Syfte och problemformulering: Krisen Covid-19 tvingade många organisationer att omorganisera sina verksamheter på kort tid, vilket har lett till många förändringar. Krisen har också gjort att många organisationer behövt förändra sina arbetsätt till det mer virtuella. Digitalisering är idag något som är väldigt vanligt i dagens samhälle och något som organisationer arbetar kontinuerligt med. Trots detta saknar verksamheter kunskap och är inte förberedda för att arbeta virtuellt på ett effektivt sätt. Att övergå till att arbeta virtuellt innebär inte bara ett byte från den fysiska arbetsmiljön, utan det förändrar också hur ett team kommunicerar och samarbetar med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka hur olika ledare i Region Västernorrland har arbetat med sitt ledarskap, till följd av krisen Covid-19. Samt på vilket sätt det har påverkat ledarstilen. Metod och material: I denna studie har vi använts oss av en kvalitativ metod med intervjuer. Slutsats: Studiens slutsats är att Covid-19 har påverkat Region Västernorrlands ledares sätt att leda samt deras ledarstil. Studiens resultat visar på att ledarna under en kris fokuserar på en tydligare kommunikation. Dessutom visade studien på att det finns utmaningar att underhålla relationer, i samband med distansarbete och logga in och logga ut kulturen.

Hållbarhet är ett ständigt förändringsarbete i och med sin komplexitet. För att kunna ta sig an denna komplexitet krävs det åtgärder för att bevara denna planet och dess framtid. Corporate Social Responsibility (CSR) är en icke lagstadgad handling och en av flera hållbara åtgärder som företag frivilligt använder sig av för att bevisa sitt ansvar och påverkan i samhället. Därmed blir det av betydelse att utveckla nya tillvägagångssätt som bidrar till en hållbar utveckling och en bättre framtid. Tidigare forskning återger att ett ökat intresse av kombinationen mellan ledarskap och CSR tillkommit på senare tid. Vidare menar forskare att ledaren har den största påverkan på medarbetarna samt deras engagemang. I enlighet med tidigare forskning är det av betydelse att utveckla kunskapen kring ledarskapsstilar och dess bidrag till anställdas engagemang gentemot företagets CSR arbete.  Syftet med studien är att undersöka hur ledarskapsstilar bidrar till anställdas engagemang inom företagets CSR arbete. Således avser studien att bidra med den kunskapsutveckling som är nödvändig för att implementera rätt ledarskapsstil för ett ökat engagemang hos anställda till företagets CSR arbete. För att uppnå syftet undersöktes totalt tio företag från Paper Province företagskluster, detta utifrån en kvalitativ forskningsansats. Intervjuerna var semistrukturerade bestående av tio respondenter och utgjorde studiens empiriska material. Studien visar att det inte är den specifika ledarskapsstilen som bidrar till ett ökat engagemang hos de anställda. Istället är det egenskaperna ledaren besitter samt dennes handlingar, som i sin tur bidrar till anställdas engagemang inom företagets CSR arbete. Vidare identifierar studien att ledarna besitter tre starka egenskaper: Att agera som en förebild, ha tydliga mål och värderingar samt förståelse för medmänniskan och arbetsprocesser. Genom att identifiera ledaregenskaperna och tillsätta rätt ledarskap för att öka medarbetarnas engagemang till företagets CSR arbete kan resursförbrukning, kvalité av varor eller tjänster utvecklas på ett hållbart sätt som gynnar framtida generationer. Ledare kan då på ett begripligt sätt forma en stark organisationskultur med hållbara mål och riktlinjer för olika processer inom organisationen. Därmed kan företag, som vill engagera medarbetarna, leta efter ledare med specifika egenskaper istället för att leta efter en specifik ledarstil i hopp om att öka medarbetarnas engagemang till företagets CSR arbete. / Sustainability is a constant process of change due to its complexity. In order to be able to deal with this complexity, is necessary to take actions to preserve this planet and its future. Corporate Social Responsibility (CSR) is a non-statutory approach and one of the several sustainable measures that companies voluntarily use to prove their responsibility and influence in the society. Hence, it becomes important to develop approaches that contribute to sustainable development and a better future. Previous research shows that an increased interest in the combination between leadership and CSR has emerged recently. Furthermore, researchers believe that the leader has the greatest impact on employees and their commitment. In accordance to previous research, it is important to develop the knowledge about leadership styles and its contribution to employees' commitment towards the company's CSR work. The aim of this study is to clarify how leadership styles contribute to employee engagement within the company's CSR work. Hence, the study intends to contribute with developing knowledge, necessary to implement the right leadership style for an increased commitment of employees towards the company's CSR work. To fulfill the purpose, a total of ten companies from the Paper Province business cluster were examined on the basis of a qualitative research approach. The interviews were semi-structured consisting ten respondents and established the