<p>Today, many businesses and persons prefer to use web applications in their daily</p><p>work. Until now, most of the websites are being constructed using an old traditional</p><p>model. The model implies that whenever someone clicks on a link to get new</p><p>information, a request is being sent to an information server. The server prepares, and</p><p>returns the new requested information. For the client to take part of the new</p><p>information, the client has to reload the whole page with all its content. By using</p><p>AJAX-techniques the information flow will be more similar to an ordinary local</p><p>application program. That is, only the information that needs to be updated is sent</p><p>back to the client browser.</p><p>The purpose of this essay was to investigate whether AJAX-techniques can improve</p><p>Internet systems, both in user-friendliness and in a development point of view. This</p><p>was performed studying two typical cases of web applications. By comparing the two</p><p>applications, before and after implementation of AJAX, we could see improvements</p><p>with AJAX in all of our investigated aspects. The user can work more efficient in</p><p>applications where AJAX is implemented. For example, the application can give more</p><p>direct feedback on the user’s actions by working with a much higher level of active</p><p>communication. A whole new world of possibilities opens for the developer to</p><p>construct applications that were not possible before. The new continuous</p><p>communication between server and client creates higher demands on the developer</p><p>than before. Since communication occur in the background, error handling is harder to</p><p>troubleshoot. In our opinion the advantages of AJAX by far outnumbers the</p><p>drawbacks. In the future, more and more developers will use AJAX which will lead to</p><p>better solutions of debugging. This is a challenge to the Internet Community, a</p><p>challenge that we believe will be met.</p> / <p>Webbapplikationer har en stadigt ökande användning i affärsvärlden. Fördelarna är</p><p>många, några är enkelhet i teknisk implementering, geografisk spridning och</p><p>underhåll. De flesta webbapplikationer och webbplatser har fram tills nu byggts på en</p><p>gammal traditionell modell. Modellen innebär att användaren klickar på en länk för få</p><p>ny information. En förfrågan skickas då till informationsservern som i sin tur</p><p>behandlar och returnerar all information. Detta innebär att hela sidan måste laddas om</p><p>och uppdateras för att visa den nya informationen. Genom att använda AJAX blir</p><p>informationsflödet mer likt ett vanligt lokalt program. Det vill säga att bara den</p><p>information som ändras och är relevant skickas tillbaka och uppdateras på</p><p>användarens bildskärm.</p><p>Syftet med examensarbetet var att undersöka huruvida AJAX-tekniker kan förbättra</p><p>Internetsystem. De två perspektiv som använts är användarvänlighet och</p><p>utvecklingsmetodik. Undersökningen gjordes genom att studera två typfall av</p><p>webbapplikationer ur dessa två perspektiv. Resultatet av undersökningen har</p><p>bearbetats och visar en klar förbättring vad gäller båda de valda perspektiven.</p><p>Användaren kan arbeta effektivare vilket ger tidsvinster. Dessutom kan applikationen,</p><p>genom den högre graden av aktiv kommunikation, ge mer direkt feedback på</p><p>användarens handlingar. För utvecklaren öppnas nya möjligheter att skapa</p><p>tillämpningar som tidigare inte var möjliga. Den kontinuerliga kommunikationen</p><p>ställer också högre krav på programmeraren. Då kommunikationen mellan klient och</p><p>server i större del sker i bakgrunden som inte syns i presentationsskiktet uppkommer</p><p>även felen i bakgrunden. Det är därför svårare att felsöka en AJAX-baserad</p><p>webbplats.</p><p>Vi anser att nackdelarna är små jämfört med alla möjligheter AJAX erbjuder.</p><p>Lösningar för felhantering är en utmaning för Internetbranschen som den med all</p><p>säkerhet kommer att lösa.</p>

Today, many businesses and persons prefer to use web applications in their daily work. Until now, most of the websites are being constructed using an old traditional model. The model implies that whenever someone clicks on a link to get new information, a request is being sent to an information server. The server prepares, and returns the new requested information. For the client to take part of the new information, the client has to reload the whole page with all its content. By using AJAX-techniques the information flow will be more similar to an ordinary local application program. That is, only the information that needs to be updated is sent back to the client browser. The purpose of this essay was to investigate whether AJAX-techniques can improve Internet systems, both