<p>Titel: Kvinna och ledare i Bygg- och Fastighetsbranschen Termin/år: Vt. 2008</p><p>Författare: Sofia Johansson och Christina Lindqvist Handledare: Jenny Ståhl</p><p>Nyckelord: Kvinnliga ledare, bygg- och fastighetsbranschen, mansdominerat.</p><p>På 70-talet var 60 % av kvinnorna och 90 % av männen aktiva på arbetsmarknaden. 35 år</p><p>senare, 2005, hade situationen förbättrats avsevärt då var siffrorna 80 % respektive 86 %.</p><p>Dock är det inte lika jämställt på de ledande positionerna, där kvinnorna fortfarande är</p><p>underrepresenterade (Kruse & Liljedahl, 2002) och bestod år 2004 endast av 28 %, medan</p><p>männen stod för de resterande 72 % (SCB, 2004).</p><p>Andelen män och kvinnor på ledande positioner varierar från bransch till bransch (Kanter,</p><p>1993). Historiskt sett har det inte funnits någon plats för kvinnor i bland annat byggbranschen,</p><p>men även generellt sett på ledande positioner. Kvinnor har däremot haft större möjligheter</p><p>inom andra områden så som vård och omsorg, reklam och administrativt arbete.</p><p>Bygg- och fastighetsbranschen har sedan länge varit två mansdominerade branscher</p><p>(Kriegholm, 2006). Byggbranschen är känd för att ha en viss jargong och kvinnor som söker</p><p>sig dit blir bemötta både positivt och negativ (Olofsson, 2003). En del kvinnor i</p><p>byggbranschen ger dock upp på vägen, och därför når de inte de ledande positionerna.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka de mansdominerade bygg- och fastighetsbranscherna,</p><p>och på det sättet förstå hur kvinnorna har gjort för att nå en ledande position. Syftet är även att</p><p>undersöka hur de kan påverkas av sin omgivning. Vi ska jämföra de båda branscherna för att</p><p>se vilka likheter samt skillnader som kan finnas.</p><p>För att uppfylla vårt syfte har vi valt en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat fem kvinnliga</p><p>ledare, två från byggbranschen och tre från fastighetsbranschen. Respondenterna är</p><p>verksamma inom NCC, Peab, HSB, AP Fastigheter och Rodamco. Frågor som ställdes under</p><p>intervjuerna var formulerade utefter vår teoretiska referensram.</p><p>Det vi har kommit fram till är att kvinnliga ledare i byggbranschen inte blir påverkade av den</p><p>manliga omgivningen. De bli dock mer påverkade än de i fastighetsbranschen, då de har känt</p><p>att de har utvecklat mer manliga egenskaper samt känt av det så kallade glastaket. Vi har även</p><p>kommit fram till att kvinnliga ledare i fastighetsbranschen inte blir påverkade av den manliga</p><p>omgivningen, förutom att de ibland kan känna att de måste bevisa något.</p>

Titel: Kvinna och ledare i Bygg- och Fastighetsbranschen Termin/år: Vt. 2008 Författare: Sofia Johansson och Christina Lindqvist Handledare: Jenny Ståhl Nyckelord: Kvinnliga ledare, bygg- och fastighetsbranschen, mansdominerat. På 70-talet var 60 % av kvinnorna och 90 % av männen aktiva på arbetsmarknaden. 35 år senare, 2005, hade situationen förbättrats avsevärt då var siffrorna 80 % respektive 86 %. Dock är det inte lika jämställt på de ledande positionerna, där kvinnorna fortfarande är underrepresenterade (Kruse & Liljedahl, 2002) och bestod år 2004 endast av 28 %, medan männen stod för de resterande 72 % (SCB, 2004). Andelen män och kvinnor på ledande positioner varierar från bransch till bransch (Kanter, 1993). Historiskt sett har det inte funnits någon plats för kvinnor i bland annat byggbranschen, men även generellt sett på ledande positioner. Kvinnor har däremot haft större möjligheter inom andra områden så som vård och omsorg, reklam och administrativt arbete. Bygg- och fastighetsbranschen har sedan länge varit två mansdominerade branscher (Kriegholm, 2006). Byggbranschen är känd för att ha en viss jargong och kvinnor som söker sig dit blir bemötta både positivt och negativ (Olofsson, 2003). En del kvinnor i byggbranschen ger dock upp på vägen, och därför når de inte de ledande positionerna. Syftet med uppsatsen är att undersöka de mansdominerade bygg- och fastighetsbranscherna, och på det sättet förstå hur kvinnorna har gjort för att nå en ledande position. Syftet är även att undersöka hur de kan påverkas av sin omgivning. Vi ska jämföra de båda branscherna för att se vilka likheter samt skillnader som kan finnas. För att uppfylla vårt syfte har vi valt en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat fem kvinnliga ledare, två från byggbranschen och tre från fastighetsbranschen. Respondenterna är verksamma inom NCC, Peab, HSB, AP Fastigheter och Rodamco. Frågor som ställdes under intervjuerna var formulerade utefter vår teoretiska referensram. Det vi har kommit fram till är att kvinnliga ledare i byggbranschen inte blir påverkade av den manliga omgivningen. De bli dock mer påverkade än de i fastighetsbranschen, då de har känt att de har utvecklat mer manliga egenskaper samt känt av det så kallade glastaket. Vi har även kommit fram till att kvinnliga ledare i fastighetsbranschen inte blir påverkade av den manliga omgivningen, förutom att de ibland kan känna att de måste bevisa något.

