The purpose of this project is to examine students' pespectives on quality in teaching. The characteristics that are described to denote a 'good' and 'less good' teachers are linked to ideas about types of corresponding leadership styles in the classroom. The report is based on surveys of students in Upplands-Bro high school outside Stockholm. In order to get better insight and further knowledge of the subject, the student accounts have been related to current discussions in the literature about good leadership and teaching quality. Following the methodology of grounded theory a pilot study was constructed to design the research instruments. In the pilot study I collected students' perceptions on quality-related categories in teaching and leadership which then formed a bases for a survey which was distributed to a larger student sample. The survey includes questions that relate to the middle order, which is based on three criteria that make up the characteristics of a 'good'/ 'less good' teacher and the leadership style that suits students descriptions of good teacher characteristics. The results of the study show that a good teacher should have subject knowledge, be good at writing and illustrating the curriculum on the whiteboard and explain and clarify their instruction through good communication. Results of the category 'a less good teacher' show characteristics of a teacher who does not have subject expertise, and who does not vary their teaching styles as well as favors some students over others. The discussion concludes the study by highlighting significant implications of the survey for teaching practice. The student perspective reported on in this study, gives evidence for the importance of considering students' perspectives in maintaining quality in teaching practice and classroom leadership.

IT är ett naturligt hjälpmedel för många företag och organisationer. Det är därför vanligt att företag försöker effektivisera och förbättra sin verksamhet genom att införa nya affärssystem. När ett nytt affärssystem ska införas startas ofta ett IT-projekt med en utsedd projektledare som ansvarig för att nå önskat resultat. IT-projekt är av teknisk karaktär och fokuserat mot själva affärssystemet. Det krävs dock i många fall mer än den nya teknologin för att ett företag ska öka sin lönsamhet och förbättra verksamheten. I dessa fall krävs det även någon typ av förändring eller omstrukturering inom företaget för att nå det önskade målet. I de fall någon typ av förändring utöver införande av ett affärssystem krävs, inträffar det att projektledaren får ta på sig uppgiften att även leda denna förändring. Organisationen kan dock göra valet att låta den förändringen ledas av en förändringsledare. En förändringsledares uppgift är att ansvara för att ett förändringsarbete når sitt mål med önskat resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka betydelser rollerna projektledare och förändringsledare har i IT-projekt vars syfte är att införa ett affärssystem. För att skapa klarhet i detta har litteratur inom ämnet studerats. Utöver litteraturen har vi även tagit del av artiklar från olika tidskrifter. För att få en aktuell verklighetsanknytning har ett antal intervjuer genomförts med personer som arbetar i projektmiljö och har kontakt med projekt- och förändringsledarskap dagligen. Denna kombination av informationskällor, anser vi, skapar en aktuell och tydlig bild av området. I förstudien bör målet med projektet analyseras för att säkerställa att rätt åtgärder genomförs. Vi har kommit fram till att rollerna projekt- och förändringsledare har stor betydelse och positiv inverkan för att önskat resultat ska nås i IT-projekt. Projektledaren står för den tekniska kompetensen, medan förändringsledaren arbetar med de mänskliga faktorerna. Det kan därför vara fördelaktigt för projektet om rollerna innehas av separata personer. På detta sätt får de mycket utbyte och hjälp av varandra vilket leder till större möjligheter att IT-projektet når önskat resultat och införandet av affärssystemet lyckas. / In the business environment of today IT systems have a significant role in many enterprises and organisations. A focus for many companies is to enhance profitability and efficiency buy improving and developing their enterprise systems. When a decision is made to redesign or implement a new business system it’s common that an IT-project is started and a dedicated project leader is assigned to the project, committed to deliver the requested results. An enterprise system is usually technical in it’s nature and focuses on technical aspects, but to reach desired results in profitability and efficiency, several other aspects than the pure technical ones needs to be taken into consideration to reach the desired results. In these cases, a reorganisation of the business or other structural changes might be needed to reach the goals of the project. When an implementation of a business system reaches beyond the pure technical aspects and demands structural changes to the organisation, it’s not uncommon that the IT-project leader is assigned responsibility for the entire project. The organisation can on the other hand choose to assign a change manager to govern for the structural changes. The change manager is responsible for the whole change process and is assigned responsibility that the process reaches the pre defined targets. The purpose of this paper is to analyse and describe the roles of a project leader and change manager and their importance within an IT project aiming at implementing a new enterprise system. The sources of information to this paper is literature, scientific articles within the area and several interviews with professionals working in project environments, including project management and change management, on a day-to-day basis. We believe that this mix of information sources enables this paper give a clear and up to date view of the area of scope. In the pre study to a project is of sheer importance that the actual targets are analysed to ensure that the right decisions and actions are made. Our conclusion is that the roles of the project leader and the change manager are of significant importance to the outcome of the project. It is desirable that the two positions are assigned to two different persons, which enables them to share experiences and support each other. The project leader possesses the technical know how and the change manager focuses on the human and organisational aspects of the project. By setting the project up with clear areas of responsibility, but working beside each other, they can exchange experiences and help each other. This is beneficial for the project and increases the possibilities that the project reaches desired results and that the implementation of the new enterprise system is successful.