empirical material of the study. The study shows that it is not the specific leadership style that contributes to an increased employee engagement. Instead, it is the qualities the leader acquires as well as the actions, which in turn, contributes to employee involvement towards the company's CSR work. Furthermore, the study identifies that leaders possess three strong qualities: To act as a role model, have clear goals and values ​​and an understanding for fellow human beings and work processes. By identifying leadership qualities and appointing the right leadership, it could increase employee engagement, resource consumption, quality of goods or services which in turn benefits future generations as well. These leaders can then, shape a strong organizational culture with sustainable goals and guidelines for various processes within the organization, as the study demonstrates. Hence, companies that want to engage employees can look for leaders with specific characteristics instead of looking for a specific leadership style in hopes of increasing employee engagement towards the company's CSR work.

En av konsekvenserna av pandemin är att distansarbete blivit ett vardagligt arbetssätt som efterfrågas av många. Detta har tvingat organisationer att anpassa sig till nya situationer och utmaningar gällande den interna kommunikationen. För fortsatt organisatorisk framgång krävs det att ledare bibehåller företagets kollektiva strävan om att nå uppsatta mål. Nya kommunikationsverktyg och förändringen av ledarens uppgifter vid distansledarskap med utifrån olika ledarskapsstilar är relevanta perspektiv att ta hänsyn till. Syftet med studien är att bidra till förståelsen kring hur kommunikationen påverkas för ledare vid distansarbete.För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där fyra ledare i olika företag har intervjuats. Ledarna är verksamma inom skilda branscher med ansvar för medarbetare som de kommunicerar med på distans i olika utsträckning. Vid intervjuerna har vi förhållit oss till följande kategorier, grundade ur operationaliseringen:• Föra ut information och formulera budskap.• Motivera och engagera.• Föra igenom förändringar.Resultatet av studien baseras på en rad slutsatser där vi har konstaterat att kommunikationen vid distansledarskap både påverkas och förändras. För det första är det mer mer tidskrävande för ledaren att kommunicera på distans. Därtill kom vi fram till att det är svårare att bibehålla personliga relationer om inte synkron kommunikation används. Även att kommunikationen behöver förändras baserat på graden av självständighet hos medarbetarna. Till sist slår vi fast vi att det krävs både transaktionellt och transformativt ledarskap för att uppnå maximala resultat med utmaningarna som följer av distanskommunikation. Transformativa ledare står inför större utmaningar och tvingas bli mer transaktionella i sin ledarroll

<p>IT är ett naturligt hjälpmedel för många företag och organisationer. Det är därför vanligt att företag försöker effektivisera och förbättra sin verksamhet genom att införa nya affärssystem. När ett nytt affärssystem ska införas startas ofta ett IT-projekt med en utsedd projektledare som ansvarig för att nå önskat resultat. IT-projekt är av teknisk karaktär och fokuserat mot själva affärssystemet. Det krävs dock i många fall mer än den nya teknologin för att ett företag ska öka sin lönsamhet och förbättra verksamheten. I dessa fall krävs det även någon typ av förändring eller omstrukturering inom företaget för att nå det önskade målet.</p><p>I de fall någon typ av förändring utöver införande av ett affärssystem krävs, inträffar det att projektledaren får ta på sig uppgiften att även leda denna förändring. Organisationen kan dock göra valet att låta den förändringen ledas av en förändringsledare. En förändringsledares uppgift är att ansvara för att ett förändringsarbete når sitt mål med önskat resultat.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka betydelser rollerna projektledare och förändringsledare har i IT-projekt vars syfte är att införa ett affärssystem.</p><p>För att skapa klarhet i detta har litteratur inom ämnet studerats. Utöver litteraturen har vi även tagit del av artiklar från olika tidskrifter. För att få en aktuell verklighetsanknytning har ett antal intervjuer genomförts med personer som arbetar i projektmiljö och har kontakt med projekt- och förändringsledarskap dagligen. Denna kombination av informationskällor, anser vi, skapar en aktuell och tydlig bild av området.</p><p>I förstudien bör målet med projektet analyseras för att säkerställa att rätt åtgärder genomförs. Vi har kommit fram till att rollerna projekt- och förändringsledare har stor betydelse och positiv inverkan för att önskat resultat ska nås i IT-projekt. Projektledaren står för den tekniska kompetensen, medan förändringsledaren arbetar med de mänskliga faktorerna. Det kan därför vara fördelaktigt för projektet om rollerna innehas av separata personer. På detta sätt får de mycket utbyte och hjälp av varandra vilket leder till större möjligheter att IT-projektet når önskat resultat och införandet av affärssystemet lyckas.