in user-friendliness and in a development point of view. This was performed studying two typical cases of web applications. By comparing the two applications, before and after implementation of AJAX, we could see improvements with AJAX in all of our investigated aspects. The user can work more efficient in applications where AJAX is implemented. For example, the application can give more direct feedback on the user’s actions by working with a much higher level of active communication. A whole new world of possibilities opens for the developer to construct applications that were not possible before. The new continuous communication between server and client creates higher demands on the developer than before. Since communication occur in the background, error handling is harder to troubleshoot. In our opinion the advantages of AJAX by far outnumbers the drawbacks. In the future, more and more developers will use AJAX which will lead to better solutions of debugging. This is a challenge to the Internet Community, a challenge that we believe will be met. / Webbapplikationer har en stadigt ökande användning i affärsvärlden. Fördelarna är många, några är enkelhet i teknisk implementering, geografisk spridning och underhåll. De flesta webbapplikationer och webbplatser har fram tills nu byggts på en gammal traditionell modell. Modellen innebär att användaren klickar på en länk för få ny information. En förfrågan skickas då till informationsservern som i sin tur behandlar och returnerar all information. Detta innebär att hela sidan måste laddas om och uppdateras för att visa den nya informationen. Genom att använda AJAX blir informationsflödet mer likt ett vanligt lokalt program. Det vill säga att bara den information som ändras och är relevant skickas tillbaka och uppdateras på användarens bildskärm. Syftet med examensarbetet var att undersöka huruvida AJAX-tekniker kan förbättra Internetsystem. De två perspektiv som använts är användarvänlighet och utvecklingsmetodik. Undersökningen gjordes genom att studera två typfall av webbapplikationer ur dessa två perspektiv. Resultatet av undersökningen har bearbetats och visar en klar förbättring vad gäller båda de valda perspektiven. Användaren kan arbeta effektivare vilket ger tidsvinster. Dessutom kan applikationen, genom den högre graden av aktiv kommunikation, ge mer direkt feedback på användarens handlingar. För utvecklaren öppnas nya möjligheter att skapa tillämpningar som tidigare inte var möjliga. Den kontinuerliga kommunikationen ställer också högre krav på programmeraren. Då kommunikationen mellan klient och server i större del sker i bakgrunden som inte syns i presentationsskiktet uppkommer även felen i bakgrunden. Det är därför svårare att felsöka en AJAX-baserad webbplats. Vi anser att nackdelarna är små jämfört med alla möjligheter AJAX erbjuder. Lösningar för felhantering är en utmaning för Internetbranschen som den med all säkerhet kommer att lösa.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med ökad kunskap om e-lärande i arbetslivet. E-lärande har i föreliggande studie definierats i enlighet med Clark och Mayers (2016) som; ”instruktion levererad på en digital enhet och som är menad att främja lärandet [egen översättning]” (2016, s. 38). Emellertid har studien valt att begränsa sig till endast dator som digital enhet. Föreliggande studie belyser även multimedia inom e-lärande som relevant då multimedia utgör en vital del av e-lärande. För att besvara studiens syfte användes två frågeställningar för att undersöka; (1) medarbetares upplevelse av e-lärande och (2) medarbetares upplevelse av multimedia inom e-lärande. Båda inom kontexten för arbetsplatslärande. Baserat på studiens syfte valdes en kvalitativ ansats där studiens material har bestått av semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom den offentliga sektorn. Materialet har utifrån teoretiska begrepp och utgångspunkter bearbetats och analyserats genom en tematisk analys. Resultatet påvisade att vilka delar och hur delarna var utformade påverkar medarbetares upplevelse av e-lärande på arbetsplatsen. Resultatet tydde på att syftet med e-lärandet, tidsuppfattningen av e-lärande och vilken typ av kommunikation som inkluderades hade påverkan på medarbetares upplevelse av e-lärande på arbetsplatsen. Vidare visar resultatet att ett inkluderande av multimedia är en främjande faktor för lärandet vilket påvisar dess påverkan på medarbetares upplevelse av multimedia inom e-lärande. Emellertid tyder resultatet på att för mycket information som presenteras genom multimedia är hämmande för lärandet och således påverkar även det medarbetares upplevelse av multimedia inom e-lärande. / The purpose of this study has been to contribute with increased knowledge about e-learning in workplaces. E-learning have in this study