Ledarstilar i klassrummet kan rangordnas på ett kontrollkontinuum med hög grad av lärarkontroll i den ena ändenoch hög grad av elevers självkontroll i den andra änden. Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil gymnasieelever på ett naturvetenskapsprogram föredrar i klassrummet. En enkätundersökning har genomförts med 31 elever i årskurs 1 och 24 elever i årskurs 3. Undersökningen visar att en majoritet av gymnasieleverna föredrar ledarstilar som präglas av lärarkontroll. Undersökningen visar också att eleverna överlag vill vara delaktiga i planeringen av undervisningen och bedömningen av kunskaper. Dock är de flesta av eleverna överens om att läraren är den som skapar och bibehåller ordningen i klassrummet. En möjlig förklaring till iakttagelsen är att eleverna vill utöva ett inflytande i klassrummet men saknar de färdigheter som krävs. En annan förklaring är att de är skeptiska till ett inflytande eftersom de inte vill riskera att bli dömda av klasskompisar eller läraren för sina åsikter och värderingar.I jämförelsen mellan elever i årskurs 1 och årskurs 3, föredrar de äldre eleverna i större utsträckning lärarkontroll i klassrummet. I jämförelsen mellan meritvärdesgrupper, föredrar de högpresterande eleverna i större utsträckning lärarkontroll i klassrummet än de låg och mellanpresterande. En trolig förklaring är att de äldre eleverna och de högpresterande eleverna inte vill ta det inflytande och ansvar som erbjuds eftersom det är både energikrävande och tar för mycket tid av den viktiga ämnesundervisningen.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om en rutinerad och erfaren förskollärares pedagogiska ledarskap i arbetet med barn i förskolan. De centrala frågeställningarna i undersökningen är: Hur beskriver förskolläraren sitt eget ledarskap? Vilka utmaningar upplever hon att det finns med ledarskap i förskoleverksamheten? Vad anser hon kännetecknar ett gott ledarskap för förskolläraren? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och en intervju användes som metod för datainsamling. Resultatet visar vikten av kommunikation, tydlighet, öppenhet och att en ledare ska anpassa sitt förhållningssätt. Detta är viktiga förutsättningar för goda relationer med barn. Vidare visar resultatet att förskolläraren till största delen använder en demokratisk ledarstil. Det innebär att hon anpassar sin ledarstil allteftersom vad situationen kräver, genom att ha ett gott samspel med barnen där deras tankar, idéer och intressen främjas och utmanas. Detta anser förskolläraren skapar trygga barn som trivs i förskolans verksamhet. I studien påpekar förskolläraren att reflektion och användandet av den didaktiska triangeln är viktiga verktyg i det egna ledarskapet. Det är viktigt att den kompetente ledaren analyserar verksamheten och anpassar sin planering och aktiviteterna utifrån barnens intressen och behov. Det framkommer även att förskolläraren dessutom har både svensk förskollärarutbildning och en liknande utbildning från sitt hemland. Förskolläraren har därmed en mångkulturell socialisationsbakgrund som framstod som relevant för att förstå hennes syn på ledarskap. Studien lyfter fram att tydlighet, planering, att organisera, vara kommunikativ, skapa relationer och att vara flexibel är viktiga egenskaper för ett fungerande ledarskap. Detta, menar förskolläraren, leder till bättre kvalitét i förskolan och främjar förskolebarns utveckling och lärande. Avslutningsvis presenteras tre förslag till fortsatt forskning.

The purpose of this paper is to try to map out and examine different leadership styles of the classroom and weighing in the students’ perspective and preference on those. This were done by asking a group of high school students what actions and characteristics they recognized and preferred. The structured interview questionnaire was based upon Christer Stensmo's definition of 5 essential teachers’ tasks - andthis was mainly discussed through four different leadership styles – as defined by Arne Maltén: Authoritarian, Democratic, Laissez faire and Situation-adapted leadership. And to a lesser extent through Stenmo's dimension of assignment-oriented or student-oriented leadership.The results show that the students have diverse preferences. Most of the students agreed that it is the teacher who should maintain order in the classroom. It seemed that many students attached great importance to teachers being knowledgeable in the subject and helpful, kind and well structured. Many students stressed that flexibility was the key to the best teacher. My conclusion is that the best leadership style is to be able to change your leadership style based on the situation. I also argue in this paper that all examined leadership styles have their benefits and can be seen as important teacher tools for the conscious classroom leadership. / Syftet med de är att försöka kartlägga och undersöka olika ledarskapsstilar i klassrummet och väga in elevernas perspektiv och preferenser på dessa. Detta gjordes genom att fråga en grupp gymnasieelever vilka handlingar och egenskaper de kände igen och föredrog. Det strukturerade intervjuformuläret baserades på Christer Stensmos definition av 5 väsentliga läraruppgifter. Och detta diskuterades främst genom fyra olika ledarskapsstilar: Auktoritärt, Demokratiskt, Låt gå-stil och Situationsanpassat ledarskap –enligt Arne Malténs definition av dessa stilar. Samt i mindre grad genom Stenmos dimension av uppdragsorienterat eller elevorienterat ledarskap.Resultaten visar på att eleverna har olika önskemål. Men att de flesta eleverna var överens om att det är läraren som ska hålla ordning i klassrummet. Det verkade som att många av eleverna också lade stor vikt vid att läraren var kunnig i sitt ämne och hjälpsam, snäll och strukturerad. Många elever betonade att flexibilitet var nyckeln till den bästa läraren. Min slutsats blev att den bästa ledarstilen är att kunna förändra sin ledarstil utifrån situationen. Jag hävdar också i detta studie att alla undersökta ledarskapsstilar har sina fördelar och kan ses som viktiga lärarverktyg för det medvetna klassrumsledarskapet.