</p> / <p>In the business environment of today IT systems have a significant role in many enterprises and organisations. A focus for many companies is to enhance profitability and efficiency buy improving and developing their enterprise systems. When a decision is made to redesign or implement a new business system it’s common that an IT-project is started and a dedicated project leader is assigned to the project, committed to deliver the requested results. An enterprise system is usually technical in it’s nature and focuses on technical aspects, but to reach desired results in profitability and efficiency, several other aspects than the pure technical ones needs to be taken into consideration to reach the desired results. In these cases, a reorganisation of the business or other structural changes might be needed to reach the goals of the project.</p><p>When an implementation of a business system reaches beyond the pure technical aspects and demands structural changes to the organisation, it’s not uncommon that the IT-project leader is assigned responsibility for the entire project. The organisation can on the other hand choose to assign a change manager to govern for the structural changes. The change manager is responsible for the whole change process and is assigned responsibility that the process reaches the pre defined targets.</p><p>The purpose of this paper is to analyse and describe the roles of a project leader and change manager and their importance within an IT project aiming at implementing a new enterprise system.</p><p>The sources of information to this paper is literature, scientific articles within the area and several interviews with professionals working in project environments, including project management and change management, on a day-to-day basis. We believe that this mix of information sources enables this paper give a clear and up to date view of the area of scope.</p><p>In the pre study to a project is of sheer importance that the actual targets are analysed to ensure that the right decisions and actions are made.</p><p>Our conclusion is that the roles of the project leader and the change manager are of significant importance to the outcome of the project. It is desirable that the two positions are assigned to two different persons, which enables them to share experiences and support each other. The project leader possesses the technical know how and the change manager focuses on the human and organisational aspects of the project. By setting the project up with clear areas of responsibility, but working beside each other, they can exchange experiences and help each other. This is beneficial for the project and increases the possibilities that the project reaches desired results and that the implementation of the new enterprise system is successful.</p>

Den ökande jämställdheten i samhället har medfört förändringar i ledande positioner. Detta har skapat en osäkerhet inför ett främmande ledarskap där manligt ledarskap tidigare varit norm. Frågan har därför väckts om vilka skillnader som finns mellan manliga och kvinnliga ledare samt hur dessa grupper ställs mot varandra. Forskningen har inte nått koncensus i frågan huruvida det finns skillnader mellan män och kvinnor som ledare. Detta har skapat en möjlighet att bidra till ämnet vilket underbyggs av samtida forskare som förklarar att det behövs ytterligare forskning inom området kön och ledarskap för att utveckla förståelsen.  Kärnan i ledarskap i organisationer ur ett företagsekonomiskt perspektiv är att skapa förutsättningar för att gemensamt uppnå mål. Syftet med studien är att förstå hur ledarskap hos män och kvinnor tar sig uttryck förklarat med hjälp av olika ledarstilars egenskaper för att uppnå ett framgångsrikt resultat. Tidigare forskning om ledarskap hos män och kvinnor i kombination med teoretiska modeller om ledarstilar har använts för att uppnå syftet. Genom kvalitativa intervjuer med ledare inom ett privat vinstdrivande detaljhandelsföretag samlades empiri in för att svara på de forskningsfrågor som formulerats utifrån syftet. Data från intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och kodades utifrån forskningsfrågorna. Utöver teman förankrade i forskningsfrågorna framkom även andra teman som relaterats till företagsekonomi och med hjälp av grundad teori kodades innehållet. Resultatet visade bland annat att informanternas ledarskap tog sig uttryck genom ledarstilarna demokratiskt, tranformativt, karismatiskt och situationsanpassat ledarskap. Utöver dessa analyserades informanternas svar i relation till ett flertal andra ledarstilars egenskaper, men en reflektion var att verksamhetens sätt att organisera sig skulle kunna påverka vilka ledaregenskaper som kommer till uttryck. Till skillnad från delar av den tidigare forskning som använts till underlag för studien påvisade resultatet inte några skillnader mellan manliga och kvinnliga informanter i deras ledaregenskaper. Utifrån de undersökta ledarstilarna går det att dra slutsatser om vilka egenskaper som kan anses fördelaktiga för ett framgångsrikt ledarskap. Slutsatsen av undersökningen visade att egenskaperna: Involverande, relationsorienterad, utmanande och att vara flexibel i sitt ledarskap är mest fördelaktiga för att uppnå ett framgångsrikt resultat. / The increasing gender equality in society has led to changes in leadership. This has created uncertainty regarding unfamiliar