SYFTE: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad det kan finnas för orsaker till att spela ett av världens störta MMORPG-spel, World of Warcraft. Förutom detta är uppsatsens mål att även granska vad det kan finnas för positiva och negativa effekter med spelandet samt utifrån Henry Jenkins kunskapsgemenskap se om de kan appliceras på spelets guilder. TEORETISKT PERSPEKTIV: Det teoretiska perspektivet, vilket har används i denna uppsats, är Henry Jenkins moderna form av kunskapsgemenskap. En kunskapsgemenskap är en gemenskap där man med hjälp av varandras individuella expertis tillsammans kan nå gemensamma mål. Det skrivs även om elitistiska kunskapsgemenskaper, vilka är en utveckling av kunskapsgemenskaper. Skillnaden mellan de två typerna ligger i att de elitistiska grundar sig i tidigare meriter istället för engagemang.   METOD: Metoderna, vilka har använts, är fokusgruppintervjuer som insamlingsmetod och innehållsanalys som analysmetod. Fokusgrupper blev vald som metod då vi kan få information som är svår att tillhandahålla utan att prata med människor som har kunskap om fenomenet. Fokusgruppintervjuer är en tämligen ny metod, vilket gör att sätt att analysera materialet på kan variera, i denna uppsats blev materialet analyserat genom en innehållsanalys. En grundtanke med innehållsanalyser är att koda materialet, dela upp det i enheter samt söka efter trender och mönster. Emellanåt har forumtrådar vilka behandlar WoW använts för att kunna styrka eller stjälpa det informanter sagt. SLUTSATS: Det jag har kommit fram till är att orsaker till att spela WoW grundar enkelt sig i hur man spelar, likaså gör effekterna av spelet. Av mina informanter blev slutsatsen att kunskapsgemenskaper spelar till stor del av gemenskapen och följaktligen lider relationerna utanför spelet av detta, positiva effekter av spelandet kan enkelt vara att man får gemenskap. Elitistiska kunskapsgemenskaper spelar för att vara bäst och känna att man presterar, negativa aspekter blir då att för mycket tid vill läggas på spelet och annat prioriteras bort. Positivt av detta blir att spelandet kan ses som en legitim merit på ett CV. Huruvida guilder kan ses som kunskapsgemenskaper eller ej är det ingen fråga om men om de kan ses som elitistiska eller inte har jag goda skäl att tro att det grundar sig i guildens syfte, är syftet att umgås eller att vara bäst?

No description available.

No description available.

The aim of this thesis is to examine patterns in the way young adultschoose the literature they read, and to assess the importance of genderas a factor. Using qualitative methods, the empirical material has beenbased on research on gender and reading, and on three group interviewswith participants aged between 16 and 18 years old; there were betweenfour and six participants in each group. The participants were allstudents at the same school and the interviews were carried out in theschool library. The theoretical framework focuses on literature onreading and gender. In the analysis, the study is related to the theoriesof Louise M. Rosenblatt and Yvonne Hirdman.The conclusion is that young adults read for a variety of reasons, butfirst and foremost to find the meaning of their lives and to learn how tobecome good and successful adults.The majority of girls in the study are interested in reading aboutother young adults who live lives they can identify with. Those whoclaim to be readers, read to escape from reality; they love to betransported to a world which is totally different from the one theyknow.The boys read to find out things, their reading has a purpose. They readboth fiction and non-fiction. The boys are in the process of developingtheir male genus, and have no wish to be associated with female values.All the young adults claim that it is important to be oneself. In real life,however, it proves very difficult to live up to this ideal. / Program: Bibliotekarie

<p> </p><p>Den ökade psykiska ohälsan bland tonårstjejer ses som ett problem och tanken om denna utveckling kunde förebyggas med fysisk aktivitet uppstod. Detta eftersom den fysiska aktiviteten har visat sig ha positiva effekter på den psykiska hälsan. Den minskade fysiska aktiviteten hos unga tjejer väckte intresset för hur tjejernas uppfattningar påverkar deras fysiska aktivitet. Hypotesen om att uppfattningar påverkar handlandet formades och tre teman som tros påverka tjejernas uppfattningar om fysisk aktivitet, genus, kultur och media inkluderades. <strong>Syftet </strong>med studien var att undersöka vilka uppfattningar 15-åriga tjejer har om fysisk aktivitet och hur dessa skiljer sig utifrån deras grad av fysisk aktivitet. Som <strong>metod </strong>användes fokusgruppintervjuer där deltagarna delades in i tre grupper utifrån deras fysiska aktivitet. Två till fem tjejer ingick i varje grupp. I <strong>resultatet </strong>framkom att uppfattningarna skiljde sig mellan grupperna. Tjejerna med högst fysisk aktivitet, grupp 1, uppfattade den fysiska aktiviteten som självklar med fokus på prestation. Grupp 2, medelaktiva tjejer, uppfattade också den fysiska aktiviteten som självklar men med fokus på hälsa. De minst aktiva tjejerna, grupp 3, uppfattade inte den fysiska aktiviteten som självklar och uttryckte inte heller något intresse för den fysiska aktiviteten. <strong>Slutsatsen </strong>blev att tjejernas uppfattningar skiljer sig utifrån deras fysiska aktivitet. För att öka tjejernas fysiska aktivitet bör arbetet därför inriktas på tjejernas uppfattningar om fysisk aktivitet. Genom att förändra tjejernas uppfattningar skulle således den fysiska aktiviteten kunna öka och den psykiska ohälsan troligtvis minska.</p><p><p> </p></p>

