This report describes a master thesis performed at SICS (Swedish Institute of Computer Science) and KTH (The Royal Institute of Technology) in Stockholm. Ajax stands for "Asynchronous JavaScript and XML" and it's not a programming language, but a suite of technologies used to develop web applications with more interactivity than the traditional web pages. Ajax applications can be adapted for mobile and constrained devices. This has been called Mobile Ajax. While the technique is the same, Mobile Ajax generally is considered to be a special case of Ajax, because it deals with problems specific to the mobile market. The purpose of this thesis has been to examine which possibilities and disadvantages has the Mobile Ajax from developers and users perspective. In addition we compare Mobile Ajax with Java Micro Edition (Java ME) and Flash Lite. This has been done through literature studies and development of a databased chat client (MAIM -Mobile Ajax Instant Messenger). The application sends and receives direct messages in real time between differently mobile devices. Then MAIM application has been compared with our own developed Java ME and Flash Lite chat clients. We have tested all three applications with different models of mobile devices and on different web browsers. The results have shown that mobile Ajax makes possible the creation of sophisticated and dynamic mobile web applications and is better than the classic web application model, but this requires that the mobile device has a modern and compatible web browser like Opera mobile. / Denna rapport beskriver ett examensarbete utfört på SICS (Swedish Institute of Computer Science) och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) i Stockholm. Ajax står för "Asynchronous JavaScript and XML" och är inte något programmeringsspråk, utan ett samlingsnamn för några tekniker som kan användas för att utveckla webbtillämpningar med mer interaktivitet än traditionella webbsidor. Ajax-tillämpningar kan anpassas till mobila och begränsade enheter. Detta har fått namnet Mobile Ajax . Medan tekniken är det samma, ses Mobile Ajax som ett specialfall av Ajax, för att den behandlar problem som är specifika till den mobila marknaden. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka möjligheter och nackdelar som Mobile Ajax har utifrån ett utvecklar- och användarperspektiv. Dessutom jämför vi Mobile Ajax med Java Micro Edition (Java ME) och Flash Lite. Detta har gjorts genom litteraturstudier och utveckling av en databasbaserad chattklient (MAIM -Mobile Ajax Instant Messenger). Applikationen skickar och tar emot direkt meddelanden i realtid mellan olika mobila enheter. MAIM har sedan jämförts med egenutvecklade Java ME och Flash Lite chattklienter. Vi har testat alla tre applikationer med olika modeller av mobila enheter och på olika webbläsare. Resultaten har visat att Mobile Ajax möjliggör skapandet av sofistikerade och dynamiska mobila webbapplikationer och är mycket bättre än den klassiska webbapplikationsmodellen. Men detta förutsätter att den mobila enheten har en "modern" och kompatibel webbläsare t.ex. Opera Mobile.

<p>Detta arbete behandlar en undersökning rörande grupprogrammens funktioner och användningsområden. Fyra grupprogram har analyserat och en kartläggning har gjorts över vilka funktioner som kan räknas som standardfunktioner. Dess standardfunktioner har sedan utgjort det ramverk som använts för att undersöka hur grupprogrammen används ute i företagen. Ett antal företag från olika branscher valdes ut för att ingå i undersökningen. Informationen har samlats in med hjälp av guidade enkäter. Syftet med undersökningen var att avgöra om grupprogrammens kapacitet används fullt ut eller om bara vissa delar utnyttjas.</p><p>Arbetet visade på att endast ett fåtal av grupprogrammens funktioner användes aktivt. Undersökningens slutsats är att det beror på avsaknad av förundersökning, dålig förankring av införandet och att personalen fått bristfällig utbildning på programmet. Undersökningen indikerar att grupprogrammen fått en stor spridning bland företagen men att det fortfarande är en bit kvar tills de används fullt ut på det sätt som det är tänkt.</p>

Detta arbete behandlar en undersökning rörande grupprogrammens funktioner och användningsområden. Fyra grupprogram har analyserat och en kartläggning har gjorts över vilka funktioner som kan räknas som standardfunktioner. Dess standardfunktioner har sedan utgjort det ramverk som använts för att undersöka hur grupprogrammen används ute i företagen. Ett antal företag från olika branscher valdes ut för att ingå i undersökningen. Informationen har samlats in med hjälp av guidade enkäter. Syftet med undersökningen var att avgöra om grupprogrammens kapacitet används fullt ut eller om bara vissa delar utnyttjas. Arbetet visade på att endast ett fåtal av grupprogrammens funktioner användes aktivt. Undersökningens slutsats är att det beror på avsaknad av förundersökning, dålig förankring av införandet och att personalen fått bristfällig utbildning på programmet. Undersökningen indikerar att grupprogrammen fått en stor spridning bland företagen men att det fortfarande är en bit kvar tills de används fullt ut på det sätt som det är tänkt.