leadership where male leadership previously has been the norm. The question has therefore been raised about the differences between male and female leaders as well as how these groups are set against each other. Research has not yet reached consensus on the question of whether there are differences between men and women as leaders. This has created an opportunity to contribute to the subject, which is supported by contemporary researchers who explain that further research in the field of gender and leadership is needed to develop understanding. The essence of leadership in organizations from a business economics perspective is to create the conditions for cooperatively achieving goals. The purpose of the study is to understand how leadership of men and women is expressed using the characteristics of different leadership styles to achieve successful results. Previous research on leadership of men and women in combination with theoretical models of leadership styles has been used to achieve the purpose. Through qualitative interviews with leaders within a private for-profit retail company, empirical data was collected to answer the research questions formulated based on the purpose. The data from the interviews were analyzed with the help of a qualitative content analysis and coded based on the research questions. In addition to themes rooted in the research questions, there were also other themes related to business administration and with the help of grounded theory theses where also coded. The results showed, among other things, that the informants' leadership was expressed through the leadership styles democratic, transformative, charismatic, and situational leadership model. In addition to these, the informants' answers were analyzed in relation to several other leadership style characteristics, but a reflection was that the business's way of organizing itself could affect which leadership qualities are expressed. Unlike parts of the previous research used as a basis for the study, the results did not show any differences between male and female informants in their leadership characteristics. The conclusion of the study showed that the qualities: Engaging, relationship-oriented, challenging and being flexible in their leadership are most favorable to achieve successful results.

Background and problem More and more companies are now developing from only delivering a single product to now also deliver services. These transformations into servitization bring both risks and benefits to companies making the transition. The benefits of servitization is a well-defined area in the academic literature. A few identified authors describe a gap in the literature around risk management of servitization, with special emphasis on how the role of leaders is important for servitization risk management. The study is based on the problematization of how leaders handle and act when incurring the risk that may arise in the implementation of service logic. Aim The purpose of this study is to investigate how business leaders within finance, strategy, and organizational development manage the risks associated with servitization in manufacturing companies. Method and Theory The theoretical framework is based on the current academic literature on risk management and leadership. The theory is based on two essential areas, risk management strategies and leadership styles. Where it provides a basic understanding of the subject and focuses on six main strategies and three essential leadership styles to manage the risks that may arise with servitization. Our conclusions have been reached by performing a qualitative study. The data collection was conducted through nine semi-structured interviews from seven different manufacturing companies. The data has been analyzed through thematic analysis which forms the basis for the study's conclusions. Findings The findings show that the risks that are identified in the study are categorized into five types, business risk, quality and competence, short-term customer relationship, brand, and culture. The result also shows that the most commonly used leadership style is participatory and relationship-based leadership style. The main risk management strategy was focused on the risks facing the sales team at the company and managing the customer relationship. The conclusion, therefore, justifies that participation- and relationship-oriented leadership is the most prevalent leadership, where all types of risk management strategies are represented. Educational- and integrative risk management strategies are most prevalent in all three leadership styles and are used to manage the greatest risk. / Bakgrund och problemdiskussion Att övergå från att vara ett produktbaserat företag till att även erhålla tjänster har en alltmer framträdande roll i samhället. Fördelarna med tjänstefiering finns representerade i litteraturen och är ett väl omskrivet område. Vissa av litteraturens författare skriver att de finner en saknad vid riskhantering av tjänstefiering, med särskild vikt för hur ledarnas roll är betydandeför tjänstefieringens riskhantering. Studien grundas i problematiseringen kring hur ledarna hanterar och agerar vid de risker som kan att uppstå vid en implementering av tjänstelogik. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur företagsledare med uppgifter inom ekonomi, strategi eller organisationsutveckling hanterar risk vid tjänstefiering i tillverkande företag. Metod och teori Det teoretiska ramverket utformas efter en övergripande bild av riskhantering och ledarskap. Teorin utgår ifrån två väsentliga aspekter, riskhanteringsstrategier och ledarskapsstilar. Där en grundläggande förståelse inom ämnet delges, vilken inriktar sig på sex huvudsakliga strategier och tre väsentliga ledarskapsstilar för att hantera riskerna som kan uppstå vid en tjänstefiering. Studien genomförs med ett kvalitativt tillvägagångssätt. Datainsamlingen harutförts genom nio semistrukturerade intervjuer i sju tillverkande företag. Datamaterialet haranalyserats genom tematisk analys vilket vidare ligger till grund för studiens slutsatser. Resultat Studiens resultat visar på att de risker som identifierats kan kategoriseras till fem typer, affärsrisk, kvalité och kompetens, kortsiktig kundrelation, varumärke och kultur. Resultatet påvisar även att den ledarstil som används mest är deltagande- och relationsbaserad ledarstil. Den främsta riskhanteringsstrategin framgick till att vara inriktad på de risker som säljteamet på företaget står inför samt hur kundrelationer hanteras. Slutsatsen motiveras därför till attdeltagande- och relationsorienterat ledarskap är det mest förekommande ledarskapet, där allatyper av riskhanteringsstrategier är representerade. Utbildande- och integreranderiskhanteringsstrategier är mest förekommande i alla tre ledarskapsstilar och används för att hantera de största riskerna.

Kommunal äldreomsorg står inför utmaningar kommande år. Prognoser pekar på att det kommer råda personalbrist med ett ökat behov av undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen till följd av fler äldre i behov av stöd och omsorg. För att behålla kompetent personal och skapa en hälsosam arbetsplats där medarbetare upplever god arbetstillfredsställelse kan ledarskapet spela en viktig roll. Syftet med vår studie är att kartlägga vilka egenskaper som anses fördelaktiga för en ledare att besitta utifrån ett medarbetarperspektiv. Datamaterialet grundas på enkätsvar från totalt 128 respondenter (106 medarbetare, 22 chefer). Resultatet analyseras utifrån arbetstillfredsställelse och ledarstilar som teoretiskt ramverk samt tidigare forskning. Resultatet visar att ledarstilen som tenderar att verka övervägande positivt ur medarbetarnas perspektiv var den transaktionella ledarstilen. Däremot visar resultatet att cheferna övervägande skattar sig som transformativa med en tro om hög arbetstillfredsställelse hos medarbetarna. Resultatet från cheferna visar dessutom att den transaktionella ledarstilen har ett positivt samband med skattad arbetstillfredsställelse. Utöver det visade resultatet att fler medarbetare hade en större vilja att avsluta sin anställning om chefen var kvinna. Studiens slutsats är att det transaktionella ledarskapet är att föredra ur ett medarbetarperspektiv där fokus är på straff och belöning. Utöver det indikerar resultatet att en framgångsfaktor inom äldreomsorgen är att rekrytera manliga chefer för att behålla medarbetare. Till sist har en tydlig invändning mot ledarstilen laissez-faire i relation till arbetstillfredsställelse kunnat presenteras utifrån såväl medarbetare som chefer inom den kommunala äldreomsorgen. / Elderly care in Sweden faces challenges in the coming years. Forecasts indicate that there will be a shortage of staff in elderly care as a result of more older people in need of support. In order to retain competent staff and create a healthy workplace, where employees experience good job satisfaction, leadership can act as an important part. The purpose of this study is to map qualities considered advantageous for a leader to possess from an employee perspective. The data material is based on survey responses from a total of 128 respondents (106 employees, 22 managers). The results are analyzed based on job satisfaction and leadership styles as a theoretical framework as well as previous research. The results show that the leadership style, which tends to seem predominantly positive from the perspective of the employees, was the transactional leadership style. However, the results show that managers predominantly rate themselves as transformative with a belief in high job satisfaction among employees. The results from the managers also show that the transactional leadership style has a positive correlation with estimated job satisfaction. In addition, the results regarding employees' willingness to resign (turnover) and whether their manager was a woman or a man was distinctive. The results showed that more employees had a greater willingness to terminate their employment if the manager was a woman. The study's conclusion is that transactional leadership is preferable from an employee perspective where the focus is on punishment and reward. In addition to that, the result indicates that a success factor in elderly care is to recruit male managers to retain employees. Finally, a clear objection to the leadership style of Laissez-Faire in relation to job satisfaction could be presented from the perspective of both employees and managers in municipal elderly care.