Kvinnliga chefer sitter i en minoritetsställning eftersom det fortfarande är mest män som är chefer (Bohlin, 2006). Könsfördelningen i byggbranschen är 4 % för kvinnor och 96 % för män (SCB, 2010). Det finns starka skäl att tro att kvinnor inte har en plats i byggbranschen eftersom kvinnorna är ett andrahandsval. När det är högkonjunktur och brist på arbetskraft rekryteras kvinnor men annars anses byggyrkena för tunga, trots att fysisk styrka inte krävs inom vissa befattningar. Dessutom finns en manlig jargong som hindrar kvinnorna att komma in i branschen (Olofsson, 2000). Gary Yukl (2002) har identifierat och delat upp ledarskap i olika förhållningssätt, ett av dessa är egenskapsperspektivet som säger att en del människor är naturliga ledare och har särskilda egenskaper. Detta med fokus på ledarens personliga egenskaper. Litteraturen diskuterar kvinnliga ledarstilar men det finns inga studier som visar om män och kvinnor använder sina egenskaper på olika sätt trots deras olika socialisering (Isaac, Behar-Horenstein, Koro-Ljungberg, 2009). Eftersom det inte finns några studier om kvinnor och män använder sina egenskaper på olika sätt vill vi utreda vilka dessa är och hur de skiljer sig åt i ledarskapet. Trots alla hinder finns det kvinnor som lyckats och har ledarpositioner inom byggbranschen. Vi vill ta reda på vilka egenskaper dessa kvinnor har som ledare i en väldigt mansdominerad bransch. Vår frågeformulering för uppsatsen är: Vilka egenskaper präglas en kvinnas ledarskap i byggbransch av? Syftet med vår studie är att se hur kvinnliga ledare uppfattar kvinnligt ledarskap och deras egenskaper inom en mansdominerad bransch som byggbranschen. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod med deduktiv ansats. Fyra olika respondenter i byggbranschen har intervjuats där alla fyra var kvinnor i ledande positioner. Intervjufrågor som vi ställde var formulerade utefter vår teoretiska referensram. Det vi har kommit fram till genom vår studie är att det finns egenskaper som präglar en kvinnas ledarskap inom byggbranschen. Vi har även kommit fram till att det finns en del hinder och därför är det viktigt att vara anpassningsbar. Vårt bidrag med denna studie är att visa vilka egenskaper som kvinnor har, samt att vi vill visa att kvinnor har en plats som ledare i byggbranschen.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder, trots det är kvinnor än idag underrepresenterade på chefspositioner. Det finns fortfarande branscher där ett av könen är starkt överrepresenterade. Vilket därmed innebär att de som besitter ledarrollerna tenderar att spegla det kön branschen i stort representerar. Fortsättningsvis har det framkommit att kvinnor endast står för en femtedel av Sveriges VD:ar. Således finns det än idag samhälleliga hinder vilka bidrar till att kvinnor fortfarande är underrepresenterade i högre uppsatta roller. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagskulturen inom en mansdominerad bransch kan påverka den kvinnliga ledaren. Denna kvalitativa studie undersöker detta genom 8 semi-strukturerade intervjuer vilka genom en innehållsanalys med induktiv inriktning resulterar i aggregerade dimensioner och presenterad modell. Detta för att besvara följande frågeställning: “Hur påverkar företagskulturen kvinnliga ledare inom mansdominerade branscher i Sverige?” Resultatet av denna studie har utmynnat i en slutsats gällande hur kvinnliga ledare påverkas av företagskulturen i mansdominerade branscher. Detta har genererat tre nya insikter kring hur en företagskultur präglad av hierarki, auktoritet, individualism och manliga normer faktiskt har en påverkan på de kvinnliga ledarna. Detta sker genom två huvudsakliga nivåer. Studien visar att samtliga kvinnliga ledare kommer i denna kontext att utsättas för en situation där könstillhörighet