been defined as “instruction delivered on a digital device (such as a desktop computer, laptop computer, tablet, or smartphone) that is intended to support learning” (Clark &amp; Mayer, 2016, s. 38) which is in accordance with the definition by Clark and Mayers (2016). However, this study chosen to limit the definition too only include computer as the digital device. Multimedia can be seen as an important part of e-learning and therefore multimedia has been included in this study. In order for the study to serve its purpose two separate research question has been defined to examine; (1) employee’s experience of e-learning and (2) employee’s experience of multimedia in e-learning. Both in the context of workplace learning. Based on the purpose of the study a qualitative method has been chosen and the research materials have consisted of semi-structured interviews with employees in the public sector. Based on the study’s theoretical framework, the research materials have been analyzed through a thematic analysis. The presented result shows that employee’s experience of e-learning is affected by which component of e-learning and the content of the components of e-learning is used. It’s shown that the purpose of e-learning, time and the ability to collaborate with others are key components of e-learning. Furthermore, including multimedia is enhancing for learning which indicates its effect on the employee’s experience of multimedia in e-learning. However, the results indicate that too much information presented through multimedia can impede the learning and therefore the employee’s experience of multimedia in e-learning is affected by the amount of information presented.

This report describes a master thesis performed at SICS (Swedish Institute of Computer Science) and KTH (The Royal Institute of Technology) in Stockholm. Ajax stands for "Asynchronous JavaScript and XML" and it's not a programming language, but a suite of technologies used to develop web applications with more interactivity than the traditional web pages. Ajax applications can be adapted for mobile and constrained devices. This has been called Mobile Ajax. While the technique is the same, Mobile Ajax generally is considered to be a special case of Ajax, because it deals with problems specific to the mobile market. The purpose of this thesis has been to examine which possibilities and disadvantages has the Mobile Ajax from developers and users perspective. In addition we compare Mobile Ajax with Java Micro Edition (Java ME) and Flash Lite. This has been done through literature studies and development of a databased chat client (MAIM -Mobile Ajax Instant Messenger). The application sends and receives direct messages in real time between differently mobile devices. Then MAIM application has been compared with our own developed Java ME and Flash Lite chat clients. We have tested all three applications with different models of mobile devices and on different web browsers. The results have shown that mobile Ajax makes possible the creation of sophisticated and dynamic mobile web applications and is better than the classic web application model, but this requires that the mobile device has a modern and compatible web browser like Opera mobile. / Denna rapport beskriver ett examensarbete utfört på SICS (Swedish Institute of Computer Science) och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) i Stockholm. Ajax står för "Asynchronous JavaScript and XML" och är inte något programmeringsspråk, utan ett samlingsnamn för några tekniker som kan användas för att utveckla webbtillämpningar med mer interaktivitet än traditionella webbsidor. Ajax-tillämpningar kan anpassas till mobila och begränsade enheter. Detta har fått namnet Mobile Ajax . Medan tekniken är det samma, ses Mobile Ajax som ett specialfall av Ajax, för att den behandlar problem som är specifika till den mobila marknaden. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka möjligheter och nackdelar som Mobile Ajax har utifrån ett utvecklar- och användarperspektiv. Dessutom jämför vi Mobile Ajax med Java Micro Edition (Java ME) och Flash Lite. Detta har gjorts genom litteraturstudier och utveckling av en databasbaserad chattklient (MAIM -Mobile Ajax Instant Messenger). Applikationen skickar och tar emot direkt meddelanden i realtid mellan olika mobila enheter. MAIM har sedan jämförts med egenutvecklade Java ME och Flash Lite chattklienter. Vi har testat alla tre applikationer med olika modeller av mobila enheter och på olika webbläsare. Resultaten har visat att Mobile Ajax möjliggör skapandet av sofistikerade och dynamiska mobila webbapplikationer och är mycket bättre än den klassiska webbapplikationsmodellen. Men detta förutsätter att den mobila enheten har en "modern" och kompatibel webbläsare t.ex. Opera Mobile.

