Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om hur några lärare uppfattar sig själva som ledare samt hur de uppfattar att de hanterar elevers icke önskvärda beteenden i klassrummet. Då vi undersökte uppfattningar valde vi att tillämpa det fenomenografiska perspektivet, men också ledarskapsteori. Intervjuer användes som kvalitativ metod och vi kunde därigenom ta reda på verksamma lärares uppfattningar. Intervjuerna analyserades sedan utifrån en fenomenografisk analysmodell omfattandes sju steg för att kunna upptäcka likheter och skillnader i intervjusvaren, dessa mynnade sedan ut i beskrivningskategorier. Kategorierna utgjorde i sin tur underlag för koppling till ledarskapsteorin vilken inbegriper tre olika ledarstilar. Resultatet visade att en ledarstil dominerade bland lärarnas uppfattningar om hur de är som ledare, utifrån deras uppfattningar framkom emellertid att de hanterar icke önskvärda beteenden genom en kombinerad ledarstil.

<p>Denna studie har som syfte att undersöka olika lärares ledarstilar, deras syn på ledarskap och framgångsrikt ledarskap. Studien gjordes på ett kvalitativt sätt med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer av fyra högstadielärare. Resultaten visade att de flesta lärarna använde en situationsanpassad ledarstil. Lärarna ändrade sin ledarstil beroende på vilken elevgrupp som undervisades. Det som även kunde konstateras var att ledarstilen var beroende av den uppgift som eleverna utförde och i vilken utsträckning som läraren ansåg sig känna elevgruppen. Resultatet visade att lärarna tar delar från olika ledarstilar som de tycker passar dem och får därigenom ingen renodlad ledarstil utan en blandning av auktoritära och demokratiska sidor. Egenskaper som lärarna ansåg att en bra lärare ska ha och även kunde kopplas till litteraturen var bland annat ämneskunskaper, att kunna organisera arbetet i klassrummet och lyssna på eleverna samt att vara flexibel och att ha förmågan till att anpassa sig efter situationen.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar som olika lärare har om ledarskap. Ledarstilar är en del av begreppet ledarskap och används också i arbetet. Studien omfattas av två förskollärare och två lärare för skolans tidigare år och har en kvalitativ ansats som är en småskalig studie bestående av observationer och inter­vjuer för att som forskare kunna bilda sig en förståelse om det undersökta fenomenet. I resultatet framkommer det att samtliga lärare har olika uppfattningar kring sitt ledarskap i praktiken och det synliggörs under många av observationerna att lärarna använder olika ledarstilar vid ett och samma tillfälle. Det visar sig en skillnad mellan de olika lärarnas sätt att leda sin undervisning och det synliggörs att förskollärarna ser till barnens behov i utformandet av verksamheten och i skolan visar det sig genom att lärarna har mer fokus på uppgiften. Slutsatser för denna studie är för det första att det förekommer en blandning av olika ledarstilar i både förskolan och skolans tidigare år och en sådan kombination av ledarstilar kallas för ett situationsanpassat ledarskap. För det andra kan man se att lärarens personliga förhållningssätt utgör en viktig del i dennes ledarskap. </p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur nyexaminerade lärare ser på ledarskap i klassrummet, samt vilken forskning det finns om ledarskap i klassrummet. Studien inleds med en litteraturstudie där det presenteras några definitioner av begreppet ledarskap samt vad ledarskap i klassrummet består av. Litteraturstudien behandlar även olika ledarstilar, vad nyexaminerade lärare kan ha svårt med samt hur en duktig lärare skall vara. Därefter följer en redovisning av en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fem stycken lärare. </p><p>I den efterföljande diskussionen har frågeställningarna nedan utgjort grund för jämförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin. </p><p>* Vad tycker de nyexaminerade lärarna att deras ledaruppgifter är? </p><p>* Vilken slags ledarstil finner man hos de nyexaminerade lärarna? </p><p>* Hur ska en bra lärare vara? </p><p>* Vilka svårigheter brottas nyexaminerade lärare med? </p><p>* Anser de nyexaminerade lärarna att lärarutbildningen förberett dem för yrkeslivet, vad gäller ledarskap? </p><p>I det avslutande kapitlet går det att läsa vilka slutsatser som kan dras av studien. Där framgår bland annat att det som var svårt för de nyexaminerade, vad gäller ledarskap, var all planering och organisering av arbetet. Andra slutsatser är att man inte kan finna någon spcifik renodlad ledarstil hos någon lärare och inte heller finna några speciella egenskaper som utmärker en god lärare.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete äe att försöka ta reda på vad lärare har för uppfattning angående ledarrollen i sitt yrke, vad de anser vara ett gott pedagogiskt ledarskap och hur olika ledarstilar kan påverka gruppen och den mentala klassrumsmiljön. </p><p>Arbetet består av litterarturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien består av sex intervjuer med lärare och litteraturstudien presenterar det pedagogiska ledarskapet och ledarskap mer generellt.</p><p>I diskussionen jämförs svaren från de intervjuade lärarna med arbetets syfte och litteraturstudien. </p><p>Resultatet visar att ledarskap innebär att vara tydlig, det ska inte finnas något tvivel om vem som är ledrare. Man ska vara en auktoritet utan att vara auktoritär. För en god pedagogisk ledare är den sociala miljön i klassrummet viktig, eleverna måste känna sig trygga för att ha förutsättningar att lära. Läraren måste kunna anpassa sig efter grupp och situation eftersom elevgruppen och därmed den mentala klassrumsmiljön påverkas av ledarstilen.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat, vad som utmärker gott ledarskap, hur läraren kan arbeta för att få ett bra klimat i klassrummet och hur elever år i 7 upplever sitt klassrumsklimat. Jag har gjort litteraturstudier, lärarintervjuer år 6-9, elevintervjuer och enkätundersökning i två klasser i år 7. Jag har fått många och relativt samstämmiga svar på mina frågor. </p><p>Ett bra klassrumsklimat kännetecknas av trygghet, gemenskap, vänlighet, humor och arbetsro. Eleverna vågar vara sig själva och ingen är rädd för att bli trakasserad eller mobbad. </p><p>Gott ledarskap utmärks av att läraren har tydliga mål för arbetet i klassrummet (en genomtänkt människo- och kunskapssyn), är en auktoritet, varierar sin undervisning, förklarar så eleverna förstår, motiverar varför eleverna ska läsa ett visst avsnitt, kan hålla ordning, har humor och är uppmärksam på klassrumsklimatet. Eleverna har medinflytande och medansvar. </p><p>Läraren kan påverka klassrumsklimatet genom stimulerande och meningsfull undervisning, genom tydliga regler och rutiner, ha positiva förväntningar på eleverna och bemöta dem på ett bra sätt. Konstruktiv konflikthantering, samtal, olika övningar och föräldrasamverkan påverkar klassrumsklimatet positivt. </p><p>Majoriteten av eleverna i år7 upplever att trivseln är bra i klassen och att de vågar säga vad de tycker. Gruppklimatet skiljer sig på vissa punkter mellan klasserna. Arbetsron och hur man lyssnar på varandra fungerar sämre i en klass. I den klassen förekommer också mobbning. Ungefär hälften av eleverna svarar att de tycker ganska mycket av det de lär sig i skolan är intressant.</p>