genererar motstridiga förväntningar och begränsningar. Hur de kvinnliga ledarna tacklar denna kollektiva påverkan har visat sig utfalla till två konsekvenser där de kvinnliga ledarna anpassar sig och accepteras av företagskulturen, alternativt konfronterar och utmanar kulturen. Det finns dock inga evidens för att det måste vara enligt den ena eller den andra konsekvensen, utan faktorer som funnit indikerar även på ett förhållningssätt som går att applicera på båda fallen. Denna studie bidrar till litteraturen berörande företagskultur och ledarskap på så sätt att den bekräftar att företagskultur har en inverkan på ledaren och inte endast det vice versa. Följaktligen bidrar studien till en fördjupning av denna relation genom att studien är nischad på kvinnliga ledare och mansdominerade branscher, där företagskulturen inom mansdominerade branschers påverkan på kvinnliga ledare förklaras. Detta utmynnar i en djupare förståelse av tidigare litteratur kring kvinnliga ledare och mansdominerade branscher, samt presenterandet av företagskulturen som en delaktigt påverkande faktor inom dessa kontexter. Till sist, förser denna studie praktiska rekommendationer vilka kan vara hjälpsamma för den akademiska branschen såvida som mansdominerade branscher i allmänhet. För det första förklaras vikten av ett aktivt synliggörande av den kvinnliga ledaren inom den undersöka branschen. För det andra presenteras betydelsen av att undersöka vad rådande företagskulturen leder till och slutligen, vikten av att belysa arbetet med jämställdhet för att inkludera samtliga på arbetsplatsen i detta arbete.

Problemet med framgångsrikt ledarskap är av stor praktisk betydelse. Alltför ofta ställs man inför uppgiften att identifiera ett porträtt "av en ledare". När allt kommer omkring beror framgång för varje organisation på chefernas ledarskap, det vill säga ledare som sätter mål inom organisationen. Fortsatta studier av ledare/chefer tillåter utvecklandet av evidensbaserade riktlinjer vid bedömningar och valet av ”rätt” personer till tjänsterna. Denna typ av studier kan naturligtvis bidra till mycket mer, som till exempel att förbättra samarbetet mellan chefen och laget, att uppnå de uppsatta målen och att hjälpa till att växa till en framgångsrik organisation. Huvudtemat som intresserar mig i denna studie är porträttet av en kvinnlig ledare inom mansdominerade branscher. Under det senaste årtiondet har det blivit mer eller mindre trendigt med ämnet ledarskap och termen "framgångsrika ledare" används ofta i modern litteratur. Men en ingående analys av litteraturen, såväl den inhemska som utländska, visade en brist på kvinnliga ledares perspektiv i allmänhet och kvinnliga ledares egen syn på sin roll i manliga yrken i synnerhet. Av denna anledning fann jag att en grundlig undersökning och beskrivning av ämnesområdet är ett nödvändigt bidrag för forskningsområdet. I följande studie har jag valt att avgränsa mig till kvinnliga ledares perspektiv i mansdominerade branscher. De perspektiv och teorier som ligger till grund för analys är situationsanpassat ledarskap, “Contingency Theories” och ”Path-Goal Theory of Leadership”. Resultatet visade att det fanns betydelsefulla belägg och tydliga kontraster att tala om i termer av kvinnligt respektive manligt ledarskap i mansdominerade branscher. Det visade sig att könsskillnader i ledarskap var av betydelse för kvinnliga ledare i manliga yrken. Samtidigt som ledarskapsegenskaper verkar vara universella och betydelsen av individuella egenskaper verkar vara angelägna i frågan om gott ledarskap återstår det att fortsätta att undersöka könets betydelse för hur det påverkar kvinnor i mansdominerade branscher och i ledarroller utifrån andra synvinklar och frågeställningar, då det visar sig vara en viktig aspekt i ämnesområdet kvinnligt ledarskap.

