<p>Många skribenter har riktat hård kritik mot revisionsbranschen under senare år. Kritiken innefattar skilda områden men mycket av den kan härledas till revisionsbranschens incitamentsstruktur och detta aktualiserar frågan om vad som driver revisorer.</p><p>Denna uppsats grundar sig i motivationsteori och syftar till att studera vad som driver revisorer. Vi studerar detta genom att undersöka varför de väljer att skaffa sig en professionell titel. Vi syftar även till att undersöka demografiska skillnader i Sverige för att se om revisorer i olika sammanhang skaffar sin titel av olika skäl.</p><p>Studien är en enkätundersökning som besvarats av cirka 30 procent av Sveriges auktoriserade eller examinerade godkända revisorer. Vi ser att den viktigaste anledningen som revisorer anger för att skaffa sig en titel är praktiska skäl. Vi ser dock även att yttre motivationsfaktorer och kompetens är viktiga medan faktorer som självständighet och tillhörighet har mindre betydelse. Det finns även tydliga demografiska skillnader där revisorns arbetssituation skapar största skillnaden. Dock finns ett undantag när vi studerar inre motivationsfaktorer. Här har demografiska faktorer en underordnad roll och den enda signifikanta skillnaden är mellan könen.</p><p>Uppsatsen avslutas med att vi granskar våra resultat och föreslår hur de kan tillämpas. Vi anser att den stora betydelsen av praktiska och yttre skäl för skaffandet av titeln kan vara ett problem i branschen då de enligt vedertagen teori kan tränga undan inre motivation. Detta ligger dock utanför den här uppsatsens syfte och vi föreslår vidare forskning.</p>

<p>This is a study that will focus on the possibility to learn information about a town and its inhabitants of the 18^th century by analyzing individual titles in the church records. The records that are used in this study are marriage registration administrated by the local church of the town of Uddevalla. The records are very detailed and each individual registered have a title, such as “tradesman” or “maiden”. Since the source are a registration of all the weddings that took place during the period of 1700 to 1749, the source gives very broad and valid information about the inhabitants of the town. By inspecting the titles of the individuals listed in the source, we learn that the town of Uddevalla had a lot of craftsmen, dragoons and public servants for the era. During the early years in the source the largest groups were farmers and farm-helpers as well as a large group of “young men”, lacking a title connected to a profession.  The variety of craftsmen increases steadily throughout the time period being studied, meaning that there were a lot more specialization among the craftsmen, as well as an increase in the total number of craftsmen in the wedding registry. The women’s titles are also studied in detail and absolute majority of the women had the title maid. Those women that were not maids possessed the titles of “jungfru”, meaning something similar to maiden. “Jungfru” were commonly married to men with a higher status kind of title, thus implying that these titles were of a high status themselves.</p>

Många skribenter har riktat hård kritik mot revisionsbranschen under senare år. Kritiken innefattar skilda områden men mycket av den kan härledas till revisionsbranschens incitamentsstruktur och detta aktualiserar frågan om vad som driver revisorer. Denna uppsats grundar sig i motivationsteori och syftar till att studera vad som driver revisorer. Vi studerar detta genom att undersöka varför de väljer att skaffa sig en professionell titel. Vi syftar även till att undersöka demografiska skillnader i Sverige för att se om revisorer i olika sammanhang skaffar sin titel av olika skäl. Studien är en enkätundersökning som besvarats av cirka 30 procent av Sveriges auktoriserade eller examinerade godkända revisorer. Vi ser att den viktigaste anledningen som revisorer anger för att skaffa sig en titel är praktiska skäl. Vi ser dock även att yttre motivationsfaktorer och kompetens är viktiga medan faktorer som självständighet och tillhörighet har mindre betydelse. Det finns även tydliga demografiska skillnader där revisorns arbetssituation skapar största skillnaden. Dock finns ett undantag när vi studerar inre motivationsfaktorer. Här har demografiska faktorer en underordnad roll och den enda signifikanta skillnaden är mellan könen. Uppsatsen avslutas med att vi granskar våra resultat och föreslår hur de kan tillämpas. Vi anser att den stora betydelsen av praktiska och yttre skäl för skaffandet av titeln kan vara ett problem i branschen då de enligt vedertagen teori kan tränga undan inre motivation. Detta ligger dock utanför den här uppsatsens syfte och vi föreslår vidare forskning.