I denna studie fokuseras ledarskapets påverkan på generation Z:s arbetsmotivation. Denna generation börjar etablera sig på arbetsmarknaden, vilket betyder att ledarskapet inom organisationer påverkas. Därför undersöker jag i denna studie hur man som ledare kan motivera generation Z på bra vis. Med intervjuer som primärdata är syftet med studien att undersöka grunden till arbetsmotivation, både ur generation Z:s perspektiv samt ur ett ledarskapsperspektiv. Den empiriska studien kommer sedan att analyseras utifrån grundad teori, där Gioias metodologi tillämpas. Här genereras teori där även existerande teori används för att stärka, bekräfta och skapa nya hypoteser utifrån den aktuella forskningen.

This study aims to investigate whether male leaders in women-dominated industries describe their leadership as masculine or feminine in accordance with the writers own designed model “Masculine leadership versus feminine leadership”. The model is based on previous research. Furthermore if there are other explanatory models for the leaders description. This study also answers whether male leaders in women-dominated branches seem to adopt a feminine leadership or stick to the typical leadership attached to male leadership. A qualitative approach has been applied throughout the study to create an in-depth understanding of the topic with a total of six male respondents who participated in a semi-structured interview. Historically, and from the theoretical point of view, it is most common for men to exercise a leadership style of masculine leadership. This study concluded that four out of six respondents have leadership styles that are consistent with the typical leadership applied to male leaders and that two respondents describe themselves as adopting a feminine leadership style. / Syftet med denna studie är att undersöka och förklara huruvida manliga ledare i kvinnodominerade branscher beskriver sitt ledarskap som maskulint eller feminint i enlighet med författarnas sammanfattade modell “Maskulint ledarskap kontra feminint ledarskap”, baserat på tidigare forskning, eller om andra förklaringsmodeller kan beskriva detta. Vidare undersöker författarna om manliga ledare tycks anamma en kvinnlig ledarskapsstil i kvinnodominerade branscher eller om de behåller den normtypiska ledarskapsstilen för manliga ledare. Ett kvalitativt angreppssätt, tematisk analys och abduktiv metod har tillämpats genom undersökningen för att skapa en djupgående förståelse inom området med totalt sex manliga respondenter som deltagit i en semistrukturerad intervju. Historiskt sett och baserat på teoretiska ståndpunkter har det i stor utsträckning visat sig att män utövar en ledarskapsstil utav maskulina ledaregenskaper. Denna studie resultat visar att fyra av sex respondenter besitter maskulina ledarskapsstilar och att två respondenter beskriver sig som att de anammar en feminin ledarskapsstil.

Background High staff turnover is something that bothers most organizations as each new recruitment generates an increased cost for the organization. Staff turnover is affected by several different factors, which in turn affect the organization in the short and long term. One of these factors is leadership, which the report authors want to examine more closely to find out how leadership in various forms can work to get employees to stay in the organization and thereby reduce staff turnover. Purpose The purpose of the study is to investigate factors that affect staff turnover and contribute with knowledge and understanding of the reasons for employees to remain in the organization. Theory Previous theories that have been used in the study are Lewin's three different leadership styles; authoritarian, democratic and delegating leadership style. Method Through a case study with a combined qualitative and quantitative method, eleven interviews have been conducted, including one semi-structured interview that was conducted with the site manager and ten structured interviews that were conducted with employees in the organization. Data has been collected through transcription and analyzed and linked to theories. Analysis The analysis shows that staff turnover in the study's chosen organization has decreased significantly in the past three years, but the statistics from the HR department show that staff turnover has started to increase again. This is due to an increase in volume, salary differences and the leader's inability to change styles. Conclusion Based on theories and collected data from respondents, the study has shown that leadership has a large impact on staff turnover in different ways. This is with work environment issues and community. One factor that warns of increased staff turnover came to light in the present study, which is caused by an unfair salary setting of employees. / Bakgrund Hög personalomsättning är något som besvärar de flesta organisationer då varje ny rekrytering genererar en ökad kostnad för organisationen. Personalomsättning påverkas av flera olika faktorer vilket i sin tur påverkar organisationen kort och långsiktigt. En av dessa faktorer är ledarskapet vilket rapportförfattarna vill undersöka närmre för att komma fram till hur ledarskapet i olika former kan arbeta för att få medarbetare att stanna i organisationen och därav minska personalomsättningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka faktorer som påverkar personalomsättningen samt bidra med kunskap och förståelse av det som är avgörande för att medarbetarna stannar kvar i organisationen. Teori Tidigare teorier som har använts i studien är Lewins tre olika ledarstilar; auktoritär, demokratisk och delegerande ledarstil. Metod Genom en fallstudie med en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod har elva intervjuer genomförts varav en semistrukturerad intervju som genomfördes med platschefen samt tio strukturerade intervjuer som genomfördes med medarbetare i organisationen. Data har samlats in genom transkribering samt analyserats och kopplats till teorier. Analys Analysen visar att personalomsättningen i studiens valda organisation har minskat betydligt senaste tre åren men statistiken från HR-avdelningen visar att personalomsättningen har börjat öka igen. Detta på grund av volymökning, löneskillnader och ledarens oförmåga att kunna stilväxla. Slutsats Utifrån teorier och insamlade data från respondenter har studien visat att ledarskap har en stor påverkan på personalomsättning på olika sätt. Detta genom åtgärder inom bland annat arbetsmiljöfrågor och gemenskap. En faktor som varnar för en ökad personalomsättning kom att visa sig i föreliggande studie vilket orsakas av en orättvis lönesättning hos medarbetare och ledaren oförmåga att kunna stilväxla.

Utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, har studien undersökt kvinnliga ledares upplevelser av sitt ledarskap i mansdominerade miljöer. Syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för hur kvinnliga ledare ser på sitt ledarskap i en mansdomineradkontext och hur det påverkar deras roll som ledare. Urvalet består av åtta kvinnliga ledare som arbetar inom tre olika mansdominerade branscher. Deras intervjusvar har analyserats utifrån den teoretiska referensramen som består av rollkongruensteorin och fyra ledarstilar. Trots att inga av de kvinnliga ledarna anser att den manliga kontexten påverkar deras ledarskap, visar deras svar att en påverkan ändå finns. Kvinnliga ledare upplever en inkongruens då kvinnans könsroll inte anses stämma överens med den manliga rollen som ledare. Inkongruensen är större i den mansdominerade miljön vilket resulterar i att kvinnorna upplever sig använda en transformativ och demokratisk ledarstil för att balansera inkongruensen. / Based on a qualitative research method, drawing on semi-structured interviews, this study investigates female leaders' experiences of their leadership in male dominated environments. The aim of the study is to develop the understanding of how female leaders view their leadership in a male dominated context and how it affects their own role as leaders. The interviewees are eight female leaders who work in three different male-dominated industries. Their responses are analyzed according to a theoretical framework consisting of the role congruity theory and four leadership styles. Although none of the female leaders believed that the male context affected their leadership, their answers show that there is still an influence. Female leaders experience an incongruence where the women's gender role is not in line with the typically male role as leader. The incongruence is greater in the male dominated environment which results in the women experiencing that they need to use a transformative and democratic leadership style to balance the incongruence.

Bakgrund: Sjukfrånvaro har länge varit ett centralt och politiskt samhällsproblem i Sverige. En orsakande faktor för medarbetarnas ohälsa är stress och psykiska påfrestningar, vilket bland annat kan påverkas av ledarskap. Det finns olika ledarstilar som chefer kan tillämpa, vilka har olika påverkan på medarbetarnas hälsa. Dessa är transformativ och transaktionell ledarstil samt demokratisk eller relationsorienterad ledarstil och auktoritär eller uppgiftsorienterad ledarstil. Fördelaktigt för de anställdas hälsa är ledarskap som tillämpar Kaizen som arbetsmetod vilket förklaras som att verksamheten kontinuerligt ska förändras till det bättre. Således visar tidigare forskning att ledarskapet kan ha betydelse för medarbetarnas psykosociala hälsa på arbetsplatsen. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera skillnaden mellan chefers ledarskap på avdelningar med hög respektive låg sjukfrånvaro. För att besvara syftet utgår studien från teorier om ledarstilar och arbetsmetoden Kaizen. Metod: För att besvara studiens syfte har både chefers och medarbetares perspektiv på problemet tagits tillvara på i undersökningen genom en kvalitativ och kvantitativ studie med en iterativ växelverkan mellan deduktiv och induktiv ansats. En komparativ metod har genomförts då två jämförbara avdelningar, med hög respektive låg sjukfrånvaro, har studerats. Slutsats: Studiens resultat är att chefers ledarskap skiljer sig utifrån vilka ledarstilar som tillämpas samt i vilken grad chefer arbetar enligt Kaizen. Chefer som har olika ledarskap har även medarbetare med olika sjukfrånvaro, således kan chefers ledarskap ha betydelse för medarbetarnas sjukfrånvaro. / Background: Sickness absence have long been a central and political societal problem in Sweden. One factor that has caused employee’s ill health is job strain and psychic stress which may be influenced by leadership. There are different leadership styles that managers can apply which have different effects on employee health. These are transformative and transactional leadership styles as well as democratic or relationship-oriented leadership styles and authoritarian or task-oriented leadership styles. Advantageously for employee health is leaders who apply Kaizen as a working method. Kaizen can be described as continuous improvements. Thus, leadership is significant for employees' psychosocial health in the workplace. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze the difference between managers' leadership in departments with high and low sick leave. To answer the purpose, the study is based on theories of leadership styles and the Kaizen method. Method: To answer the purpose of this study, both managers and employees have given their perspective to the problem. They have participated in the survey through a qualitative and quantitative study with an iterative interaction between deductive and inductive approach. The study has been carried out using a comparative method by studying two comparable departments with reported high or low sickness absence.   Conclusion: The result of this study is that the leadership differs according to the leadership styles applied and to what extent managers work according to Kaizen. Managers with different leadership also have employees with different sickness absence. Thus, manager’s leadership can be important for employees' sickness absence.