Media har ett indirekt, men samtidigt stort, inflytande på människors uppfattningar, värderingaroch åsikter. Många forskare är överens att media gör en åtskillnad mellan män och kvinnor i hur,var och när de framställs. Vi vill med denna uppsats lyfta fram bevis på att denna åtskillnad görsmellan manliga och kvinnliga företagsledare i den svenska näringslivsjournalistiken för att sedankomma med förslag på ändringar som reducerar gapet. Syftet är att skapa förståelse för läsaren urett nytt perspektiv, där tidigare osynliga strukturer ska träda fram i ljuset av denna förståelse. Föratt kunna skapa förståelsen har vi valt en abduktiv ansats, i vilken ingen enda generell sanningska avslöjas. Det viktiga är istället att en hypotes, som kan stämma eller vara fel, antas om ettfenomen som har observerats. Vikt läggs vid hur vi argumenterar för vår hypotes. För att kunnatillämpa en abduktiv förklaringsmodell har vi anlagt ett narrativt perspektiv i uppsatsen. Detbestår i att vi läser texterna i de valda näringslivstidningarna i tre steg.Vi kom fram till att journalisternas sätt att skilja mellan män och kvinnor är diskret, mensamtidigt inflytelserikt. Språket är journalisternas verktyg och genom att vi plockar isär det kan viavslöja röster som tidigare dolt sig mellan raderna. Utifrån textanalysen drar vi sedan en slutsats,eller en hypotes, om att fokus på kvinnliga ledare, debatten om jämställdhet och kvotering,statistik och listor är en lösning på ett problem som tidigare inte varit synligt för oss. Vi trodde attproblemet var att det fanns för få kvinnliga ledare i Sverige, men vi fann att strukturen somupprätthålls i media är en lösning för att slippa ta tag i det riktiga problemet. Ju mer vi pratar,diskuterar och debatterar desto mindre framsteg görs för att få in fler kvinnor på ledandechefspositioner. / Uppsatsnivå: C

<p>Uppsatsen syfte är att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig på höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjälp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vägen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna använder sig av för att klara av påfrestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrån Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys känsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög känsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med låg stressnivå och positiv stresshantering. Även or-ganisationens kultur visade sig vara en bidragande faktorer för vägen till positionen, vilket såväl nätverk som personlighet hade. Resultatet påvisar endast ett fåtal motverkande faktorer för karriärframgångarna, där dock viljan att spendera mer tid med familjen var viktig. Möjlig-heten att påverka kombinationen mellan privatliv och arbetsliv, genom en påverkbar arbetstid, var viktigt och bidrog på ett positivt sätt till lyckad kombination. Upplevelser av självförtro-ende och förutsägbarhet var olika mellan arbets- och privatliv, där upplevelserna visade sig vara mindre i privatlivet p.g.a. de opåverkbara situationerna som kan uppkomma där.</p>

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig på höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjälp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vägen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna använder sig av för att klara av påfrestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrån Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys känsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög känsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med låg stressnivå och positiv stresshantering. Även or-ganisationens kultur visade sig vara en bidragande faktorer för vägen till positionen, vilket såväl nätverk som personlighet hade. Resultatet påvisar endast ett fåtal motverkande faktorer för karriärframgångarna, där dock viljan att spendera mer tid med familjen var viktig. Möjlig-heten att påverka kombinationen mellan privatliv och arbetsliv, genom en påverkbar arbetstid, var viktigt och bidrog på ett positivt sätt till lyckad kombination. Upplevelser av självförtro-ende och förutsägbarhet var olika mellan arbets- och privatliv, där upplevelserna visade sig vara mindre i privatlivet p.g.a. de opåverkbara situationerna som kan uppkomma där.