This is a study that will focus on the possibility to learn information about a town and its inhabitants of the 18th century by analyzing individual titles in the church records. The records that are used in this study are marriage registration administrated by the local church of the town of Uddevalla. The records are very detailed and each individual registered have a title, such as “tradesman” or “maiden”. Since the source are a registration of all the weddings that took place during the period of 1700 to 1749, the source gives very broad and valid information about the inhabitants of the town. By inspecting the titles of the individuals listed in the source, we learn that the town of Uddevalla had a lot of craftsmen, dragoons and public servants for the era. During the early years in the source the largest groups were farmers and farm-helpers as well as a large group of “young men”, lacking a title connected to a profession.  The variety of craftsmen increases steadily throughout the time period being studied, meaning that there were a lot more specialization among the craftsmen, as well as an increase in the total number of craftsmen in the wedding registry. The women’s titles are also studied in detail and absolute majority of the women had the title maid. Those women that were not maids possessed the titles of “jungfru”, meaning something similar to maiden. “Jungfru” were commonly married to men with a higher status kind of title, thus implying that these titles were of a high status themselves.

Skydd för titlar på litterära och konstnärliga verk kan erhållas enligt olika lagar. I denna uppsats behandlas skyddet enligt upphovsrättslagen, varumärkeslagen och marknadsföringslagen. Varumärkeslagen ersattes den 1 juli 2011 av en ny, mer EU-anpassad, varumärkeslag. I och med detta försämrades skyddet för titlar ur ett upphovsmannaperspektiv. Det finns idag inget hinder för utomstående att, som varumärke, registrera en upphovsmans egenartade verkstitel. Det har alltså blivit viktigare, för den upphovsman som avser att använda sin titel som varumärke, att varumärkesregistrera den så fort som möjligt för att vara säker på att erhålla ensamrätt. Dessutom utgör registrering det mest fördelaktiga skyddet ur bevissynpunkt. De övriga skydden som en titel kan erhålla uppstår formlöst och kan således vara svårare att bevisa. I upphovsrättslagen erbjuds två olika typer av skydd för titlar: dels ett upphovsrättsligt för titlar som antingen utgör verk i sig själva eller är att anse som en litterär del av ett verk, dels ett förväxlingsskydd i 6 kap 50 §. Det förstnämnda ger ett skydd mot all slags efterbildning, medan det senare endast skyddar mot förväxling mellan verkstitlar, mellan upphovsmän samt mellan verkstitlar och upphovsmän. Förutom möjligheten för upphovsmannen att varumärkesregistrera en titel utgörs skyddet för titlar i varumärkeslagen numera dels av ett hinder mot att någon utomstående varumärkesregistrerar upphovsrättsligt skyddade titlar, dels av ett skydd för titlar som är inarbetade som varumärken. Registreringshindret avseende egenartade titlar har således avskaffats så att även utomstående har möjlighet att registrera denna typ av verkstitel. Marknadsföringslagen erbjuder i vissa fall ett kompletterande skydd för titlar. Lagens primära syfte är att ta tillvara konsumenternas och näringslivets intressen vid marknadsföring och att förhindra otillbörliga marknadsföringsåtgärder riktade mot konsumenter och näringsidkare. Syftet är alltså inte, till skillnad från varumärkeslagen och upphovsrättslagen, att skydda ensamrätten i och för sig. Bedömningen om en marknadsföringsåtgärd ska anses som otillbörlig ska göras utifrån en genomsnittskonsument. Avskaffandet av registreringshindret för egenartade titlar innebar alltså att skyddet för titlar försämrades ur ett upphovsmannaperspektiv. Detta kan uppfattas som otillfredsställande i och med att utvecklingen lett till att utnyttjandet av titlars kommersiella värden har fått en allt större betydelse. Den brist som uppstått i skyddet skulle kunna avhjälpas genom att komplettera det skydd som finns i 6 kap 50 § upphovsrättslagen, genom att i denna paragraf lägga till ett förbud mot att utomstående använder någons annans kända titel i näringsverksamhet. Skyddet skulle, genom ifrågavarande tillägg, även bli vidare och mer lättöverskådligt. I doktrin har fördelarna med ett sådant tillägg diskuteras men än så länge finns det dock inte något lagförslag med denna innebörd.