<p>Syftet med studien är att empiriskt belysa vilka ledarstilar en lärare anammar i en given klassrumssituation. Dessutom försöker den följande undersökningen identifiera olika strategier och modeller som kan vara till en lärares hjälp för att försöka skapa en god atmosfär och arbetsro i klassrummet. </p><p>Den teoretiska referensramen behandlar tre områden. Till en början behandlas vad forskningen säger om ledarskap och därefter tas det upp olika förslag till att stärka de positiva processerna i klassrummet. Det tredje området beskriver hur en bra lärare/ledare bör vara enligt forskningen. </p><p>För att kunna besvara de frågor som ställs i problemformuleringen observerades och intervjuades sammanlagt fyra lärare. Observationerna skedde under två lektionstillfällen. Intervjuerna började med inledande frågor som allmänt berör en lärares ledarskap. Därefter fick läraren diskutera tre fallbeskrivningar (hypotetiska kritiska situationer i klassrummet) som han/hon tidigare hade fått presenterade för sig. Metoden som användes i undersökningarna byggde på ett etnografiskt arbetssätt som även kallas för fältstudier. </p><p>Resultatet av intervjupersonernas svar visar att en kritisk situation i klassrummet tenderar framkalla en auktoritär ledarstil hos läraren. Undersökningarna visar samtidigt att lärarna använder sig av en uppsättning klassrumsstrategier. Dessa berör både sådana strategier som nämns i litteraturen men också egna konstruerade strategier. Sammanfattningsvis kan man säga att resultatet visar att det inte finns en speciell"mall"för hur en bra lärare ska agera för att uppnå ett gott klassrumsklimat, utan varje lärare måste själv hitta den ledarstil som passar just henne/honom.</p>

