<p>Detta arbete behandlar ämnet elektronisk affärskommunikation och i vilken omfattning detta används i stål- och plåtbranschen. Elektronisk affärskommunikation är ett sätt att sköta ett företags affärer via något sorts datamedia.</p><p>Rapportens syfte är att undersöka hur långt stål- och plåtbranschen har kommit med att införa elektronisk affärskommunikation och även ta fram för- och nackdelar med detta. Det kanske viktigaste mediet för sådan affärskommunikation är antagligen Internet, även om EDI fortfarande är mycket stort. Till grund för arbetet ligger intervjuer med personliga besök hos åtta företag inom stål- och plåtbranschen. Dessa sträcker sig från plåtslagare med ett fåtal anställda till multinationella järnverk med tusentals anställda.</p><p>Elektronisk affärskommunikation sträcker sig från att vara e-post och/eller hemsida till att vara hela affärssystem som införs för att hjälpa till i företagets dagliga skötsel. Sådana saker kan vara att leverantörer håller kontroll på företagets lagernivå och levererar när så behövs. På detta sätt behöver företaget inte kontrollera sina lager, de behöver inte lägga beställningar och behöver inte heller fundera på att sänka lagernivåerna för att spara pengar.</p><p>Nyckelord: Elektroniska affärskommunikation, Internet, EDI, E-närvaro, E-handel, E-business.</p>

Detta arbete behandlar ämnet elektronisk affärskommunikation och i vilken omfattning detta används i stål- och plåtbranschen. Elektronisk affärskommunikation är ett sätt att sköta ett företags affärer via något sorts datamedia. Rapportens syfte är att undersöka hur långt stål- och plåtbranschen har kommit med att införa elektronisk affärskommunikation och även ta fram för- och nackdelar med detta. Det kanske viktigaste mediet för sådan affärskommunikation är antagligen Internet, även om EDI fortfarande är mycket stort. Till grund för arbetet ligger intervjuer med personliga besök hos åtta företag inom stål- och plåtbranschen. Dessa sträcker sig från plåtslagare med ett fåtal anställda till multinationella järnverk med tusentals anställda. Elektronisk affärskommunikation sträcker sig från att vara e-post och/eller hemsida till att vara hela affärssystem som införs för att hjälpa till i företagets dagliga skötsel. Sådana saker kan vara att leverantörer håller kontroll på företagets lagernivå och levererar när så behövs. På detta sätt behöver företaget inte kontrollera sina lager, de behöver inte lägga beställningar och behöver inte heller fundera på att sänka lagernivåerna för att spara pengar. Nyckelord: Elektroniska affärskommunikation, Internet, EDI, E-närvaro, E-handel, E-business.

<p>Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för småföretag att använda sig av elektronisk affärskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, småföretagen, en introduktion till EDI och hoppas på så vis hjälpa dem att komma igång med elektronisk affärskommunikation. Med småföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nämligen företag med mindre än 50 anställda eller som har en omsättning som understiger tio miljoner euro. </p><p>Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för småföretag tittar vi även på hur förutsättningar och tekniska aspekter påverkar småföretagens inställning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar på våra frågeställningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig på en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer). </p><p>Vår empiriska studie bygger på fyra urvalsgruppers syn på EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför.</p><p>Vi har genom vår studie funnit att det finns goda möjligheter för småföretag att använda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar såväl som affärssystem med stöd för EDI, vilka lämpar sig för småföretag. Trots detta tycks denna grupp användare vara något hämmade att genomföra ett införande. </p><p>För att en ökning av antalet EDI-användare ska komma att ske krävs det att efterfrågan och intresse skapas hos de tilltänkta användarna. Om bara småföretagen får den information som krävs och ges tillräckligt med tid kommer EDI i framtiden att bli en naturlig del även i deras kommunikation.</p>

Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för småföretag att använda sig av elektronisk affärskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, småföretagen, en introduktion till EDI och hoppas på så vis hjälpa dem att komma igång med elektronisk affärskommunikation. Med småföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nämligen företag med mindre än 50 anställda eller som har en omsättning som understiger tio miljoner euro. Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för småföretag tittar vi även på hur förutsättningar och tekniska aspekter påverkar småföretagens inställning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar på våra frågeställningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig på en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer). Vår empiriska studie bygger på fyra urvalsgruppers syn på EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför. Vi har genom vår studie funnit att det finns goda möjligheter för småföretag att använda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar såväl som affärssystem med stöd för EDI, vilka lämpar sig för småföretag. Trots detta tycks denna grupp användare vara något hämmade att genomföra ett införande. För att en ökning av antalet EDI-användare ska komma att ske krävs det att efterfrågan och intresse skapas hos de tilltänkta användarna. Om bara småföretagen får den information som krävs och ges tillräckligt med tid kommer EDI i framtiden att bli en naturlig del även i deras kommunikation.