<p>Detta arbete behandlar en undersökning rörande grupprogrammens funktioner och användningsområden. Fyra grupprogram har analyserat och en kartläggning har gjorts över vilka funktioner som kan räknas som standardfunktioner. Dess standardfunktioner har sedan utgjort det ramverk som använts för att undersöka hur grupprogrammen används ute i företagen. Ett antal företag från olika branscher valdes ut för att ingå i undersökningen. Informationen har samlats in med hjälp av guidade enkäter. Syftet med undersökningen var att avgöra om grupprogrammens kapacitet används fullt ut eller om bara vissa delar utnyttjas.</p><p>Arbetet visade på att endast ett fåtal av grupprogrammens funktioner användes aktivt. Undersökningens slutsats är att det beror på avsaknad av förundersökning, dålig förankring av införandet och att personalen fått bristfällig utbildning på programmet. Undersökningen indikerar att grupprogrammen fått en stor spridning bland företagen men att det fortfarande är en bit kvar tills de används fullt ut på det sätt som det är tänkt.</p>

Detta arbete behandlar en undersökning rörande grupprogrammens funktioner och användningsområden. Fyra grupprogram har analyserat och en kartläggning har gjorts över vilka funktioner som kan räknas som standardfunktioner. Dess standardfunktioner har sedan utgjort det ramverk som använts för att undersöka hur grupprogrammen används ute i företagen. Ett antal företag från olika branscher valdes ut för att ingå i undersökningen. Informationen har samlats in med hjälp av guidade enkäter. Syftet med undersökningen var att avgöra om grupprogrammens kapacitet används fullt ut eller om bara vissa delar utnyttjas. Arbetet visade på att endast ett fåtal av grupprogrammens funktioner användes aktivt. Undersökningens slutsats är att det beror på avsaknad av förundersökning, dålig förankring av införandet och att personalen fått bristfällig utbildning på programmet. Undersökningen indikerar att grupprogrammen fått en stor spridning bland företagen men att det fortfarande är en bit kvar tills de används fullt ut på det sätt som det är tänkt.

Tecken finns på att det objektorienterade paradigmet börjar tappa sinstatus som den oomstridda lösningen inom systemutveckling. Nya idéerkommer in och ställer grundläggande programmeringsprinciper påända. Vad kan ett deklarativt förhållningsätt tillföra och vad innebär detatt programmera funktionellt? Variabler är en viktig komponent i denprogrammering som huvudsakligen bedrivs idag. Variabler tillhör detimperativa paradigmet i vilket programmeraren i hög grad beskriverhur beräkningar skall utföras av datorn. Detta står i kontrast till detdeklarativa paradigmet – i vilket funktionell programmering normaltplaceras – där man har en högre abstraktionsgrad, saknar variabler ochendast beskriver att något skall göras – inte hur. I funktionellprogrammering kan inte något tillstånd i samma bemärkelse som iimperativ – procedurell eller objektorienterad – programmering finnas.Upprepningar måste göras med rekursion och program ärdeterminerade. Både fördelar och nackdelar finns med detta, det blirlättare att resonera kring ett program men samtidigt kan sidoeffekter,som att skriva något till en fil, inte förekomma i rent funktionellaprogram. Eftersom detta är en vanligt förekommande uppgift idatorprogram idag måste det hanteras på något sätt. Att kombinerafunktionella och objektorienterade språk innebär visserligen enkompromiss där man förlorar en del av de fördelar som finns med rentfunktionella program men är samtidigt en naturlig utveckling från detobjektorienterade arbetssätt vilket för närvarande är så dominerande.Följande uppsats ämnar att förklara den funktionella programmeringen,redogöra för de aspekter som gör den intressant och beskriva dess platsi framtidens program- och systemutveckling.Tecken finns på att det objektorienterade paradigmet börjar tappa sinstatus som den oomstridda lösningen inom systemutveckling. Nya idéerkommer in och ställer grundläggande programmeringsprinciper påända. Vad kan ett deklarativt förhållningsätt tillföra och vad innebär detatt programmera funktionellt? Variabler är en viktig komponent i denprogrammering som huvudsakligen bedrivs idag. Variabler tillhör detimperativa paradigmet i vilket programmeraren i hög grad beskriverhur beräkningar skall utföras av datorn. Detta står i kontrast till detdeklarativa paradigmet – i vilket funktionell programmering normaltplaceras – där man har en högre abstraktionsgrad, saknar variabler ochendast