A journalist’s task is to – in a fair, balanced and objective way – deliver news to the world. But how does it affect a sportswriter’s reporting when he/she has two teams to monitor? Can you still be objective reguarding both teams, or does one team get more attention then the other? The purpose of this study was to examine the objectivity in the reporting of the two bandy teams Bollnäs GIF and Edsbyns IF in the local news paper Ljusnan. Based on different theories of objectivity, I conducted a quantitative content analysis and a qualitative critical discourse analysis of articles written during two Elite League seasons. The result showed a constant slight advantage for Bollnäs GIF before Edsbyns IF. / Journalistens uppgift är att på ett nyanserat, balanserat och objektivt sätt förmedla nyheter till allmänheten. Men hur påverkas rapporteringen för en sportjournalist när man har två lag att rapportera om? Kan man fortfarande vara rättvis och objektiv, eller får det ena laget mer publicitet än det andra? Syftet med den här studien var att undersöka hur objektivt lokaltidningen Ljusnan rapporterat om de två bandylagen Bollnäs GIF och Edsbyns IF. Med utgångspunkt i teorier om objektivitet har jag genomfört en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys på artiklar skrivna under två elitseriesäsonger. Resultatet visade, både i den kvantitativa och kvalitativa analysen, på ett konstant litet övertag för Bollnäs GIF.

Esta dissertação tem como objetivo geral avaliar como propriedades técnicas particulares, e aspectos afetivos, expressivos e culturais contribuem para a vitalidade, apropriação e criação de novos usos para o GIF animado, considerando as limitações e defasagens dessa tecnologia. O referencial teórico divide-se em três partes: na primeira, são tratadas questões referentes às propriedades técnicas do formato GIF, suas vantagens e limites, e seu histórico de usos e aplicações; na segunda, são explorados fenômenos culturais que podem ter implicado nas apropriações do GIF animado; e na terceira, o GIF animado é investigado a partir de seus aspectos afetivos e expressivos. Na investigação empírica, recorreu-se à seleção por bola de neve para identificar sujeitos que usam intensamente GIFs animados em suas práticas cotidianas. Foram realizadas dezesseis entrevistas qualitativas semiestruturadas, a partir das quais foram feitas a análise e discussão dos resultados. Em termos gerais, concluiu-se que a vitalidade do GIF animado deve-se a uma combinação de questões técnicas inerentes às materialidades da tecnologia, demandas de consumo próprias da cultura contemporânea e, também, ao surgimento de espaços adequados para sua circulação e proliferação. / This study aims primarily to evaluate how specific technical proprieties, and affective, expressive and cultural aspects contribute to the vitality, appropriation and creation of new uses for the animated GIF, regarding its technical restrictions. The theoretical part is divided in three chapters: in the first one, we deal with the matter of the technical features of the GIF format, its advantages and limitations, and the history of its uses and applications; in the second chapter, some of the cultural phenomena that made the appropriations of the animated GIF possible are scanned; finally, in the third one, the animated GIF is investigated from its affective and expressive aspects. To develop the empirical research we identified, through snowball selection, subjects who use animated GIFs intensively on their daily practices. Then, sixteen qualitative interviews were conducted, from which emerged the analysis and discussion of results. In summary, we concluded that the vitality of the animated GIF was made possible due to a combination of technical and material aspects, intrinsic to this technology, consumption demands typical of the present-day culture and, also, to the emergence of spaces suited to its circulation and proliferation.