Society is facing rapid and continuous change. In order to participate in the development, organizations need to take advantage of all the knowledge and skills available in the labor market. Women leaders in top positions are still in the minority but do as good a job as their male colleagues. She brings different dynamics and a new dimension in the work culture but is nevertheless excluded from the mightiest rooms. The purpose of this study is to elucidate the organizational factors that determine and facilitate for women to take on leadership positions. Through semi-structured interviews with six women leaders, the material has resulted in a thematic analysis with four themes. These themes are the workplace culture, impersonation, conditions and driving forces. The result confirms earlier research showing the importance of a healthy corporate culture to shape and develop tomorrow’s passionate women leaders. / Samhället står inför snabba och kontinuerliga förändringar. För att kunna vara med i utvecklingen behöver organisationer ta tillvara på all kunskap och kompetens som finns tillgänglig på arbetsmarknaden. Kvinnliga ledare på toppositioner är fortfarande i minoritet men gör ett lika gott jobb som sina manliga kollegor. Hon tillför annan dynamik och en ny dimension i arbetskulturen men som trots detta stängs ute från de mäktigaste rummen. Syftet med studien är att belysa organisatoriska faktorer som avgör och underlättar för kvinnor att ta sig an ledande positioner. Genom semistrukturerade intervjuer med sex kvinnliga ledare har materialet resulterat i en tematisk analys med fyra teman. Dessa temaområden är arbetsplatskultur, personifiering, förutsättningar och drivkrafter. Resultatet styrker tidigare forskning och visar vikten av en sund företagskultur för att forma och ta fram morgondagens passionerade kvinnliga ledare.

Kvinnor har historiskt sett blivit uteslutna från högsta ledarpositioner. Idag består endast 10% av alla börs-VD:ar på Stockholmsbörsen av kvinnor. Det innebär att det totalt sett finns cirka 32 kvinnliga börs-VD:s av totalt 332 bolag. Tidigare forskning argumenterar för att kvinnor som strävar efter en VD-position oftast begränsas av glastaket. Glastaket kan resultera i ojämställdhet som i sin tur kan bidra till orättvisor, osäkerhet, minskad arbetstillfredsställelse för både kvinnor och män, försämrad prestation och utveckling för företaget samt ökad könsstereotypiska förväntningar i samhället. Tidigare studier visar att det finns otillräcklig forskning kring vilka faktorer som är avgörande för att en kvinna ska uppnå en VD-position samt vilka faktorer som strategiskt har varit framgångsrika för de kvinnor som har lyckats. Vidare finns det även en brist på forskning kring kvinnors karriäravancemang och vilka faktorer som kan påverka möjligheten till befordran. Baserat på studiens problemformulering och identifierade forskningsgap, lyder studiens forskningsfråga som följande: Hur har kvinnor uppnått en VD-position på Stockholmsbörsen? Studien syftar till att skapa en djupare förståelse för vilka faktorer och strategier som har varit avgörande för hur kvinnliga VD:s på Stockholmsbörsen har uppnått denna position, trots eventuella hinder. Studien kommer även skapa praktisk relevans både på individnivå och organisationsnivå för hur fler kvinnor ska lyckas uppnå en VD-position på Stockholmsbörsen, vilket i sin tur kan öka möjligheterna till att dessa positioner kan bli mer jämställda. Genom att studera kvinnliga VD:s framgång med en kvalitativ ansats, har respondenternas berättelser om hur de har lyckats samt hur fler kvinnor ska lyckas, studerats utifrån den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen utgörs av tidigare forskning angående hur en VD-roll har uppnåtts historiskt sett fram tills idag. Även glastaket inkluderas i den teoretiska referensramen för att lyfta fram hur kvinnor har begränsats att uppnå högre positioner samt hur dessa hinder kan överkommas. Slutligen presenteras könskvotering som politiskt sett har diskuterats som en potentiell lösning samt vikten av jämställdhetsarbete inom organisationer. Utifrån den teoretiska referensramen skapades studiens intervjuguide och med hjälp av ett målstyrt urval har det genomförts semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnliga börs-VD:s på Stockholmsbörsen. Den insamlade empirin analyserades sedan gentemot den teoretiska referensramen med hjälp av en tematisk analys. Övergripande visar studiens resultat att bland annat akademisk utbildning, erfarenhet, karaktärsdrag, samhörighet, företagskultur och stöd har varit avgörande för hur kvinnor har uppnått en VD-position på Stockholmsbörsen. Vidare visar studiens resultat att ansvaret för att fler kvinnor ska lyckas uppnå en VD-position på Stockholmsbörsen finns på både individnivå och på organisationsnivå.