Den ökade psykiska ohälsan bland tonårstjejer ses som ett problem och tanken om denna utveckling kunde förebyggas med fysisk aktivitet uppstod. Detta eftersom den fysiska aktiviteten har visat sig ha positiva effekter på den psykiska hälsan. Den minskade fysiska aktiviteten hos unga tjejer väckte intresset för hur tjejernas uppfattningar påverkar deras fysiska aktivitet. Hypotesen om att uppfattningar påverkar handlandet formades och tre teman som tros påverka tjejernas uppfattningar om fysisk aktivitet, genus, kultur och media inkluderades. Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar 15-åriga tjejer har om fysisk aktivitet och hur dessa skiljer sig utifrån deras grad av fysisk aktivitet. Som metod användes fokusgruppintervjuer där deltagarna delades in i tre grupper utifrån deras fysiska aktivitet. Två till fem tjejer ingick i varje grupp. I resultatet framkom att uppfattningarna skiljde sig mellan grupperna. Tjejerna med högst fysisk aktivitet, grupp 1, uppfattade den fysiska aktiviteten som självklar med fokus på prestation. Grupp 2, medelaktiva tjejer, uppfattade också den fysiska aktiviteten som självklar men med fokus på hälsa. De minst aktiva tjejerna, grupp 3, uppfattade inte den fysiska aktiviteten som självklar och uttryckte inte heller något intresse för den fysiska aktiviteten. Slutsatsen blev att tjejernas uppfattningar skiljer sig utifrån deras fysiska aktivitet. För att öka tjejernas fysiska aktivitet bör arbetet därför inriktas på tjejernas uppfattningar om fysisk aktivitet. Genom att förändra tjejernas uppfattningar skulle således den fysiska aktiviteten kunna öka och den psykiska ohälsan troligtvis minska.

Swedish students reading comprehension decreases in various knowledge measurements such as PIRLS. The Swedish National Agency for Education writes that there is a lack of teaching in reading strategies. The purpose is to describe how students in a class in grade 4 (5) can reason about reading strategies for reading different texts. The students reasoning is intended to provide a deeper understanding of how teachers can develop reading instruction in the intermediate stage. The students have been taught the four basic strategies according to Reciprocal Teaching, to predict, ask questions, to sort out ambiguities and summarize a text during primary school. The study conducted four focus group interviews with students.  The results show that strategies are used to different extents by the students.  Some students use more strategies, other less or not at all. The students learned from each other during the interviews, which shows that this type of conversation is useful in teaching to clarify students’ knowledge and to follow up and develop their work with reading strategies. The students described the importance of being able to contribute their experiences both to each other and to med as a teacher, which I interpret as significant for how teaching can be developed. The conclusion indicates that theory, model and material in the study can be the basis for clarification how teaching can be conducted. By assessing students’ reading comprehension separately and in a more structured way can develop students’ reading ability to achieve higher goal fulfillment. / Svenska elevers läsförståelse sjunker i olika internationella kunskapsmätningar som PIRLS. Skolverket skriver att det saknas undervisning i lässtrategier. Syftet är att beskriva hur elever i klass i årskurs 4 kan resonera kring lässtrategier för att läsa och förstå olika texter. Elevernas resonemang avser att ge en djupare förståelse för hur lärare kan utveckla läsundervisningen på mellanstadiet. Eleverna har undervisats i de fyra grundstrategierna enligt Reciprocal Teaching, att förutspå,att ställa frågor, reda ut oklarheter och sammanfatta en text under lågstadiet. I studien genomfördes fyra fokusgruppintervjuer med elever. Resultatet visar att strategier används i olika omfattning av eleverna. Vissa elever använde fler strategier andra färre eller inga alls. Eleverna lärde sig av varandra under intervjutillfällena, vilket visar att denna typ av samtal är användbara i undervisningen för klargöra elevernas kunskaper och för att följa upp och utveckla deras arbete med lässtrategier. Eleverna beskrev vikten av att kunna bidra med sina erfarenheter både till varandra och till mig som lärare, vilket jag tolkar som betydelsefullt för hur undervisningen kan utvecklas på mellanstadiet. Slutsatsen indikerar att teori, modell och material i studien kan ligga till grund för att tydliggöra hur undervisning i lässtrategier kan bedrivas. Genom att bedöma elevers läsande och läsförståelse separat och på ett mer strukturerat vis kan utveckla elevers läsförmåga för attnå högre måluppfyllelse.