Esta dissertação tem como objetivo geral avaliar como propriedades técnicas particulares, e aspectos afetivos, expressivos e culturais contribuem para a vitalidade, apropriação e criação de novos usos para o GIF animado, considerando as limitações e defasagens dessa tecnologia. O referencial teórico divide-se em três partes: na primeira, são tratadas questões referentes às propriedades técnicas do formato GIF, suas vantagens e limites, e seu histórico de usos e aplicações; na segunda, são explorados fenômenos culturais que podem ter implicado nas apropriações do GIF animado; e na terceira, o GIF animado é investigado a partir de seus aspectos afetivos e expressivos. Na investigação empírica, recorreu-se à seleção por bola de neve para identificar sujeitos que usam intensamente GIFs animados em suas práticas cotidianas. Foram realizadas dezesseis entrevistas qualitativas semiestruturadas, a partir das quais foram feitas a análise e discussão dos resultados. Em termos gerais, concluiu-se que a vitalidade do GIF animado deve-se a uma combinação de questões técnicas inerentes às materialidades da tecnologia, demandas de consumo próprias da cultura contemporânea e, também, ao surgimento de espaços adequados para sua circulação e proliferação. / This study aims primarily to evaluate how specific technical proprieties, and affective, expressive and cultural aspects contribute to the vitality, appropriation and creation of new uses for the animated GIF, regarding its technical restrictions. The theoretical part is divided in three chapters: in the first one, we deal with the matter of the technical features of the GIF format, its advantages and limitations, and the history of its uses and applications; in the second chapter, some of the cultural phenomena that made the appropriations of the animated GIF possible are scanned; finally, in the third one, the animated GIF is investigated from its affective and expressive aspects. To develop the empirical research we identified, through snowball selection, subjects who use animated GIFs intensively on their daily practices. Then, sixteen qualitative interviews were conducted, from which emerged the analysis and discussion of results. In summary, we concluded that the vitality of the animated GIF was made possible due to a combination of technical and material aspects, intrinsic to this technology, consumption demands typical of the present-day culture and, also, to the emergence of spaces suited to its circulation and proliferation.

Esta dissertação tem como objetivo geral avaliar como propriedades técnicas particulares, e aspectos afetivos, expressivos e culturais contribuem para a vitalidade, apropriação e criação de novos usos para o GIF animado, considerando as limitações e defasagens dessa tecnologia. O referencial teórico divide-se em três partes: na primeira, são tratadas questões referentes às propriedades técnicas do formato GIF, suas vantagens e limites, e seu histórico de usos e aplicações; na segunda, são explorados fenômenos culturais que podem ter implicado nas apropriações do GIF animado; e na terceira, o GIF animado é investigado a partir de seus aspectos afetivos e expressivos. Na investigação empírica, recorreu-se à seleção por bola de neve para identificar sujeitos que usam intensamente GIFs animados em suas práticas cotidianas. Foram realizadas dezesseis entrevistas qualitativas semiestruturadas, a partir das quais foram feitas a análise e discussão dos resultados. Em termos gerais, concluiu-se que a vitalidade do GIF animado deve-se a uma combinação de questões técnicas inerentes às materialidades da tecnologia, demandas de consumo próprias da cultura contemporânea e, também, ao surgimento de espaços adequados para sua circulação e proliferação. / This study aims primarily to evaluate how specific technical proprieties, and affective, expressive and cultural aspects contribute to the vitality, appropriation and creation of new uses for the animated GIF, regarding its technical restrictions. The theoretical part is divided in three chapters: in the first one, we deal with the matter of the technical features of the GIF format, its advantages and limitations, and the history of its uses and applications; in the second chapter, some of the cultural phenomena that made the appropriations of the animated GIF possible are scanned; finally, in the third one, the animated GIF is investigated from its affective and expressive aspects. To develop the empirical research we identified, through snowball selection, subjects who use animated GIFs intensively on their daily practices. Then, sixteen qualitative interviews were conducted, from which emerged the analysis and discussion of results. In summary, we concluded that the vitality of the animated GIF was made possible due to a combination of technical and material aspects, intrinsic to this technology, consumption demands typical of the present-day culture and, also, to the emergence of spaces suited to its circulation and proliferation.

