Now-a-days the chatbot development has been moving from the field of Artificial-Intelligence labs to the desktops and mobile domain experts. In the fastest growing technology world, most smartphone users spend major time in the messaging apps such as Facebook messenger. A chatbot is a computer program that uses messaging channels to interact with users using natural Languages. Chatbot uses appropriate mapping techniques to transform user inputs into a relational database and fetch the data by calling an existing API and then sends an appropriate response to the user to drive its chats. Drawbacks include the need to learn and use chatbot specific languages such as AIML (Artificial Intelligence Markup Language), high botmaster interference, and the use of non-matured technology. In this project, Facebook messenger based chatbot is proposed to provide domain independent, an easy to use, smart, scalable, dynamic and conversational agent in order to get information about CSUSB. It has the unique functionalities which identify user interactions made by their natural language, and the flawless support of various application domains. This provides an ample of unique scalabilities and abilities that will be evaluated in the future phases of this project.

Communication is part of our everyday life. We speak, we write, we move our bodies and faces in ways to express a feeling or deliver a message. Technology has made it more convenient to communicate with the people in our network, thus has made it harder for us to show the non-verbal signals that we express in our physical interactions. The development of new technology has proved that there is an interest in communicating more transparently and clearly. This study aims to discover patterns and loopholes in the rise of the GIF phenomena via Facebook Messenger. A picture format that has emerged from remix and popular culture which allows users to easily send, receive, upload and experience the short animations. There are different GIF genres but this study focuses on reactive and highlight GIFs since their intention is to deliver an emotional response with the help of non-verbal signals that it contains. There is a saying: “a picture is worth a thousand words” but can a thousand words really be described by an image sequence? In this research, a qualitative analysis has been made for a deeper understanding of the use of GIF and its context in our social interactions online. By interviewing different types of GIF users, we will get a valuable insight on the patterns that have been identified for the purpose of this study. Which can be of great interest for future research concerning responsive and emotion-based communication on social media.

No description available.

Jag undersöker chattmeddelandet i forumet Facebook Messenger för att se om jag kan finna mönster i de språkliga egenskaper som återfinns. Jag undersöker om egenskaperna innehar mest talspråkliga eller mest skriftspråkliga egenskaper, alternativt om egenskaperna kan anses vara unika för internetchatt. Syftet är att betrakta om chattspråk kan anses vara en självständig varietet i svenska språket.   Materialet består av chattkonversationer från tio informanter födda på 1990-talet samt sju informanter födda på 1960-talet. Genom att söka språkliga mönster hos två olika åldersgrupper går det att belysa huruvida konventionella språkegenskaper i chatt kan vara en generationsfråga. Jag använder en kvantitativ innehållsanalys för att analysera mitt material då jag har valt att kvantifiera de chattspråksegenskaper som jag har funnit. Jag har kvalitativa inslag i min analys för att ha möjlighet att tolka mitt resultat.   Det går att finna mönster i informanternas chattspråk. Det är vanligt att informanter brukar två utropstecken på rad, ”!!”, när de vill betona något i sitt meddelande. Det är också vanligt att utelämna information från chattmeddelanden: framförallt subjektspronomen eller prepositioner.   Det finns skillnader åldersgrupperna emellan. De yngre informanterna brukar många emoticoner medan de äldre gör det vid enstaka tillfällen. De yngre informanterna brukar emoticoner som satsavdelare – i stället för punkt och kommatecken – medan de äldre skriver enligt mer formella skriftspråksnormer. De äldre informanterna skriver ofta inledningar och avslutningar på sina meddelanden vilket de yngre inte gör.   Chattspråk, eller internetspråk, kan sägas vara en självständig språkvarietet även om de flesta språkliga egenskaperna inte är genuint nya. Verksamheten för kommunikation styr språket. Syftet med var och varför människor skriver till varandra har förändrats på grund av internet, vilket påverkar språket.

This thesis is a pilot study aimed at exploring how a chatbot can be designed to be used as a tool to give elderly classical music concert subscribers information about concerts they are attending. Previous works have indicated chatbots to be useful as information retrieval systems. To test this theory, a chatbot called “BerwaldBoten” was created and tested on eight elderly concert subscribers. Apart from testing the chatbot in everyday settings during a week leading up to a concert, the users also answered questionnaires before and after the study for qualitative data. Data from the chats was also collected for qualitative analysis. The results were generally positive, where most users found it easier to acquire concert information when using the chatbot. A need to provide the alternatives to interact using either quick reply buttons or free text was indicated. Furthermore, the importance of stating limitations and being transparent regarding the system state at all times is discussed. / Detta examensarbete är en pilotstudie med målet att utforska hur en chatbot kan designas för att användas av äldre konsertabonnenter av klassisk musik för att ge dem information om konserter. Tidigare forskning har visat på att chatbotar är användbara som informationshämtningsystem. För att testa denna teori skapades chatboten “BerwaldBoten” och testades på åtta äldre konsertabonnenter. Utöver att testa chatboten i vardagliga situationer under en vecka före en konsert fick användarna svara på frågeformulär före och efter studien för kvalitativ data. Data från chatkonversationerna samlades också in för kvalitativ analys. Resultaten var i överlag positiva, och en majoritet av användarna tyckte att det var enklare att erhålla information när de använde chatboten. Ett behov av att tillhandahålla alternativen att interagera antingen genom snabbsvarsknappar (quick reply buttons) eller fritext indikerades. Vidare diskuterades vikten av att förklara begränsningar och att alltid vara transparent om systemtillståndet.

How do young adult students communicate through their smartphones today? Which applications and features do they choose? What motivates their choices for the various possible situations? In this paper we investigate which communication channels young adult students in Sweden use for private message communication in their smartphones, in what way they use the channels and why they choose specific channels for different types of communication. In Sweden today, there are numerous of different ways of communicate through smartphones. We have interviewed ten Swedish young adult students regarding their use. The results speaks for that SMS has proven to still be used very frequently, even though it has existed for many years and that there are plenty of other ways to communicate through private messages today. Social media, primarily Facebook, also attracts users to communicate through private messages with their smartphones. SMS isn’t any longer the obvious method for sending a message. By presenting the result of our study, we hope to provide for future design resolutions and to give the next generation of smartphones communication tools that are as optimal as possible.