I föreliggande systematiska litteraturstudie undersöktes vilka bemästringsstrategier som förekom hos kvinnor med diagnostiserad bröstcancer, samt vilken bemästringsstrategi som var den vanligaste hos dessa kvinnor. Via Högskolan Dalarnas databas Elin och Blackwell Publishing söktes fulltextartiklar som innehöll uppgifter om bröstcancerdrabbade kvinnors bemästringsstrategier under sjukdomstiden. Av 43 lästa arbeten medtogs slutligen både kvantitativa (n = 14) och kvalitativa (n = 11) artiklar i studien och dessa undergick kvalitetsgranskning utifrån särskilda granskningsmallar. Artiklarna hade god kvalitet. På basen av de 25 vetenskapliga artiklarna befanns kvinnor med diagnostiserad bröstcancer använde sig av olika bemästringsstrategier där stöd och kampanda var de vanligast förekommande. Dessa två bemästringsstrategier skiljde sig inte från varandra i användningsfrekvens. Den bemästringsstrategi som användes i minst utsträckning visade sig vara normalisering. Resultatet diskuterades i termer av Antonovskys (1991) KASAM- teori eller känsla av sammanhang. Arbetet underlättar vårdpersonalens förståelse för den bröstcancerdrabbades behov av känsla av sammanhang under sjukdomstiden. Vidare förstås den drabbades respons på cancern, så att personalen inte tvingar på patienten egna reaktioner och personliga bemästringsstrategier.

Sammanfattning Studiens syfte är att ge en bild av ungdomars egna erfarenheter och upplevelser av stress samt hur stressen hanteras i vardagen. Studien har en kvalitativ ansats där tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv ungdomar från gymnasiets sista årskurs utgör studiens empiriska underlag. Som teoretisk referensram används symbolisk interaktionism som med sitt fokus på social interaktion och aktivitet i nuet kan hjälpa oss att förstå vardagen. Utifrån aktuell stressforskning och studiens empiriska material används också krav-kontrollmodellen samt begreppet coping som tillämpade teorier. Resultatet visar att den vardagliga stressen är utbredd bland ungdomarna. Många lever ett hektiskt och inrutat liv och de har svårt att få tiden att räcka till. Ungdomarna menar att stress är en del av livet och att den i måttliga mängder kan upplevas som stimulans, men att stressen i vardagen oftast påverkar dem negativt. När ungdomarna själva berättar vilka faktorer i deras vardag som orsakar stress är det framför allt skolarbetet som nämns mest frekvent. Utöver skolarbetet är det oron för framtiden som stressar. Ungdomarna upplever en stor osäkerhet inför alla val och beslut som ska fattas och många menar att de inte känner sig förberedda för vuxenlivet. Ytterligare en stressfaktor är upplevelsen av krav och förväntningar. Ungdomarna har höga krav på sig själva, men de berättar också att föräldrarnas krav och förväntningar är en källa till stress. Fritiden är den tid då ungdomarna upplever minst stress, även om känslan av tidsbrist också kan infinna sig där. Det är den tid som ungdomarna oftast styr över själva och kan använda som de vill. För att hantera stressen i vardagen använder ungdomarna en mängd olika strategier. Det som framträder tydligast är att ungdomarna väljer att planera och prioritera för att få tillvaron att gå ihop. Men när stressen är påtaglig väljer några att tänka bort, stänga av eller göra något helt annat för en stund. Andra strategier som framkommer är att söka socialt stöd eller att resonera med sig själv för att finna lösningar på problem. Utifrån studiens resultat formuleras fyra punkter som är särskilt viktiga i arbetet med att stödja ungdomarna att själva mobilisera kraft mot stress. Dessa är; kunskap om stress, skapa tid för återhämtning, goda vuxenkontakter samt förberedelse för framtiden.

Menstruationscykelns faser påverkar kvinnor på olika sätt och kan bidra till att idrottsprestationer misslyckas. En del forskning finns på hur cykeln fysiskt påverkar kroppen i idrott men hur den kan påverka psykiskt vid prestation är inte lika känt. I denna studie är syftet att skapa förståelse och ökad kunskap kring hur kvinnliga idrottare på nationell elitnivå mentalt hanterar att prestera i påverkan av menstruationscykeln och dess faser. En kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer användes för att undersöka hur kvinnliga idrottare på nationell elitnivå upplever sin prestation under menstruationscykeln. Det visade sig bland annat att elitidrottare påverkas olika under sin menstruationscykel och upplevelsen är att träning påverkas mer än under tävling/match. Rutiner och samtal är de främsta tillvägagångsätten till att hantera besvär som cykeln kan orsaka. Idrottare på nationell elitnivå påverkas av menstruationscykelns faser vilket påverkar både träning och tävling, även om adrenalin och fokus under tävling gör det lättare att kunna prestera. Genom medvetenhet om hur cykeln påverkar varje individ i kombination med utvecklade bemästringsstrategier för att hantera de besvär som kan finnas, gör att det går att prestera på topp under alla cykelns faser. / The phases of the menstrual cycle affect women in different ways and can contribute to the failure of sports performance. Some research exists on how the menstrual cycle physically affects the body in sports, but how it can affect psychologically in performance is not as well known. In this study the aim is to create understanding and increased knowledge about how female athletes at the national elite level mentally manage to perform in the influence of the menstrual cycle and its phases. A qualitative method in the form of focus group interviews was used to investigate how female athletes at national elite level experience their performance during the menstrual cycle. It turns out, among other things that elite athletes are affected differently during their menstrual cycle and the experience is that training is affected more than competition/match. Routines and conversations are the main approaches to dealing with problems that the cycle can cause. Athletes at the national elite level are affected by the phases of the menstrual cycle, which affects both training and competition, although the adrenaline and focus during competition make them easier to perform. Through awareness of how the cycle affects each person in combination with developed coping strategies to deal with the problems that may be present, it is possible to perform at the top during all phases of the menstrual cycle.