Syfte: Syftet är att studera hur sättet att kommunicera mellan chef och medarbetare påverkats, där flertalet anställda till följd av COVID-19 fått ställa om och arbeta på distans. Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ enfallsstudie med tvärsnittsdesign, på ett finansbolag beläget i Västra Götaland. Frågeställningen besvaras genom analyser av data som samlats in genom personliga, semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare. Resultat: En mer relationsinriktad ledarskapsstil tenderar att skapa bättre förutsättningar för en bra kommunikation på distans, jämfört med den mer målinriktade ledarskapsstilen. Kommunikationsverktyg är väsentliga för distansarbete och de finns alltid tillgängliga för medarbetaren. Är de verktyg som används inte anpassade efter organisationens situation, påverkas flödet av kommunikation och således om det är envägs- eller tvåvägskommunikation. Däremot inser användaren i samband med distansarbete befintliga verktygs fulla potential. Arbete på distans ställer i grunden inte mycket högre krav på medarbetarna utöver att de ska kunna arbeta självständigt och jobba minst lika effektivt, samt att personen även ska kunna ta ett större eget ansvar. Sätten och möjligheterna att kommunicera begränsas på distans, vilket innebär att samtliga kontinuerligt arbetar gemensamt för att upprätthålla en väl fungerande kommunikation. Chefen har definitivt ett högre ansvar att leda en grupp när den är splittrad, det är inte enbart en persons ansvar att upprätthålla en väl fungerande kommunikation. Förslag till framtida studier: Rekommendationen är att studera flertalet organisationer som inte omfattas av samma lagkrav och där personalstyrkan varit densamma sedan omställningen till distansarbete. På så sätt går det jämföra skillnaden mellan organisationer där alla haft en god kommunikation redan innan omställningen. Genom en kvalitativ studie finns möjlighet att täcka in större antal medarbetare för att få annat perspektiv på hur hela organisationen betraktar kommunikation och återkoppling i ett ledarskap på distans. / Purpose: The purpose is to study how the way to communicate between manager and employee is affected, where the majority of employees due to COVID-19 have had to adjust to the situation and telework. Method: The study is performed as a qualitative, cross-sectional designed single case study, at a financial company located in western Sweden. The questions for this study were answered through data analysis collected through personal, semi-structured interviews with supervisors and employees. Result: Human-oriented leadership tends to create better conditions for a well working communication in teleworking, compared to task-oriented leadership. The tools for working and communication are essential but also always available for the employee. If the tools in use are not adopted for the needs of the organization, the flow of the communication is affected and thus also the feedback. On the other hand the user during teleworking becomes more aware of the tools’ full potential. Teleworking basically doesn’t demand more of the employees other than being able to work independently and at least as efficiently, as well as taking more self responsibility. The ways and possibilities for communicating are limited while teleworking, which means that all involved continuously need to work mutually to obtain a well working communication. The manager definitely has a higher responsibility to manage a divided team but it’s not solely one person’s onus to obtain the communication. Suggestions for further studies: The recommendation is to study multiple organizations, which are not bound to the same legal requirements and where the staff has maintained the same since the conversion to teleworking. That way differences can be compared between organizations where a well functioning communication was established even before the conversion. Through a qualitative study there is a possibility to cover a greater number of employees with the objective of receiving a different perspective on how the entire organization considers communication and feedback during a telecommuting management.