strategier. Det som framträder tydligast är att ungdomarna väljer att planera och prioritera för att få tillvaron att gå ihop. Men när stressen är påtaglig väljer några att tänka bort, stänga av eller göra något helt annat för en stund. Andra strategier som framkommer är att söka socialt stöd eller att resonera med sig själv för att finna lösningar på problem. Utifrån studiens resultat formuleras fyra punkter som är särskilt viktiga i arbetet med att stödja ungdomarna att själva mobilisera kraft mot stress. Dessa är; kunskap om stress, skapa tid för återhämtning, goda vuxenkontakter samt förberedelse för framtiden.

Denna uppsats har syftat till att gå djupare in på varför man fortsätter spela onlinedatorspelet World of Warcraft. Jag är mycket intresserad av detta ämne då många i min närhet aktivt spelar detta spel. Dessutom undrar jag över hur ett datorspel som World of Warcraft har kunnat få så många spelare, 12 miljoner aktiva spelar World of Warcraft enligt tillverkarnas siffror från oktober 2010. Mitt syfte har varit att ta reda på vad för något som finns i och runt spelet som gör det så intressant, varför så många väljer att fortsätta spela. Jag har velat ta reda på hur spelet är uppbyggt, och hur spelare tycker om spelet, dess innehåll och varför just de väljer att fortsätta.Teorin som jag har använt har varit bland annat en studie av Nicole Lazzarro som för företaget XEO design har utfört för att ta reda på vilka känslor som spelare förknippar spelet med när de spelar. Det kan handla om att man tycker spelet är kul för att man uppnår sina mål, spelar som en slags terapi, eller bara får vara social över nätet med sina vänner. Dessutom har jag använt mig av Jonas Linderoths studie om datorspelets dynamik där han bland annat menar att miljön i ett spel tillåter vissa handlingar att utföras, och därför utförd de också.Marie- Laure Ryan har skrivit en bok om narrativ och menar att fantasin är det som stimulerar ens sinnen och att tex ett datorspel är beroende av att kunna kopplas till fantasin då vi människor känner tillfredsställelse när vi i spelet kan göra saker som anses högst ovanliga i verkliga livet. Henry Jenkins skriver att samspelet med andra spelare skapar mening för en spelare, även att känna sig som en deltagare istället för en tyst betraktare betyder mycket för en spelare.Metoden som använts till denna uppsats har varit två stycken fokusgruppsintervjuer med fyra spelare i varje grupp. De har varit indelade i ålder och jag har även utfört en mindre innehållsanalys för att ytterliggare försöka hitta orsaker till varför man fortsätter spela.Resultaten som dessa intervjuer och innehållsnalysen har genererat är att spelare fortsätter spela för att känna att de klarar av svåra uppdrag som hela tiden blir svårare. Dessutom gillar de att spelet är så varierat, att man kan göra så många olika saker, och att få känna sig viktig för ett tag.