En snabb och ständig teknisk utveckling leder till att företag och andra organisationer kan ta del av nya tekniska verktyg, som sedan kan användas i verksamheten. Till följd av detta möjliggörs nya sätt att kommunicera information och göra affärer på elektroniskt. Detta område kallas elektroniska affärer och får allt större utrymme idag, men vad är det egentligen som gör att ett företag intresserar sig för det? Elektroniska affärer är ett stort och komplext område som ofta kan innebära stora förändringar för ett företag. Att eventuellt strukturera om och förändra arbetssättet kan vara något som ses som lite skrämmande för en del företag och därför kan det uppstå problem med att se de positiva effekterna. Ytterligare hinder kan vara att företaget inte har tillräcklig kunskap inom ämnet och att man tycker att verksamheten fungerar bra som den gör. Utifrån ovanstående resonemang blir syftet med denna uppsats att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom elektroniska affärer, alltså vad det är som gör att ett företag inför och använder sig av detta. Dessutom syftar uppsatsen till att undersöka vilka effekter elektroniska affärer kan ha på ett företags verksamhet och här finns ett visst fokus på elektroniska affärer genom så kallad Electronic Data Interchange (EDI). Ytterligare en del av syftet är att undersöka vilka framgångsfaktorer som finns för att införande och användning av elektroniska affärer ska fungera på ett bra sätt. För att uppnå målet med uppsatsen har en fallstudie bedrivits på Becker Acroma, ett svenskt företag som bland annat producerar lacker och färger. Fallstudien har genomförts med intervjuer som datainsamlingsmetod. Det insamlade materialet från fallstudien har analyserats utifrån den teoretiska referensram som återfinns i uppsatsen. Några av slutsatserna är att utomstående aktörer kan vara drivande för ett införande av elektroniska affärer. En ytterligare drivkraft är att företag som bedriver någon form av förändringsarbete, för att förbättra sin verksamhet, ser elektroniska affärer som en viktig del i detta arbete. Behovet av ett bättre informationsflöde företag emellan är också en stark drivkraft för införandet av elektroniska affärer. Möjliga effekter av ett införande har bland annat visat sig vara möjligheter till minskat manuellt arbete, tillgång till mer och utförligare information och en bättre lagerhantering. De framgångsfaktorer som har identifierats är bland annat en övergripande analys av dagens arbetssätt, flexibla tekniska lösningar, hantering av förändrade affärsrelationer och hantering av förändringar inom företaget.

<p>Elektronisk affärskommunikation har kommit att influera den privata företagsamheten i allt högre grad. Syftet med denna rapport är att ta reda på hur den privata företagsamheten i Skaraborg använder sig av elektronisk affärskommunikation. Rapporten baserar sig på intervjuer som har gjorts med åtta privata företag inom skilda branscher i Skaraborg. Intervjuerna är uppdelade i fem olika delar, presentation av företagen, e-närvaro, e-handel, e-business samt för- nackdelar och övriga kommentarer.</p><p>Resultatet som framkom ur undersökningen var att de undersökta företagen har kommit olika långt vad det gäller utveckling och användning av elektronisk affärskommunikation. E-mail och hemsida har nästintill samtliga undersökta företag, men hur pass stor del av de anställda som kan använda sig e-mail samt hur de undersökta företagen använder sig av sin hemsida skiljer sig markant.</p>