beskriver att något skall göras – inte hur. I funktionellprogrammering kan inte något tillstånd i samma bemärkelse som iimperativ – procedurell eller objektorienterad – programmering finnas.Upprepningar måste göras med rekursion och program ärdeterminerade. Både fördelar och nackdelar finns med detta, det blirlättare att resonera kring ett program men samtidigt kan sidoeffekter,som att skriva något till en fil, inte förekomma i rent funktionellaprogram. Eftersom detta är en vanligt förekommande uppgift idatorprogram idag måste det hanteras på något sätt. Att kombinerafunktionella och objektorienterade språk innebär visserligen enkompromiss där man förlorar en del av de fördelar som finns med rentfunktionella program men är samtidigt en naturlig utveckling från detobjektorienterade arbetssätt vilket för närvarande är så dominerande.Följande uppsats ämnar att förklara den funktionella programmeringen,redogöra för de aspekter som gör den intressant och beskriva dess platsi framtidens program- och systemutveckling. / There are signs that the object-oriented paradigm is beginning to lose itsstatus as the undisputed answer in system development. New ideas arearriving and they are flipping fundamental programming principlesupside down. What can a declarative approach bring and what does itmean to program in a functional fashion? Variables are an importantcomponent in the type of programming that is generally conductedtoday. Variables belong to the imperative paradigm in which theprogrammer to a large extent describe how calculations are to bepreformed by the computer. This is in contrast to the declarativeparadigm – in which functional programming is usually placed – wherethe level of abstraction is higher, variables are missing and where youonly describe that something is to be performed – not how. In functionalprogramming there cannot be any state in the same sense as inimperative – procedural or object-oriented – programming. Repetitionhas to be performed with recursion and programs are deterministic.There are both benefits and disadvantages with this, reasoning about aprogram is easier but at the same time there cannot be any use of sideeffects,like writing something to a file, in a purely functional language.Since that is a common task in computer programs today the dilemmahas to be dealt with in some way. Combining functional and objectorientedlanguages does mean making a compromise where some of thebenefits of purely functional programs are lost but it is also a naturalevolution from the object-oriented methods that are currentlydominating. The following thesis will show what functionalprogramming is, explain which aspects make it interesting and describeits place in the program and system development of the future.There are signs that the object-oriented paradigm is beginning to lose itsstatus as the undisputed answer in system development. New ideas arearriving and they are flipping fundamental programming principlesupside down. What can a declarative approach bring and what does itmean to program in a functional fashion? Variables are an importantcomponent in the type of programming that is generally conductedtoday. Variables belong to the imperative paradigm in which theprogrammer to a large extent describe how calculations are to bepreformed by the computer. This is in contrast to the declarativeparadigm – in which functional programming is usually placed – wherethe level of abstraction is higher, variables are missing and where youonly describe that something is to be performed – not how. In functionalprogramming there cannot be any state in the same sense as inimperative – procedural or object-oriented – programming. Repetitionhas to be performed with recursion and programs are deterministic.There are both benefits and disadvantages with this, reasoning about aprogram is easier but at the same time there cannot be any use of sideeffects,like writing something to a file, in a purely functional language.Since that is a common task in computer programs today the dilemmahas to be dealt with in some way. Combining functional and objectorientedlanguages does mean making a compromise where some of thebenefits of purely functional programs are lost but it is also a naturalevolution from the object-oriented methods that are currentlydominating. The following thesis will show what functionalprogramming is, explain which aspects make it interesting and describeits place in the program and system development of the future.

