<p>Syftet med detta arbete är att komma fram till olika faktorer som bör beaktas vid elektroniska affärer när det gäller användbarhet. Arbetet visar genom en litteraturstudie och en empirisk studie faktorer som bör beaktas när det gäller användbarhet inför utformningen av system som möjliggör Internetbaserade elektroniska affärer mellan företag och konsumenter.</p><p>I arbetet redogörs för delar av vad som sägs i litteraturen om elektroniska affärer och användbarhet. Vidare redogörs en empirisk studie av ett befinstlig system för elektronsika affärer i form av nätbutiken Amazon.</p><p>Elektroniska affärer har en vid betydelse. Det största intresset inom detta område ligger i handel mellan företag och konsument över Internet. Det finns en rad för- och nackdelar.</p><p>Ett användbarsystem i detta arbete definieras som ett system som på ett enkelt och effektivt sätt underlättar för användare att läsa en specifik uppgift. I ett anvädbarsystem bör inte användaren vara tvyngen att komma ihåg saker utan denna ska kunna känna igen sakerna istället. Det är via gränssnittetn som en användare kommunicerar med datorn. Konsumentgränssnitt på world wide web (se bilaga 2) är en viktig komponent av elektroniska affärer, men Internetbaserade elektroniska affärer introducerar en del nya frågor och utmaningar som designers måste vara medvetna om Nilsen (2000).</p><p>Många problem vid elektroniska affärer kan läsas på ett enkelt säätt. Hemligheten ligger i att uppmärsamma webbutvecklare på att de ska äga mer uppmärksamhet åt användbarhet vilket resulterar till mer försäljning och ökad inkomst för företag Nielson (2000).</p><p>Resultatet av arbetet visar att riktlinjerna för gränssnittsutformning inte alltid tas i beaktande inför utformning av system som möjliggör Internetbaserade elektroniska affärer. För en god design av en nätbutik räker inte bara tekniska lösningar utan designers måste ha även kunskap om hur kunderna upplever olika situationer när de använder systemt.</p><p>Av resultatet framkom också att experanvändarna finner det svårare att jobba med ett mindre anävndbart gränssnitt medan en icke expertanvädare till en viss del accepterar gränssnittet som det är. En intressant aspekt som framkom under detta arbetet är att den största vikten för det upplevda förtroendet för Amazonsystemet inte ligger i gränssnittet utan i att företaget är etablerat och välkänt. Dessutom bidrar saker såsom att det syns att det är mycket tid nerlagt på sidan, att gränssnittet är snyggt, till att skapa förtroende.</p>

Syftet med detta arbete är att komma fram till olika faktorer som bör beaktas vid elektroniska affärer när det gäller användbarhet. Arbetet visar genom en litteraturstudie och en empirisk studie faktorer som bör beaktas när det gäller användbarhet inför utformningen av system som möjliggör Internetbaserade elektroniska affärer mellan företag och konsumenter. I arbetet redogörs för delar av vad som sägs i litteraturen om elektroniska affärer och användbarhet. Vidare redogörs en empirisk studie av ett befinstlig system för elektronsika affärer i form av nätbutiken Amazon. Elektroniska affärer har en vid betydelse. Det största intresset inom detta område ligger i handel mellan företag och konsument över Internet. Det finns en rad för- och nackdelar. Ett användbarsystem i detta arbete definieras som ett system som på ett enkelt och effektivt sätt underlättar för användare att läsa en specifik uppgift. I ett anvädbarsystem bör inte användaren vara tvyngen att komma ihåg saker utan denna ska kunna känna igen sakerna istället. Det är via gränssnittetn som en användare kommunicerar med datorn. Konsumentgränssnitt på world wide web (se bilaga 2) är en viktig komponent av elektroniska affärer, men Internetbaserade elektroniska affärer introducerar en del nya frågor och utmaningar som designers måste vara medvetna om Nilsen (2000). Många problem vid elektroniska affärer kan läsas på ett enkelt säätt. Hemligheten ligger i att uppmärsamma webbutvecklare på att de ska äga mer uppmärksamhet åt användbarhet vilket resulterar till mer försäljning och ökad inkomst för företag Nielson (2000). Resultatet av arbetet visar att riktlinjerna för gränssnittsutformning inte alltid tas i beaktande inför utformning av system som möjliggör Internetbaserade elektroniska affärer. För en god design av en nätbutik räker inte bara tekniska lösningar utan designers måste ha även kunskap om hur kunderna upplever olika situationer när de använder systemt. Av resultatet framkom också att experanvändarna finner det svårare att jobba med ett mindre anävndbart gränssnitt medan en icke expertanvädare till en viss del accepterar gränssnittet som det är. En intressant aspekt som framkom under detta arbetet är att den största vikten för det upplevda förtroendet för Amazonsystemet inte ligger i gränssnittet utan i att företaget är etablerat och välkänt. Dessutom bidrar saker såsom att det syns att det är mycket tid nerlagt på sidan, att gränssnittet är snyggt, till att skapa förtroende.