Följande arbete baseras på en kvantitativ enkätstudie som syftade till att undersöka hurkvinnliga respektive manliga lärare ser på ledarskap i klassrummet, utifrån de aspekter avledarskapet lärarna ansåg vara särskilt viktiga respektive särskilt utmanande. Empirin samladesin med hjälp av en digital enkät som skickades ut till rektorer i tre kommuner, samt till trefacebookgrupper. Empirin analyserades sedan utifrån en bivariat analys för att kunna visa hurrespektive kön ser på ledarskap i klassrummet. Resultatet visade att de kvinnliga och manligarespondenterna generellt sett hade en liknande syn på viktiga respektive utmanade delar avledarskapet i klassrummet. Svaren kunde dock skilja sig åt gällande i vilken utsträckning de sågen aspekt som särskilt viktig respektive utmanande. Mot bakgrund av detta kunde vi draslutsatsen att de kvinnliga och manliga lärarna i vår studie, hade en syn på ledarskap som speglarbåde en uppgiftsorienterad och en socioemotionellt orienterad ledare.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka synen på pedagogiska ledarstilar och dess konsekvenser i klassrummet bland en grupp pedagoger inom gymnasieskolan. Detta undersöks med hjälp av intervjuer och fokus ligger på begrepp inom ämnesområdet. För att skapa struktur har jag haft som utgångspunkt att avgränsa mig till termer som är kopplade till de aktuella ledarstilarna. Jag utgår även enbart från pedagogernas berättelser som sedan kopplas till relevant litteratur. Studien bygger på fem intervjuer med legitimerade pedagoger där jag får en inblick i hur dessa pedagoger definierar sig som ledare. Mina intervjuer visar pedagogernas tolkningar av olika ledarstilar men även problematiken samt möjligheten med ledarstilarna vid praktisering. Uppsatsen utreder även pedagogernas syn på effekterna av de olika ledarstilarna i ett klassrum. Denna kvalitativa studie visar att pedagoger föredrar vissa typer av ledarstilar framför andra. Resultatet från studien uppvisar även att pedagoger utövar en blandning av ledarstilar beroende på utomstående faktorer såsom elever och årskurser men även utifrån personliga faktorer som karaktär och yrkeserfarenhet.

<p>Validerat; 20140616 (global_studentproject_submitter)</p>

Vår studie behandlar området ledarstilar där teorin baseras på Lewin et al’s ledarstilsindelning, vilka är den auktoritära ledaren, den demokratiska ledaren och låt-gå ledaren. Vi har genomfört en situationsbaserad experimentell studie där vi har berört både attityds- och ledarskapsteorier. Oberoende variabel är ledarstilen medan de beroende variablerna är attityden till ledarstilen, attityden till arbetsplatsen samt intentionen att stanna kvar på arbetsplatsen.Studien bestod av ett arbetssituationsscenario samt ett häfte med frågor angående scenariot. Försökspersonerna blev indelade i fyra grupper, tre med varsin ledarstil samt en kontrollgrupp som saknade en uttalad ledarstil. Experimentet genomfördes på 90 studenter på Högskolan i Borås. Innan experimentet utförde vi ett förtest på 26 personer för att säkra vårt instrument.Resultaten var intressanta då de till viss del gick emot tidigare forsning och dess teorier. Då vi jämförde ledarstilsgrupperna med kontrollgruppen fick vi inga signifikanta resultat, däremot fick vi det när vi jämförde ledarstilsgrupperna med varandra. Vi visade på, precis som tidigare forskning har gjort, att den demokratiska ledaren är den mest omtyckta ledarstilen. Tvärtemot vad tidigare teorier forskning säger dock visade vår undersökning att försökspersonerna tycker bättre om den auktoritära ledaren än låt-gå ledaren. Resultaten från studien visar alltså på att försökspersonerna hellre har en ledare som bestämmer och kontrollerar än en ledare som i princip abdikerat från ledarrollen. Inte helt överraskande visades även att den demokratiska ledarstilen påverkade attityden till arbetsplatsen på det mest positiva sättet. Studien visade också på att de personerna hellre ville stanna på arbetsplatsen än personerna med en auktoritär ledare eller låt-gå ledare. Vi kunde däremot inte avgöra vilken av ledarstilarna som bidrar till sämst attityd gentemot arbetsplatsen eller vem som leder till att flest personer vill lämna arbetsplatsen. Sammanfattat ”segrar” ledarstilen som baseras på ledande med frihet. / Uppsatsnivå: C