Under året 2020 har distansundervisning stundtals bedrivits på gymnasieskolor på grund av Covid-19 pandemin. Denna forskningsöversikt har för avsikt att undersöka hur matematikundervisning fungerat på distans samt vad distansundervisning i allmänhet har för roll samt användningsområde. Undervisningen i matematiken på distans har ofta fortsatt i vanlig ordning där lärare har filmat sin whiteboard-tavla vid genomgångar med hjälp av digitala konferenssystem. Däremot uppmärksammas det att det inte är lika bra och många elever har svårt att följa med, framförallt är det svårt för lärare att bedöma hur väl eleverna följer med. Det har visat sig att styrkor med distansundervisning kan vara en mer lättillgänglig och individanpassad utbildning men att svagheter kan vara ökad arbetsbörda för lärare och mindre social gemenskap. Användningsområden för distansundervisning har identifierats till att dels vara lösningen då närundervisning ej är möjlig och dels till att vara ett komplement. Det är möjligt för elever att ta del av en större variation av kurser än vad deras egna gymnasieskolor kan erbjuda.

En av konsekvenserna av pandemin är att distansarbete blivit ett vardagligt arbetssätt som efterfrågas av många. Detta har tvingat organisationer att anpassa sig till nya situationer och utmaningar gällande den interna kommunikationen. För fortsatt organisatorisk framgång krävs det att ledare bibehåller företagets kollektiva strävan om att nå uppsatta mål. Nya kommunikationsverktyg och förändringen av ledarens uppgifter vid distansledarskap med utifrån olika ledarskapsstilar är relevanta perspektiv att ta hänsyn till. Syftet med studien är att bidra till förståelsen kring hur kommunikationen påverkas för ledare vid distansarbete.För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där fyra ledare i olika företag har intervjuats. Ledarna är verksamma inom skilda branscher med ansvar för medarbetare som de kommunicerar med på distans i olika utsträckning. Vid intervjuerna har vi förhållit oss till följande kategorier, grundade ur operationaliseringen:• Föra ut information och formulera budskap.• Motivera och engagera.• Föra igenom förändringar.Resultatet av studien baseras på en rad slutsatser där vi har konstaterat att kommunikationen vid distansledarskap både påverkas och förändras. För det första är det mer mer tidskrävande för ledaren att kommunicera på distans. Därtill kom vi fram till att det är svårare att bibehålla personliga relationer om inte synkron kommunikation används. Även att kommunikationen behöver förändras baserat på graden av självständighet hos medarbetarna. Till sist slår vi fast vi att det krävs både transaktionellt och transformativt ledarskap för att uppnå maximala resultat med utmaningarna som följer av distanskommunikation. Transformativa ledare står inför större utmaningar och tvingas bli mer transaktionella i sin ledarroll

<p>Vid implementeringar av FIFO-arkitekturer har asynkrona FIFO-konstruktioner använts. Denna lösningsmetod har visat sig innehålla en del brister vid tillämpning på höghastighets system, vilket ledde till att synkrona FIFOn började ersätta asynkrona FIFOn. </p><p>Den synkrona arkitekturen har samma funktonalitet som de asynkrona typerna med fördelar som högre hastighet och enklare gränssnitt. </p><p>I rapporten har olika FIFO-konstruktioner behandlats och jämförelser har gjorts mellan synkrona och asynkrona arkitekturer. Det vid ISY konstruerade SRAM-minnet har sedan avgjort vilken typ av FIFO-arkitektur som varit bäst lämpad för implementering. </p><p>Det implementerade FIFO-minnet ordnar indata- och utdataflöden till ett enkelports SRAM-minne på 256 ord med 16 bitar per ord.</p> / <p>Previous implementations of FIFO-architectures has often been asynchronous FIFO-constructions. This method has some limitations in high speed systems. Instead synchronous FIFOs has more and more replaced asynchronous FIFOs. </p><p>The synchronous architecture has the same features as the asynchronous but with advantages such as higher speed and simplified interface. </p><p>In the report different types of FIFO-constructions has been studied and comparison between synchronous and asynchronous architectures has been done. The memory unit developed by ISY decided which FIFO-architecture that were best suited for the implementation. </p><p>The implemented FIFO-memory arrange in- and outdataflow to a single-port SRAM memory containing 256 words with 16 bits per word.</p>