Konflikter uppstår dagligen i en skolmiljö. Det har vi lagt märke till då vi båda jobbat några år som lärare i grundskolan. För att kunna hjälpa eleverna ville vi undersöka hur de uppfattar konflikterna.   Syftet med arbetet är att få fördjupad kunskap om hur elever i år 6 och 7 upplever konflikter i skolan. Särskilt intresse ligger på hur eleverna upplever konflikter mellan killar respektive tjejer. Vi är även intresserade av att förstå hur elever upplever att konflikter mellan tjejer eller mellan killar hanteras av lärare och annan skolpersonal.  Våra forskningsfrågor är: Hur beskriver tjejer konflikter mellan tjejer respektive killar? Hur beskriver killar konflikter mellan tjejer respektive killar? Hur upplever tjejer respektive killar hur konflikter mellan eleverna hanteras av lärare eller annan skolpersonal?   Detta har vi undersökt med hjälp av fokusgruppsintervjuer i rena tjej- och killgrupper. Indelningen i tjej och killgrupper har vi gjort då vi vill se om eleverna upplever att konflikterna och konflikthanteringen skiljer sig åt ur genussynpunkt. För att få igång diskussionerna har vi använt oss av vinjetter.   I resultatet har vi kommit fram till att tjejer och killars konflikter är mer lika än vad vi tror. På ytan verkar det som tjejer och killar har konflikter på olika sätt men i praktiken är konflikterna mer lika enligt våra informanters upplevelser. Enligt eleverna som vi intervjuat så upplever de att när vuxna ingriper och ska hjälpa till att lösa konflikter så tar de i mer och hårdare då det är killar som är inblandade. Styrdokumenten säger att alla som arbetar i skolan ska behandla alla lika, oberoende på om de är tjejer eller killar.

In this master thesis a category of men otherwise often taken for granted is examined: noncriminal,non-violent men. With the help of in-depth interviews with young men who havepreviously lived a life with drugs and criminal behaviour, I examine the young men's identityand masculinity projects. To do this, I use theories by researchers R.W. Connell and MichaelS. Kimmel, among others. It turns out that the young men use othering, distancing anddichotomization in their identity projects, and that they work very hard to build a newmasculinity, constructed as totally separated from their former one. They also work very hardto dichotomize their identities, separated in now/then, followed by dichotomies such aspure/impure, honest/criminal, good/bad, deep/shallow and communicative/closed-off. Theirpresent masculinity projects must be seen in a context of what can be called a regionalSwedish masculinity, where equality, fatherhood, communication and respect for women arecentral features. I claim that the young men in their masculinity projects work exceptionallyhard to reach this kind of masculinity, and that they, in their struggle to do this use discoursesof embodiment, class, (dis)ability, sex, and authenticity.

Lärarens arbetssätt i undervisningen gällande flickor och pojkar har förändrats över tid. Om läraren bedriver en genusmedveten NO-undervisning och samtidigt inkludera elevernas intresse, erfarenheter, värderingar och behov, skapas ett intresse för NO, enligt forskning. Syftet med studien är att bilda kunskap om elevinflytande och genusmedvetenhet i lärares planering och genomförande av NO-undervisning i årkurs 4–6. Den empiriska studien är utförd i form av semistruktuerade intervjuer med fyra mellanstadielärare på fyra olika skolor utifrån syfte och frågeställningar. I resultatet visar det sig, som har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys, vilken betydelse styrdokumenten, elevernas behov och lärarnas genusmedvetenhet har för undervisningen. Diskussionen går inpå djupet hur och varför läraren planera sin undervisning som hen gör, så att det blir en varierad, balanserad och intresseväckande NO. Resultat från tidigare forskning om lärares genusmedvetenhet och resultat från denna studie visar både likheter och skillnader. Ett framträdande resultat indikerar att det finns behov av mer kompetensutveckling för lärarna och en forskning som kan stödja lärarnas anpassning av undervisningen.

De analyse van het individuele literaire werk zal steeds het begin- en eindpunt moeten zijn van de literatuurstudie in welke gedaante dan ook: "Dit neemt echter niet weg dat het begin en einde, het alfa en omega van de literaire bedrijvigheid, het literair kunstwerk als zodanig, de literaire intentie, functie en efficientie de literair, literairesthetisch, te actualiseren en te valoriseren tekst is ... " (Rutten, 1973, p.144). Juist deze vorm van onderzoek lijkt op het ogenblik soms weI eens verloren te raken tussen de veelheid van literaire theorieen die overal opgang maken. De beoefenaars van de literaire kritiek lijken dikwijls meer begaan met het opbouwen en afbreken van theorieen dan met het literaire werk zelf. Sinds W. Bloks studie Verhaal en lezer in 1960 voor het eerst het licht zag, mag er dan op het gebied van de literatuurwetenschap in de Nederlanden en daarbuiten heel wat veranderd zijn, maar zijn uitspraak: " ... dat de romantheorie op het ogenblik het meest gebaat is met analyses van afzonderlijke werken" (1969, p.9) heeft zeker nog niets aan geldigheid ingeboet.