<p>Intresset för olika yttringar av elektroniska affärer fokuseras inte sällan på globala och nationella ansträngningar. Detta gäller inte minst sedan uppmärksamheten under senare år kommit att riktas mot Internetbaserade tillämpningar och implikationer av dessa. Uppmärksamheten har också innefattat förutsägelser där förändrade förutsättningar hotar traditionella mellanhänders existens. Föreliggande avhandling berör också denna typ av tillämpning men fokuserar en situation där just traditionella mellanhänder i form av små och medelstora detaljhandelsföretag valt att även möta sina lokala kunder via Internet. Det är en arena för dessa möten som står i avhandlingens fokus – den lokala elektroniska marknadsplatsen. En sådan marknadsplats erbjuder förutom möjligheter till detaljhandel även tjänster, medium för diskussion och spridning av information som inte nödvändigtvis är affärsinriktad.</p><p>Arbetet har genomförts i en pilotstudie och två efterföljande fallstudier där aktiviteterna på två svenska webbplatser med den beskrivna inriktningen stod i centrum. Avhandlingen förmedlar kunskap om sammansättningen av aktörer på en lokal elektronisk marknadsplats, deras aktiviteter och samspelet dem emellan. Fokus är riktat mot hur informationssystem (IS) kan stödja aktörernas olika ändamål. Avhandlingens resultat rör därmed utformningen och funktionalitet hos ett möjliggörande marknadsplats-IS. Denna kunskap är ämnad för applicering i en beskriven situation av platsbundna elektroniska affärer.</p>

En snabb och ständig teknisk utveckling leder till att företag och andra organisationer kan ta del av nya tekniska verktyg, som sedan kan användas i verksamheten. Till följd av detta möjliggörs nya sätt att kommunicera information och göra affärer på elektroniskt. Detta område kallas elektroniska affärer och får allt större utrymme idag, men vad är det egentligen som gör att ett företag intresserar sig för det? Elektroniska affärer är ett stort och komplext område som ofta kan innebära stora förändringar för ett företag. Att eventuellt strukturera om och förändra arbetssättet kan vara något som ses som lite skrämmande för en del företag och därför kan det uppstå problem med att se de positiva effekterna. Ytterligare hinder kan vara att företaget inte har tillräcklig kunskap inom ämnet och att man tycker att verksamheten fungerar bra som den gör. Utifrån ovanstående resonemang blir syftet med denna uppsats att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom elektroniska affärer, alltså vad det är som gör att ett företag inför och använder sig av detta. Dessutom syftar uppsatsen till att undersöka vilka effekter elektroniska affärer kan ha på ett företags verksamhet och här finns ett visst fokus på elektroniska affärer genom så kallad Electronic Data Interchange (EDI). Ytterligare en del av syftet är att undersöka vilka framgångsfaktorer som finns för att införande och användning av elektroniska affärer ska fungera på ett bra sätt. För att uppnå målet med uppsatsen har en fallstudie bedrivits på Becker Acroma, ett svenskt företag som bland annat producerar lacker och färger. Fallstudien har genomförts med intervjuer som datainsamlingsmetod. Det insamlade materialet från fallstudien har analyserats utifrån den teoretiska referensram som återfinns i uppsatsen. Några av slutsatserna är att utomstående aktörer kan vara drivande för ett införande av elektroniska affärer. En ytterligare drivkraft är att företag som bedriver någon form av förändringsarbete, för att förbättra sin verksamhet, ser elektroniska affärer som en viktig del i detta arbete. Behovet av ett bättre informationsflöde företag emellan är också en stark drivkraft för införandet av elektroniska affärer. Möjliga effekter av ett införande har bland annat visat sig vara möjligheter till minskat manuellt arbete, tillgång till mer och utförligare information och en bättre lagerhantering. De framgångsfaktorer som har identifierats är bland annat en övergripande analys av dagens arbetssätt, flexibla tekniska lösningar, hantering av förändrade affärsrelationer och hantering av förändringar inom företaget.

<p>Detta arbete har som fokusering att studera vad som driver utvecklingen av system för elektroniska affärer mellan företag. Syftet är dels att belysa vilka krav som företag som har infört system för elektroniska affärer ställer på systemet och dels att ta reda på de faktorer som driver utvecklingen framåt. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med företag som utvecklar system för elektroniska affärer mellan företag. Sammanlagt har sex intervjuer gjorts genom besöks- och telefonintervjuer. Området har delats in i två olika typer av system för elektroniska affärer beroende på mot vilken del i förädlingskedjan de riktar sig. De två typerna är inköpssystem och försäljningssystem och de sex företagen representerar båda dessa typer av system. Två av de intervjuade företagen representerar inköpssystem, två representerar försäljningssystem och de sista två täcker hela förädlingskedjan.</p><p>Det resultat som har framkommit efter undersökningen visar på olika faktorer som svarar på problemformuleringen i arbetet. Det handlar bland annat om spridningen av elektroniska affärer, beslutsfattarnas roll, tillgängligheten av information, små företags alltmer framträdande roll och köparnas inflytande.</p>