https://dc.etsu.edu/digital-animation-videos-oer/1035/thumbnail.jpg

Submitted by JOSIANE SANTOS DE OLIVEIRA (josianeso) on 2018-08-02T16:54:04Z No. of bitstreams: 1 Flóra Simon da Silva_.pdf: 3922908 bytes, checksum: 8c0355bab398eaf3766d305f5f5bb693 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-08-02T16:54:04Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Flóra Simon da Silva_.pdf: 3922908 bytes, checksum: 8c0355bab398eaf3766d305f5f5bb693 (MD5) Previous issue date: 2018-03-28 / CAPES - Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / PROEX - Programa de Excelência Acadêmica / Esta dissertação aborda conceitos da midiatização em relação ao cinema e as apropriações de seus elementos nos meios digitais pelos atores sociais. Para tanto, nos propomos a analisar a circulação do gif Confused Travolta, verificando as transformações que ocorrem no circuito que se forma entre sua produção e seu reconhecimento. Tem como objetivo principal compreender como as apropriações de elementos cinematográficos, a lógica do cinema e o personagem Vincent Vega produzem sentidos, criam circuitos complexos de comunicação, transformam as interações sociais e potencializam novos dispositivos de comunicação. Nesse sentido, a questão que levantamos e que norteia a pesquisa é O que transforma, no circuito da midiatização, quando imagens são construídas a partir de elementos cinematográficos e se deslocam para sistemas de lógicas diferentes do seu original? com base uma base teórica, problematizamos perspectivas da sociedade dos meios para a sociedade em vias de midiatização. Além disso, ao levantar os aspectos essenciais sobre conceitos da circulação e circuitos, desenvolvemos questões a partir das apropriações e usos nos meios digitais. Este levantamento teórico articulou, juntamente com algumas teorias do cinema, a possibilidade de reflexão sobre a estrutura cinematográfica entre a montagem e a justaposição de cenas, lógicas de produção e personagens arquetípicos e como são observadas estas lógicas no gif Confused Travolta. Através da análise, foi possível verificar os atravessamentos da midiatização nas práticas sociais e, em consequência, nas apropriações dos elementos cinematográficos. Consideramos que o gif em questão, atravessado pela lógica da midiatização, em que os atores sociais produzem materiais para pôr em circulação, aproxima-se e distancia-se da sua referência original, transforma interações entre atores sociais, produz o agenciamento de fluxos e conversações nos meios digitais, ressignifica o sentido do personagem Vincent Vega e propõe a formação de um novo dispositivo tentativo de comunicação através do gif Confused Travolta. / This dissertation approaches concepts of mediatization in relation to cinema and the appropriations of its elements in digital media by social actors. For this, we propose to analyze the circulation of the Confused Travolta gif, verifying the transformations that occur in the circuit that is formed between its production and recognition. Aims to understand how the appropriations of cinematographic elements such as the cinema logic and the Vincent Vega character produce meaning, create complex circuits of communication, transform social interactions and potentiate new communication devices. In this sense, the question that is raised and that guides research is what transforms, in the circuit of mediatization, when images are constructed from cinematographic elements and are moved to systems of logics different from their original? From a theoretical base, we problematize perspectives of the society of the means for the society in the process of mediatization. Besides that by raising the essential aspects of concepts of circulation and circuits, we develop questions from appropriations and uses in digital media.This theoretical survey articulated, along with some theories of cinema, the possibility of reflection on the cinematographic structure between the assembly and juxtaposition of scenes, production logics and archetypal characters and how these logics are observed in the Confused Travolta gif. Through the analysis it was possible to verify the crossings of mediatization in social practices and, consequently, in the appropriations of the cinematographic elements.We consider that the gif in question, crossed by the logic of mediatization, where social actors produce materials to put into circulation, approaches and distances itself from its original reference, transforms interactions between social actors, produces the agency of flows and conversations in the digital media, resigns the sense of the character Vincent Vega and proposes the formation of a new tentative device of communication through the Confused Travolta gif.

"It's not a mask, it's an appendix". Reflections through text and moving image around the Beauty Community as a representative expression of individuality on the internet.  The Essay also contains thoughts around the authors artistical practice. / Documentation Photos of the Master Exam Exhibition "The Compliment Machine". The first edition of the essay was used as an appendix, complementary to the artworks.   Photographer: Jean Baptiste Béranger / Documentation Photo from the Essay Release organised 12 of april 2018 by fellow master students. The photo illustrates the presentation of the second and final edition of the essay. Photographer: Karolina Oxelväg / <p>The master work includes both a written and a performing part. </p><p>Masterarbetet består av en skriftlig och en gestaltande del.</p>