<p>En snabb och ständig teknisk utveckling leder till att företag och andra organisationer kan ta del av nya tekniska verktyg, som sedan kan användas i verksamheten. Till följd av detta möjliggörs nya sätt att kommunicera information och göra affärer på elektroniskt. Detta område kallas elektroniska affärer och får allt större utrymme idag, men vad är det egentligen som gör att ett företag intresserar sig för det?</p><p>Elektroniska affärer är ett stort och komplext område som ofta kan innebära stora förändringar för ett företag. Att eventuellt strukturera om och förändra arbetssättet kan vara något som ses som lite skrämmande för en del företag och därför kan det uppstå problem med att se de positiva effekterna. Ytterligare hinder kan vara att företaget inte har tillräcklig kunskap inom ämnet och att man tycker att verksamheten fungerar bra som den gör.</p><p>Utifrån ovanstående resonemang blir syftet med denna uppsats att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom elektroniska affärer, alltså vad det är som gör att ett företag inför och använder sig av detta. Dessutom syftar uppsatsen till att undersöka vilka effekter elektroniska affärer kan ha på ett företags verksamhet och här finns ett visst fokus på elektroniska affärer genom så kallad Electronic Data Interchange (EDI). Ytterligare en del av syftet är att undersöka vilka framgångsfaktorer som finns för att införande och användning av elektroniska affärer ska fungera på ett bra sätt.</p><p>För att uppnå målet med uppsatsen har en fallstudie bedrivits på Becker Acroma, ett svenskt företag som bland annat producerar lacker och färger. Fallstudien har genomförts med intervjuer som datainsamlingsmetod.</p><p>Det insamlade materialet från fallstudien har analyserats utifrån den teoretiska referensram som återfinns i uppsatsen. Några av slutsatserna är att utomstående aktörer kan vara drivande för ett införande av elektroniska affärer. En ytterligare drivkraft är att företag som bedriver någon form av förändringsarbete, för att förbättra sin verksamhet, ser elektroniska affärer som en viktig del i detta arbete. Behovet av ett bättre informationsflöde företag emellan är också en stark drivkraft för införandet av elektroniska affärer.</p><p>Möjliga effekter av ett införande har bland annat visat sig vara möjligheter till minskat manuellt arbete, tillgång till mer och utförligare information och en bättre lagerhantering.</p><p>De framgångsfaktorer som har identifierats är bland annat en övergripande analys av dagens arbetssätt, flexibla tekniska lösningar, hantering av förändrade affärsrelationer och hantering av förändringar inom företaget.</p>

Svenska företag har ökat sin internationaliseringsprocess till tillväxtmarknader. Dessa länders ekonomi har växt de senaste årtiondena tack vare olika samhällsreformer. De företag som träder in på dessa marknader stöter dock ofta på en rad barriärer vilka generellt inkluderar språkliga och kulturella faktorer. Detta faktorer påverkar interaktion mellan företagen och skapar hinder för interkulturell kommunikation. Vid det tillfället brukar en tolk användas. Men det finns mycket mer bakom språk eftersom språket samtidigt är en del av kulturer och därför svårt att skilja ut från övriga kulturfenomen. Syftet med studien är att genom en undersökning skapa förståelse för tolkarnas roll som ett verktyg att hjälpa affärsparter övervinna kulturbarriärer, vid internationaliseringsprocessen på tillväxtmarknader.Uppsatsen har genomförts med kvalitativ forskningsmetodik med semistrukturerade intervjuer med tio tolkar med polska och kinesiska som modersmål.Slutsatsen är att den största svårigheten för tolken inte är språket utan meningar med specifik kulturbakgrund. För att tillfredsställa båda affärsparter och förmedla kulturaspekter krävs det att tolken har kunskaper inom två kulturer samt förmåga att balansera kommunikationen.

Elektronisk affärskommunikation har kommit att influera den privata företagsamheten i allt högre grad. Syftet med denna rapport är att ta reda på hur den privata företagsamheten i Skaraborg använder sig av elektronisk affärskommunikation. Rapporten baserar sig på intervjuer som har gjorts med åtta privata företag inom skilda branscher i Skaraborg. Intervjuerna är uppdelade i fem olika delar, presentation av företagen, e-närvaro, e-handel, e-business samt för- nackdelar och övriga kommentarer. Resultatet som framkom ur undersökningen var att de undersökta företagen har kommit olika långt vad det gäller utveckling och användning av elektronisk affärskommunikation. E-mail och hemsida har nästintill samtliga undersökta företag, men hur pass stor del av de anställda som kan använda sig e-mail samt hur de undersökta företagen använder sig av sin hemsida skiljer sig markant.

This paper was aimed at researching the use of English as a lingua franca (ELF) in a business context by the use of linguistic ethnography (LE). Previous research has been primarily either survey- or interview-based or strictly qualitative in its investigation. Using shadowing observations of three employees at a Swedish multinational company and subsequently interviewing the participants about their use of Business English as a lingua franca (BELF), the present study set out to investigate for what kinds of functions and how often these employees use English on an everyday basis. English was shown to be the default language of the multinational company and the findings suggest that employees’ use of language is not only determined by the nature of their work and the business setting, but also by their personal backgrounds. Their education, upbringing, and social experiences since moving to Sweden have come to shape their language use at work and in everyday life. Moreover, there could be subsequent implications for them not only in work-related functions and activities at the company but also in their integration and immersion in Swedish society. Using LE to investigate language choice and use in a corporate setting allows for a more nuanced collection of data, providing a context to linguistic research.