<p>En snabb och ständig teknisk utveckling leder till att företag och andra organisationer kan ta del av nya tekniska verktyg, som sedan kan användas i verksamheten. Till följd av detta möjliggörs nya sätt att kommunicera information och göra affärer på elektroniskt. Detta område kallas elektroniska affärer och får allt större utrymme idag, men vad är det egentligen som gör att ett företag intresserar sig för det?</p><p>Elektroniska affärer är ett stort och komplext område som ofta kan innebära stora förändringar för ett företag. Att eventuellt strukturera om och förändra arbetssättet kan vara något som ses som lite skrämmande för en del företag och därför kan det uppstå problem med att se de positiva effekterna. Ytterligare hinder kan vara att företaget inte har tillräcklig kunskap inom ämnet och att man tycker att verksamheten fungerar bra som den gör.</p><p>Utifrån ovanstående resonemang blir syftet med denna uppsats att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom elektroniska affärer, alltså vad det är som gör att ett företag inför och använder sig av detta. Dessutom syftar uppsatsen till att undersöka vilka effekter elektroniska affärer kan ha på ett företags verksamhet och här finns ett visst fokus på elektroniska affärer genom så kallad Electronic Data Interchange (EDI). Ytterligare en del av syftet är att undersöka vilka framgångsfaktorer som finns för att införande och användning av elektroniska affärer ska fungera på ett bra sätt.</p><p>För att uppnå målet med uppsatsen har en fallstudie bedrivits på Becker Acroma, ett svenskt företag som bland annat producerar lacker och färger. Fallstudien har genomförts med intervjuer som datainsamlingsmetod.</p><p>Det insamlade materialet från fallstudien har analyserats utifrån den teoretiska referensram som återfinns i uppsatsen. Några av slutsatserna är att utomstående aktörer kan vara drivande för ett införande av elektroniska affärer. En ytterligare drivkraft är att företag som bedriver någon form av förändringsarbete, för att förbättra sin verksamhet, ser elektroniska affärer som en viktig del i detta arbete. Behovet av ett bättre informationsflöde företag emellan är också en stark drivkraft för införandet av elektroniska affärer.</p><p>Möjliga effekter av ett införande har bland annat visat sig vara möjligheter till minskat manuellt arbete, tillgång till mer och utförligare information och en bättre lagerhantering.</p><p>De framgångsfaktorer som har identifierats är bland annat en övergripande analys av dagens arbetssätt, flexibla tekniska lösningar, hantering av förändrade affärsrelationer och hantering av förändringar inom företaget.</p>

Detta arbete har som fokusering att studera vad som driver utvecklingen av system för elektroniska affärer mellan företag. Syftet är dels att belysa vilka krav som företag som har infört system för elektroniska affärer ställer på systemet och dels att ta reda på de faktorer som driver utvecklingen framåt. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med företag som utvecklar system för elektroniska affärer mellan företag. Sammanlagt har sex intervjuer gjorts genom besöks- och telefonintervjuer. Området har delats in i två olika typer av system för elektroniska affärer beroende på mot vilken del i förädlingskedjan de riktar sig. De två typerna är inköpssystem och försäljningssystem och de sex företagen representerar båda dessa typer av system. Två av de intervjuade företagen representerar inköpssystem, två representerar försäljningssystem och de sista två täcker hela förädlingskedjan. Det resultat som har framkommit efter undersökningen visar på olika faktorer som svarar på problemformuleringen i arbetet. Det handlar bland annat om spridningen av elektroniska affärer, beslutsfattarnas roll, tillgängligheten av information, små företags alltmer framträdande roll och köparnas inflytande.

Intresset för olika yttringar av elektroniska affärer fokuseras inte sällan på globala och nationella ansträngningar. Detta gäller inte minst sedan uppmärksamheten under senare år kommit att riktas mot Internetbaserade tillämpningar och implikationer av dessa. Uppmärksamheten har också innefattat förutsägelser där förändrade förutsättningar hotar traditionella mellanhänders existens. Föreliggande avhandling berör också denna typ av tillämpning men fokuserar en situation där just traditionella mellanhänder i form av små och medelstora detaljhandelsföretag valt att även möta sina lokala kunder via Internet. Det är en arena för dessa möten som står i avhandlingens fokus – den lokala elektroniska marknadsplatsen. En sådan marknadsplats erbjuder förutom möjligheter till detaljhandel även tjänster, medium för diskussion och spridning av information som inte nödvändigtvis är affärsinriktad. Arbetet har genomförts i en pilotstudie och två efterföljande fallstudier där aktiviteterna på två svenska webbplatser med den beskrivna inriktningen stod i centrum. Avhandlingen förmedlar kunskap om sammansättningen av aktörer på en lokal elektronisk marknadsplats, deras aktiviteter och samspelet dem emellan. Fokus är riktat mot hur informationssystem (IS) kan stödja aktörernas olika ändamål. Avhandlingens resultat rör därmed utformningen och funktionalitet hos ett möjliggörande marknadsplats-IS. Denna kunskap är ämnad för applicering i en beskriven situation av platsbundna elektroniska affärer.