Covid-19 pandemin ledde till att stora delar av världens utbildningsväsen tvingades ställa om till distansundervisning. Denna studie undersöker möjligheter som digitala verktyg bidrar med för att lösa utmaningar med elevers lärande, då matematikundervisning övergår till distansundervisning. Sex semistrukturerade videointervjuer genomfördes med matematiklärare från gymnasieskolor runtom i Sverige. Kategorierna som identifierades utifrån intervjuerna var Elevers motivation och matematikprestationer, Bedömning samt Kommunikation. Flera elevers motivation missgynnades av den fysiska distansen, men vissa gynnades av situationen. En rättvis bedömning ansågs omöjlig att genomföra och den synkrona kommunikationen minskade då elever drog sig för att be om hjälp. Digitala verktyg möjliggjorde dock högre närvaro, formativ bedömning samt ökad asynkron kommunikation på distans. I diskussionen framställs de möjligheter med digitala verktyg som denna studie bidrar med samt bekräftar lärares upplevelser av eleverna mot tidigare forskning om elevers upplevelser i distansundervisning. / The covid-19 pandemic led to large parts of the world's education system being forced to switch to distance education. This study examines opportunities that digital tools contribute  to solving challenges with students learning, as mathematics education is transitioned to distance learning. Six semi-structured video interviews were conducted with mathematics teachers from upper secondary schools around Sweden. The categories identified on the basis of the interviews were Student motivation and mathematics performance, Assessment and Communication. Several students' motivation was disadvantaged by the physical distance, but some were favored by the situation. A fair assessment was considered impossible to carry out and synchronous communication decreased as students withdrew to ask for help. However, digital tools allow for higher attendance, formative assessment and increased asynchronous distance communication. The discussion highlights the opportunities with digital tools that this study contributes to and that teachers 'experiences of students are confirmed by previous research on students' experiences in distance education.

How do young adult students communicate through their smartphones today? Which applications and features do they choose? What motivates their choices for the various possible situations? In this paper we investigate which communication channels young adult students in Sweden use for private message communication in their smartphones, in what way they use the channels and why they choose specific channels for different types of communication. In Sweden today, there are numerous of different ways of communicate through smartphones. We have interviewed ten Swedish young adult students regarding their use. The results speaks for that SMS has proven to still be used very frequently, even though it has existed for many years and that there are plenty of other ways to communicate through private messages today. Social media, primarily Facebook, also attracts users to communicate through private messages with their smartphones. SMS isn’t any longer the obvious method for sending a message. By presenting the result of our study, we hope to provide for future design resolutions and to give the next generation of smartphones communication tools that are as optimal as possible.

Syftet med denna studie är att undersöka sfi-lärares erfarenheter av distansundervisning under våren 2020. Studiens fokus ligger på att undersöka hur digitala verktyg anpassades till elevernas olikheter, hur kommunikationen med eleverna etablerades och vilka arbetssätt och metoder som kännetecknade sfi-lärares distansundervisning.  Genom att beskriva omställningen till distansundervisning orsakade av pandemier som SARS och Covid-19, redogörs för de utmaningar och möjligheter som lärare ställs inför i den digitala klassrumsmiljön. Därefter lyfts teoretiska aspekter kring kommunikation och lärarrollen i att skapa relationer med eleverna i den digitala lärmiljön. För att förstå fenomenet med distansutbildningen i sin helhet redovisas vidare utgångspunkter som bör tas hänsyn till när en sådan utbildning utformas och designas. Detta är en empirisk studie där metodtriangulering har använts med både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Totalt deltog 126 respondenter i webbenkät och sex respondenter i semistrukturerade intervjuer. Resultatet pekar på att lärarnas förhållningssätt till distansundervisning under pandemin och ojämlikhet i elevers digitala kompetens och elevernas bristfälliga tillgång till digitala teknik i samband med omställningen, var avgörande för hur nya arbetssätt och undervisningsstrategier formades. Sfi-lärarna använde sig av de digitala verktyg och digitala resurser som redan var inarbetade i klassrumsundervisningen. Både synkron och asynkron kommunikation tillämpades i stor utsträckning, där synkron kommunikation värdesattes tack vare dess likhet med det fysiska klassrummets upplägg och asynkron kommunikation ökade tillgänglighet till undervisningsmaterial. Sfi-lärarnas utmaningar bestod av svårigheter att vara tillgängliga för de elever som behövde stöd och att följa upp elevernas lärandeprocesser på distans. / The purpose of this study is to investigate sfi-teachers’ experiences of distance education in the spring of 2020. The study focuses on examining how digital tools were adapted to students’ differences, how communication with students was established and what teaching methods characterized sfi teachers’ distance education. By describing the transition to distance education caused by pandemics such as SARS and Covid-19, the challenges and opportunities that teachers face in the digital classroom environment are described. Thereafter, theoretical aspects of communication and the teacher’s role in creating relationships with students in the digital learning environment are highlighted. In order to understand the phenomenon of distance education in its entirety, further points of departure are presented that should be taken into account when such education is designed. This is an empirical study where method triangulation with both quantitative and qualitative studies. A total of 126 respondents responded to the online survey and six respondents participated in semi-structured interviews. The results indicate that the teachers’ approach to distance education during the pandemic, and the inequality in students’ digital competence and the students’ inadequate access to digital technology in connection with the transition, were decisive for how new teaching methods and teaching strategies were formed. Sfi teachers used the digital tools and digital resources that were already incorporated in the classroom education. Both synchronous and asynchronous communication were applied to a large extent, where synchronous communication was valued thanks to its similarity to the physical classroom layout and asynchronous communication because of the increased accessibility to teaching materials. The sfi teachers’ teaching challenges consisted of difficulties in being available to the students who needed support and in following up the students’ learning processes at a distance.