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera lärare och studenter med olika kulturella bakgrunder på Högskolan i Gävle för att undersöka om kulturkrockar uppstår studenter emellan samt mellan studenter och lärare. En ytterligare aspekt var även att utröna lärarnas ledarstilar.</p><p>Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie, där det empiriska materialet baseras på nio intervjuer med lärare och studenter på Högskolan i Gävle, samt två egna observationer. Sekundärdata har insamlats genom relevant litteratur och artiklar inom ämnesområdet som ligger till grund för den teoretiska referensramen.</p><p>Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att högskolans lärare är medvetna om att kulturella skillnader råder, men att de trots detta inte gör något för att lösa eventuella problem som uppstår. Då det råder en saknad av mer auktoritär ledarstil ges vissa studenter möjlighet att utnyttja högskolans system. Vidare har vi kunnat dra den slutsats att färre studenter i framtiden kan komma att välja Högskolan i Gävle som sitt lärosäte om högskoleledningen inte åtgärdar de problem som finns.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker att det vore intressant om denna studie utfördes på en annan högskola i Sverige för att se vilket resultat som skulle utrönas där. Vidare anser vi att fördjupning inom ett av de problemområden som vi kommit fram till i denna studie, skulle vara intressant att djupare utforska.</p><p>Uppsatsens bidrag: Med denna uppsats vill vi framhäva vilka kulturella skillnader som kan finnas på en mångkulturell högskola och hur eventuella problem tas om hand. Studien riktar sig till högskolestudenter, samt högskolelärare som möter olika kulturer dagligen.</p><p>Nyckelord: Kultur, kulturella skillnader, kulturkrockar, ledarskap, ledarstilar, Högskolan i Gävle.</p> / <p>Aim: The purpose of this thesis is to observe and analyze students and teachers with different cultural backgrounds at the University of Gävle, to determine if there are cultural clashes between students, as well as students and teachers. A further aspect was to explore the teachers leadership styles.</p><p>Method: We have chosen to perform a qualitative case study, where the empirical material is based on nine interviews with teachers and students at the University of Gävle, and two observations. Secondary data, such as literature and articles have been collected and reviewed within the subject areas in order to gather the facts needed for the theoretical references.</p><p>Result and conclusion: We have come to the conclusion that the university teachers are aware of the cultural differences, but despite the fact they don’t actually aim to solve the problems that arise. Due to the lack of a more authoritative leadership, the students are given the opportunity of taking advantage of the university system. We have further concluded that future students might not choose University of Gävle as their core of education if the board of education does not address the existing issues.</p><p>Suggestion for future research: We think that it would be interesting if this study was concluded at a different university in Sweden in order to see what the results would be there. Furthermore, we believe that analyzing one of the problem areas in more depth would be a more efficient and interesting approach.</p><p>Contribution of the thesis: Our goal with this study has been to highlight the cultural differences at a multicultural university and how the arising problems are solved. Our main target are the university students as well as the teachers that come across cultural differences on a daily bases.</p><p>Keywords: Culture, cultural differences, cultural clashes, leadership, leadership styles, University of Gävle.</p>

<p>The purpose of this project is to examine students' pespectives on quality in teaching. The characteristics that are described to denote a 'good' and 'less good' teachers are linked to ideas about types of corresponding leadership styles in the classroom. The report is based on surveys of students in Upplands-Bro high school outside Stockholm. In order to get better insight and further knowledge of the subject, the student accounts have been related to current discussions in the literature about good leadership and teaching quality.</p><p>Following the methodology of grounded theory a pilot study was constructed to design the research instruments. In the pilot study I collected students' perceptions on quality-related categories in teaching and leadership which then formed a bases for a survey which was distributed to a larger student sample. The survey includes questions that relate to the middle order, which is based on three criteria that make up the characteristics of a 'good'/ 'less good' teacher and the leadership style that suits students descriptions of good teacher characteristics.