<p>Denna C-uppsats i social omsorg är en kvalitativ litteraturstudie som baseras på teorierna om ledarskap, ledarstilar och förändringar i organisationer inom social omsorgsverksamhet. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om organisationsförändringar inom social omsorgsverksamhet och att öka förståelsen för valet av olika ledarskapsstilar vid organisationsförändringar inom social omsorgsverksamhet. Resultatet som författaren till studien presenterar är att chefer/ledare inom social omsorgsverksamhet ständigt möter nya förändringar. Detta beror dels på samhällsutvecklingen och synen på funktionshindrade, dels på att chefer inom social omsorgsverksamhet stöter på nya situationer och problem inom sitt yrke som ledare. För chefer/ledaren innebär detta att han eller hon måste anpassa sin ledarskapsstil till den specifika situationen eller till det problem som ledaren kan hamna i.</p>

<p>Syfte: Syftet med detta arbete är att se om ledare tenderar att ha skiftande ledarstilar i och med att de har skiftande förutsättningar. Vi vill även se hur stor medvetenhet ledare tenderar att ha beträffande sin egen ledarstil.</p><p>Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie, med intervjuer som ett viktigt inslag. Informationen som vi har insamlat ligger till grund för vår analys och slutdiskussion. Vi har utfört en intensiv studie där vi endast har intervjuat några få respondenter och utifrån de erhållna svaren bildat oss en uppfattning. Vi har studerat redan befintliga teorier och ställt dessa mot vårt empiriska material. Vårt mål har inte varit att hitta en absolut sanning, utan vår avsikt har varit att se om vår empiriska undersökning stämmer, eller inte stämmer, överens med tidigare forskning.</p><p>Resultat & slutsats: Det som vi har funnit är att ingen av våra respondenter har en renodlad ledarstil. De leder som de önskar att leda, men vi ser dock att vissa förutsättningar påverkar ledarstilen. Verksamheter med olika inriktningar och skiftande produktion påverkar ledaren, i och med att kraven varierar mellan olika branscher. Det som vi kan konstatera, är att ledarstilen är ett medvetet val i den bemärkelse att samtliga respondenter har valt att leda efter hur de är som personer. Samtliga respondenter är även överens om att de egenskaper de själva har och hur de är som personer, speglar den bild av ledare som de vill vara.</p><p>Förslag till vidare forskning: Ett förslag på vidare forskning, kan vara att undersöka ledarstilar i en viss vald bransch och därmed inrikta sig till på en och samma typ av verksamhet. Det kan vara intressant att se om det finns likheter/olikheter på ledarskapet inom samma verksamhetsgren, och jämföra dessa ledare med varandra.</p><p>Uppsatsens bidrag: Våra förhoppningar är att denna uppsats ska bidra till en ökad förståelse för att ledare och deras stilar inte är en enkel ekvation. Främst ser vi att vårt arbete kan vara till nytta för medarbetare. Vi tror att en ökad medvetenhet hos dem kan leda till en ökad förståelse för varför deras ledare har en viss stil och därmed skapa viss respekt.</p> / <p>Aim: The aim of this work is to see if leaders tend to have varying leadership styles in view of the fact that they have varying conditions. We also want to see how big awareness leaders tend to have regarding there own leadership style.</p><p>Method: We have chosen to carry out a qualitative study, with interviews as an important element. The information we have collected constitute the base for our analysis and conclusions. We have completed an intensive study where we only have interviewed a few persons, and formed an understanding on the basis of the answers. We have studied already existing theories and compared them with our empirical material. Our goal have not been to find an absolute truth, instead our intention have been to see if our empirical investigation correspond or not with earlier research.</p><p>Result & Conclusions: What we have found is that none of our respondents have a pure leadership style. They lead as they wish to lead, but we can see that some conditions do have an effect on the leadership style. Businesses whit different directions and changing productions affect the leader, since the demands vary between branches. What we could state is that the leadership style is an aware choice in the sense that all respondents’ has chosen to lead dependent on the kind of person they are. All respondents also agree that their qualities and how they are as persons, reflects the leader they wish to be.</p><p>Suggestions for future research: A suggestion for future research could be to investigate leadership styles in a chosen branch, and with that set focus on the same type of business. It could be interesting to see if there are similarities or differences in the leadership in the same field of activity, and compare the leaders with each other.</p><p>Contribution of the thesis: Our expectations are that this essay will contribute to an increased understanding for the complex equation between leaders and their styles. Foremost we see that this work can be useful for co-worker. We believe that an increased awareness could lead to an increased understanding in why their leader has a certain style, and with that create some respect.</p><p>Främst ser vi att vårt arbete kan vara till nytta för medarbetare. Vi tror att en ökad medvetenhet hos dem kan leda till en ökad förståelse för varför deras ledare har en viss stil, och därmed skapa viss respekt.</p>