Forskning om särskolan kan ses som bristfällig och allt för sällan har forskningsområdet behandlat utbildningens ”vad” och ”hur” när det gäller särskolans verksamhet. Det finns mycket kunskap, material och metoder kring språkinlärning och undervisning generellt, men mindre kring språkinlärning och undervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Ett verktyg som är användbart i grundskolan är observationsverktyget Communication Supporting Classroom Observation Tool (CSCOT). Syftet med den aktuella studien är att skapa kunskap om och hur observationsverktyget CSCOT kan vara användbart för att utveckla och höja kvaliteten på språk- läs- och skrivundervisningen i grundsärskolan. Detta genom att med hjälp av yrkesverksamma speciallärare i grundsärskolan undersöka hur speciallärare uppfattar observationsverktyget CSCOT:s användbarhet i grundsärskolan, samt om speciallärarna anser att observationsverktyget kan bidra till en kvalitetshöjning av språkundervisningen i grundsärskolan. Den teoretiska inramningen är det sociokulturella perspektivet, ett socialinteraktionistiskt perspektiv på språk-, läs- och skrivundervisning samt Det flerstämmiga klassrummet. En kvalitativ metod med fokusgruppintervjuer användes för att behandla frågeställningarna. Resultatet visar att CSCOT kan vara användbart för lärare i särskolan, både som ett material för kollegialt lärande, för individuell utveckling samt för att kartlägga och observera undervisningen. Detta i ett led för att utveckla undervisningen och verksamheten i grundsärskolan.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om lärares närvarofrämjande arbete i grundskolans olika stadier samt lärares erfarenheter av vad som försvårar arbetet med att främja skolnärvaro. Genom att identifiera framgångsfaktorer och försvårande faktorer hoppas jag att studien kan bidra med ökad kunskap kring ett ämne som berör många svenska skolor idag. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ett kritiskt perspektiv på specialpedagogik, där det är miljön och andra kringliggande faktorer som behöver utredas och åtgärdas. Samt ett salutogent hälsofrämjande perspektiv på individen där begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tillsammans skapar en känsla av sammanhang, KASAM. Studien är kvalitativ och data har samlats in genom fokusgruppintervjuer med lärare som arbetar i grundskolans olika stadier. I studien deltog lärare i arbetslag åk F-3, arbetslag åk 4 och arbetslag åk 8. Studiens insamlade data har analyserats efter Braun &amp; Clarkes sexstegsguide och resultatet presenteras i form av tematisk analys. Genom analysen identifierade jag följande tema (a) tydlighet, (b) delaktighet och (c) tillgänglighet som var för sig befrämjar elevers skolnärvaro. Lärarna i studien beskriver faktorer som försvårar för elevers skolnärvaro som (a) brister i organisationen (b) brister i samarbetet mellan hem och skola, (c) brister i samarbetet mellan skolan och andra instanser och (d) brister i att skapa en skola för alla.

<p>Depression och psykisk ohälsa är idag ett stort hälsoproblem. Trots att motionens positiva hälsoeffekter är välkända är det få inom sjukvården som använder fysisk aktivitet som  kompletterande behandling vid depressionstillstånd. Syftet med denna kvalitativa studie var att identifiera och beskriva personalens erfarenhet och syn på fysisk aktivitet som en del av den psykiatriska omvårdnaden vid depressionstillstånd. Studien var en kvalitativ studie med strukturerande fokusgrupp intervjuer som analyserades med hjälp av innehållsanalys där ett huvudtema; Att ha kunskap och idéer men att inte få till det, två teman och sju subteman utgjorde resultatet. Resultatet från studien visade att vårdpersonalen upplevde att det var bättre förr då det var en mer strukturerad tillvaro med motion och planerade aktiviteter på varje avdelning som patienterna skulle delta i. Resultatet visade både på hinder och möjligheter när det gällde fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd. Slutsatsen var att personalen hade stora kunskaper kring omvårdnadsåtgärder vid depression men det fanns ett stort behov av förbättrade rutiner för fysisk aktivitet vid depression för linneliggande patienter.</p> / <p>Depression and mental illness is now a major health problem. Although the physical health benefits are well known, there are few in health care that uses physical activity as complementary treatment of depression state. The purpose of this qualitative study was to identity and describe staff's experience and views on physical activity as part of psychiatric care for depression condition. The study was a qualitative study of structuring focus group interviews who were analyzed using content analysis in which a major theme; To have knowledge and ideas but not getting to it, two themes and seven subthemes, was the result. The results of the study showed that nursing staff felt that it was better before when it was a more structured life with exercise and planned activities of each department that the patients would participate in. The results showed both obstacles and opportunities in terms of physical activity as health care measure. The conclusion is that the staff has knowledge of care measures for depression but it is a great need for improved physical activity on depression for patients in psychiatric clinic.</p>