För hundra år sedan var tjänarinnorna en stor yrkesgrupp. De fanns i alla klasser, från husmamsellen på en herrgård till en barnpiga med mat och husrum som enda lön. I den här kandidatuppsatsen med kulturhistorisk inriktning studeras berättelser av och om tjänarinnor. Empirin utgörs av arkivmaterial i form av en frågelista, NM 189 Tjänarinneyrket, från Nordiska museet. Syftet med studien är att undersöka frågelistsvaren, analysera kategoriseringar och på så vis belysa tjänarinnornas vardagsliv. Målet är även att ge en övergripande bild av tjänarinneyrket, dess historia och villkor. Frågeställningarna är: på vilket sätt påverkades tjänarinnorna av kategoriseringar, hur kategoriserades tjänarinnorna och hur kategoriserade tjänarinnorna sig själva och sin omgivning? Den teoretiska och analytiska delen av studien ligger främst i den empiriska insamlingen. Utgångspunkterna och inspirationen hämtas från strukturalismens idéer om att vi kategoriserar och strukturerar vår omvärld som ett sätt att förstå den.   Kategoriseringarna som redovisas i uppsatsen har delats in i fyra kapitel med olika teman. Temat Titlar och tilltal visar hur språket användes som en markör för skillnader och likheter mellan olika kategorier. I Rum och plats redogörs för hur kategorierna tjänarinnor och arbetsgivare delades upp, samt hur fysiska gränser drogs mellan dem. Tid och tidsuppfattning är ett tema som utreder tjänarinnornas sätt att se på tid och hur deras tiduppfattning förändrats. Temat Smuts och tabu undersöker olika sätt att tolka smuts och tabu samt synen på tjänarinnornas umgängesliv.   Resultatet visar att tjänarinnornas vardagsliv påverkades av kategoriseringar. Kategoriseringar påverkade dem, genom till exempel språkliga normer som användandet av olika titlar och tilltal, fysiska gränsdragningar för de platser tjänarinnan rörde sig på, tidsuppfattning i form av synen på fritid, samt hur synen på smuts och tabu begränsade tjänarinnornas umgängesliv. Ju mindre avstånden var i tankevärlden mellan kategorierna desto närmare kunde man också se att människorna var fysiskt, socialt och språkligt.

For my graduation project I was interested in title cards, intertitles and captions from past films and clips. I am fascinated by their typography and art, but also the visual aspects of age and use. Aided by the writings of the artist and filmmaker Hito Steyerl, I explored the world of the poor quality image, an image that has been copied and pasted into different (mainly digital) channels of distribution. I found my own way of translating the visual language of an image with a past. Quoting one of the most retold (copied and pasted) plays; The Tragedy of Hamlet, Prince of Denmark written by William Shakespeare, ca 1600.