<p>Bakgrunden till detta val är att jag saknar utbildning i ledarskap för det jobb som väntar dvs. grundskollärare 4-9 SO. Syftet men studien är att jag vill ta reda på vad det innebär att vara ledare avlärande och vilken aktuell forskning det finns om ledarskap i största allmänhet samt att jämföra andra ledarroller med lärarens. Jag har använt mig av dels en litteraturstudie och dels en empirisk studie i form av intervjuer och observationer. </p><p>Det finns ingen "bästa" ledarstil enligt forskningen. Ledarskapet har snarare en karaktär av situationsbetingad art. Enligt forskningen har ledarens roll kommit att ändras. Förr kom legitimiteten uppifrån, idag kommer den underifrån och det gäller att "vinna" eleverna eller medarbetarna. Forskarna vill påstå att vi kommit in i ett nytt ledarskapsparadigm. Rollen får karaktären av stödjande hellre än styrande genom att man delar med sig av ledarskapet och makten. Ledarskapet är snarare en relation man erövrar än en position man får. En ledare måste kunna se saker och ting ur flera synvinklar eller perspektiv för att få en så holistisk bild som möjligt. </p><p>Resultatet visar att det finns många likheter men även en del olikheter mellan de båda ledarskapen. När det gäller lärarrollen verkar det som om ämneskunskaperna är underordnade ledarskapet och att det sociala engagemanget är överordnat andra ledarskapsuppgifter. Att vara ledare av lärande är till skillnad från andra ledarroller mer komplext till sin natur. Om andra ledarroller är situationsbetingade så är lärarrollen än mer situationsanpassad och högst personlig. Det är en "tyst" kunskap som man inte kan sätta ord på Att vara lärare är med andra ord en"konst". Att "bli" lärare är en process som aldrig slutar. Det handlar i allra högsta grad om att ha social kompetens, vilket också annan ledarskapsforskning pekar på.</p>

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat, vad som utmärker gott ledarskap, hur läraren kan arbeta för att få ett bra klimat i klassrummet och hur elever år i 7 upplever sitt klassrumsklimat. Jag har gjort litteraturstudier, lärarintervjuer år 6-9, elevintervjuer och enkätundersökning i två klasser i år 7. Jag har fått många och relativt samstämmiga svar på mina frågor. Ett bra klassrumsklimat kännetecknas av trygghet, gemenskap, vänlighet, humor och arbetsro. Eleverna vågar vara sig själva och ingen är rädd för att bli trakasserad eller mobbad. Gott ledarskap utmärks av att läraren har tydliga mål för arbetet i klassrummet (en genomtänkt människo- och kunskapssyn), är en auktoritet, varierar sin undervisning, förklarar så eleverna förstår, motiverar varför eleverna ska läsa ett visst avsnitt, kan hålla ordning, har humor och är uppmärksam på klassrumsklimatet. Eleverna har medinflytande och medansvar. Läraren kan påverka klassrumsklimatet genom stimulerande och meningsfull undervisning, genom tydliga regler och rutiner, ha positiva förväntningar på eleverna och bemöta dem på ett bra sätt. Konstruktiv konflikthantering, samtal, olika övningar och föräldrasamverkan påverkar klassrumsklimatet positivt. Majoriteten av eleverna i år7 upplever att trivseln är bra i klassen och att de vågar säga vad de tycker. Gruppklimatet skiljer sig på vissa punkter mellan klasserna. Arbetsron och hur man lyssnar på varandra fungerar sämre i en klass. I den klassen förekommer också mobbning. Ungefär hälften av eleverna svarar att de tycker ganska mycket av det de lär sig i skolan är intressant.

Syftet med studien är att empiriskt belysa vilka ledarstilar en lärare anammar i en given klassrumssituation. Dessutom försöker den följande undersökningen identifiera olika strategier och modeller som kan vara till en lärares hjälp för att försöka skapa en god atmosfär och arbetsro i klassrummet. Den teoretiska referensramen behandlar tre områden. Till en början behandlas vad forskningen säger om ledarskap och därefter tas det upp olika förslag till att stärka de positiva processerna i klassrummet. Det tredje området beskriver hur en bra lärare/ledare bör vara enligt forskningen. För att kunna besvara de frågor som ställs i problemformuleringen observerades och intervjuades sammanlagt fyra lärare. Observationerna skedde under två lektionstillfällen. Intervjuerna började med inledande frågor som allmänt berör en lärares ledarskap. Därefter fick läraren diskutera tre fallbeskrivningar (hypotetiska kritiska situationer i klassrummet) som han/hon tidigare hade fått presenterade för sig. Metoden som användes i undersökningarna byggde på ett etnografiskt arbetssätt som även kallas för fältstudier. Resultatet av intervjupersonernas svar visar att en kritisk situation i klassrummet tenderar framkalla en auktoritär ledarstil hos läraren. Undersökningarna visar samtidigt att lärarna använder sig av en uppsättning klassrumsstrategier. Dessa berör både sådana strategier som nämns i litteraturen men också egna konstruerade strategier. Sammanfattningsvis kan man säga att resultatet visar att det inte finns en speciell"mall"för hur en bra lärare ska agera för att uppnå ett gott klassrumsklimat, utan varje lärare måste själv hitta den ledarstil som passar just henne/honom.