</p><p>The results of the study show that a good teacher should have subject knowledge, be good at writing and illustrating the curriculum on the whiteboard and explain and clarify their instruction through good communication. Results of the category 'a less good teacher' show characteristics of a teacher who does not have subject expertise, and who does not vary their teaching styles as well as favors some students over others.</p><p>The discussion concludes the study by highlighting significant implications of the survey for teaching practice. The student perspective reported on in this study, gives evidence for the importance of considering students' perspectives in maintaining quality in teaching practice and classroom leadership.</p><p> </p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera lärare och studenter med olika kulturella bakgrunder på Högskolan i Gävle för att undersöka om kulturkrockar uppstår studenter emellan samt mellan studenter och lärare. En ytterligare aspekt var även att utröna lärarnas ledarstilar. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie, där det empiriska materialet baseras på nio intervjuer med lärare och studenter på Högskolan i Gävle, samt två egna observationer. Sekundärdata har insamlats genom relevant litteratur och artiklar inom ämnesområdet som ligger till grund för den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att högskolans lärare är medvetna om att kulturella skillnader råder, men att de trots detta inte gör något för att lösa eventuella problem som uppstår. Då det råder en saknad av mer auktoritär ledarstil ges vissa studenter möjlighet att utnyttja högskolans system. Vidare har vi kunnat dra den slutsats att färre studenter i framtiden kan komma att välja Högskolan i Gävle som sitt lärosäte om högskoleledningen inte åtgärdar de problem som finns. Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker att det vore intressant om denna studie utfördes på en annan högskola i Sverige för att se vilket resultat som skulle utrönas där. Vidare anser vi att fördjupning inom ett av de problemområden som vi kommit fram till i denna studie, skulle vara intressant att djupare utforska. Uppsatsens bidrag: Med denna uppsats vill vi framhäva vilka kulturella skillnader som kan finnas på en mångkulturell högskola och hur eventuella problem tas om hand. Studien riktar sig till högskolestudenter, samt högskolelärare som möter olika kulturer dagligen. Nyckelord: Kultur, kulturella skillnader, kulturkrockar, ledarskap, ledarstilar, Högskolan i Gävle. / Aim: The purpose of this thesis is to observe and analyze students and teachers with different cultural backgrounds at the University of Gävle, to determine if there are cultural clashes between students, as well as students and teachers. A further aspect was to explore the teachers leadership styles. Method: We have chosen to perform a qualitative case study, where the empirical material is based on nine interviews with teachers and students at the University of Gävle, and two observations. Secondary data, such as literature and articles have been collected and reviewed within the subject areas in order to gather the facts needed for the theoretical references. Result and conclusion: We have come to the conclusion that the university teachers are aware of the cultural differences, but despite the fact they don’t actually aim to solve the problems that arise. Due to the lack of a more authoritative leadership, the students are given the opportunity of taking advantage of the university system. We have further concluded that future students might not choose University of Gävle as their core of education if the board of education does not address the existing issues. Suggestion for future research: We think that it would be interesting if this study was concluded at a different university in Sweden in order to see what the results would be there. Furthermore, we believe that analyzing one of the problem areas in more depth would be a more efficient and interesting approach. Contribution of the thesis: Our goal with this study has been to highlight the cultural differences at a multicultural university and how the arising problems are solved. Our main target are the university students as well as the teachers that come across cultural differences on a daily bases. Keywords: Culture, cultural differences, cultural clashes, leadership, leadership styles, University of Gävle.