The objective of this thesis was to explore whether there are alternatives to the established search ranking algorithm Best Matching 25 (BM25) when searching for shorter documents, in particular for the search of titles. Five search engines were compared to BM25, three of them being variants of the BM25 algorithm and the other two being based on a binary independence model that does not take term frequency or length normalisation into account. The evaluation data consisted of titles of Wikipedia articles from the fair ranking track retrieved from the main conference in the field, Text REtrieval Conference (TREC), and user logs collected from user search queries from Spotify. It was found that none of the alternative models consistently outperformed the standard BM25 for a query q where the number of words in q ranges between 1 ≤ |q| ≤ 8. Yet, for shorter queries |q| ≤ 3, the binary independence model and BM25 adaptive term (BM25adpt) outperformed the standard BM25. Furthermore, a 1% increase in Mean Average Precision (MAP) score was acquired with a binary independence model and BM25adpt compared to BM25 when sampling queries from the user log data. However, because of the bias in the evaluation data together with the small percentage increase in MAP score, it was concluded that the potential benefit of using the methods explored in this thesis is not enough to justify switching from the BM25 algorithm when searching for titles. / Målet med avhandlingen var att undersöka om det finns alternativ till den vedertagna sökalgoritmen Best matching 25 (BM25) vid sökning bland kortare document, närmare bestämt vid titelsökning. Fem sökmotorer jämfördes med BM25, tre av dem var varianter av BM25 och de andra två varianter av en binär oberoende modell. Den senare modellen använder sig inte av ordfrekvens eller längdnormalisering i sin beräkning, till skillnad från de tidigare modellerna. Evalueringsdatan bestod av titlar från Wikipedia som hämtats från den främsta konferensen inom informationssökning, Text retrieval conference (TREC), och även användarloggar hämtade från användarsökningar från Spotifys datasamling. Ingen av de alternativa modellerna presterade konsekvent bättre än BM25 när antalet ord i söktexten q varierade mellan 1 ≤ |q| ≤ 8. För kortare söktexter |q| ≤ 3 kunde både en binär oberoende modell och en BM25 adaptive term-modell (BM25adpt) prestera bättre än BM25. Vidare så kunde man se en ökning på den genomsnittliga precisionen (MAP) på 1% både hos den binära oberoende modellen och BM25adpt-modellen jämfört med BM25 när flera stickprov från användarloggdatan gjordes. På grund av att evalueringsdatan har en bias tillsammans med att den potentiella ökningen av MAP endast når upp till 1% drogs slutsatsen att fördelen med att använda en annan modell inte rättfärdigar bytet från BM25 vid titelsökning.

This study concerns the false doors of Hershefnakht, Nyankhanty and Senetites that are currently on display in the Museum of Mediterranean and Near Eastern Antiquities in Stockholm. None of these doors has received much attention in the past, and certainly not their own dedicated study. Previously, these doors have only been roughly dated, and the status of their owners in society were practically unknown. This study seeks to narrow down the dating of these false doors and to more precisely make a judgement on their owners’ social standing within society. To more precisely date the false doors, relevant features are presented together with relevant information concerning the characteristic in question. As such, a more precise date is built from the various relevant elements of the door. The false doors are translated with appropriate commentary on the short texts. The most important parts of these texts are the titles and through comparisons to other holders of the same titles and discussion of what is known about these titles; a judgement of their social status is made. In the end, Hershefnakht’s and Senetites’ doors can be dated to, at earliest, the reign of Pepy II though their latest possible date is more difficult to establish with any certainty. Nyankhanty’s false door can be dated, at earliest to King Nyuserre Ini’s reign with the latest possible date being the end of the 5th dynasty. Due to only having a single title, Hershefnakht’s social standing is somewhat uncertain and it would be possible to both over- and underplay his status. On the other hand, Nyankhanty’s status can be established with more certainty and it seems he was a high-ranking priest and a commander of a force of men. Senetites can quite easily be placed in or close to the court, but the position therein is more difficult to define. / På Medelhavsmuseet står skendörrarna av Hershefnakht, Nyankhanty och Senetites utställda. Ingen av dörrarna har fått mycket uppmärksamhet tidigare. Det finns därför ingen tidigare dedikerad studie av dessa dörrar och deras ägare. Tidigare dateringar är endast approximativa och den sociala statusen av ägarna okänd. Den här studien siktar mot att datera dörrarna med mer precision genom att studera viktiga aspekter av dörrarna och att bestämma ägarnas sociala status. De relevanta aspekterna av dörrarna presenteras tillsammans med relevant information om aspekten i fråga. Genom denna process så fastställs en mer exakt datering av dörrarna. Genom översättningen av texten som finns på dörrarna presenteras de olika titlarna av dörrarnas ägare. Efter en diskussion om det som är känt om dessa titlar och jämförelse med andra titelhållare så dras en slutsats om deras status. Skendörrarna av Hershefnakht och Senetites kan båda dateras till, som tidigast, Pepy II:s regeringstid. Däremot är deras senaste möjliga datering svårare att specificera. Nyankhantys skendörr kan dateras till Nyuserre Inis regeringstid som tidigast, och senast slutet av 5:e dynastin. Det är svårt att bestämma vilken status Hershefnakht hade, då han endast har en titel vilket kan peka på både en högre och lägre status. Däremot går det att säga ganska säkert att Nyankhanty var en högt uppsatt präst och befälhavare över någon form av trupp. Senetites kan utan större svårigheter placeras i, eller nära hovet även om den exakta positionen är oklar.