The purpose of this study is to identify and analyze how GIF Sundsvallcommunicates their CSR activity, Back 2 basics. This activity strives to reduce the barriers that exist in vulnerable areas in Sundsvall among children and young people, with equal opportunities to practice sports  and activities. This study is using semi-structured interviews with two well representative people from GIF Sundsvall, Henrik Wikström who started this project 2008 and Tomas Jonsson who is working with this activity today. We have also interviewed 5 actors that have been working more or less with this project during 2019 and 2020. With these representative people for our study, we want to see how GIF Sundsvallare communicating from both their own perspective and the involved actors. The result of this study shows that GIF Sundsvall has a will to communicate their CSR activity, but that the resources and the knowledge is not enough. Further on the result shows that GIF does not have an inside-out perspective, that it seems unclear if the whole association appears to stand behind the work with the CSR activities. / Corporate Social Responsibility (CSR) är ett samlingsbegrepp som omfattar flera olika områden inom social hållbarhet. Det är ett frivilligt arbete som innebär att organisationer eller företag tar ett ökat ansvar för att bidra med ökad nytta för samhället. Idag är det ingen fråga om ett företag ska arbeta med CSR, utan snarare hur de ska arbeta med CSR (Borglund, De Geer &amp; Hallvarsson, 2009:13). Denna undersökning är en fallstudie av fotbollsföreningen GIF Sundsvall, där vi har funnit ett intresse att undersöka hur de arbetar med sin CSR- kommunikation om aktiviteten Back 2 Basics. Detta är GIF:s mest framgångsrika aktivitet, där de tillsammans med andra aktörer arbetar för att öka samhällsnyttan. Genom att utföra aktiviteten inkluderar och möjliggörs barn och ungdomars lika förutsättningar att utöva aktiviteter och sporter i de utsatta områdena i Sundsvall. Undersökningsperioden har avgränsats från 2019 till 2020 då vi ville ha en sådan aktuell inblick som möjligt i föreningens kommunikation.En kvalitativ metod har tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer med två personer från GIF Sundsvall - Henrik Wikström, som startade upp Back 2 Basics, och Tomas Jonsson, som är CSR-ansvarig i dagsläget. Ytterligare intervjuer har genomförts med fem olika aktörer som verkat under tidsperioden. Syftet med intervjuerna var att få en fördjupad förståelse hur GIF Sundsvall arbetar och tillämpar sin CSR-kommunikation. Resultatet av studien visar på att GIF Sundsvall har en vilja av att kommunicera sitt CSR-arbete, men att resurserna och kunskapen inte räcker hela vägen. Det finns idag en slags förväntan från aktörerna att GIF ska utföra CSR-arbete, men även att de ska synliggöra CSR kommunikationen för deras aktivitet Back 2 Basics. Vidare visar resultatet på att GIF inte utgår från ett inifrån- och ut perspektiv, att det upplevs vara otydligt om hela föreningen genomsyras och står bakom det CSR-arbete som utförs.

<p>Vid omsättning av varor ska svensk mervärdesskatt debiteras, vilket stipuleras i mervärdesskattelagen. Försäljning till andra EG-länder, s.k. gemenskapsinterna förvärv är undantagen svensk mervärdesskatt. Detta är reglerat i 3 kap. 30 a § ML. Vid ett gemenskapsinternt förvärv ska varorna transporteras ut ur Sverige och tillhandahållaren ska inte debitera köparen svensk mervärdesskatt för dessa. Vid s.k. avhämtningsköp, vilket innebär att köparen själv står för transporten från tillhandahållaren uppstår ett problem. För att undantagsregeln i 3 kap. 30 § ML ska bli tillämplig fordras att tillhandahållaren kan styrka att varorna har transporterats ut ur landet och att omsättningen således inte är att klassas som gjord i Sverige. Det är upp till tillhandahållaren att ta fram nödvändig dokumentation som gör det sannolikt att en korrekt gemenskapsintern försäljning har skett. Bevisningen har försvårats i och med avskaffandet av gränskontroller inom gemenskapen. Vid export kan tillhandahållaren erhålla ett tulldokument vilket inte är möjligt vid gemenskapsinterna transaktioner.</p><p>Det finns varken i lag eller i förarbeten några anvisningar på vad som utgör tillräcklig dokumentation. Vid otillräcklig dokumentation riskerar tillhandahållaren att få betala den uteblivna mervärdesskatten och kan dessutom åläggas skattetillägg. Det är Skatteverket som avgör om dokumentationen är tillräcklig och gör det sannolikt att de aktuella varorna har transporterats till en annan medlemsstat.</p><p>I vår uppsats utreder vi rättssäkerheten kring dessa dokumentationskrav. Framförallt är det förutsebarheten för den enskilde som vi undersöker. Vi har tittat på rättsfall från svenska regeringsrätten och EG-domstolen där detta har behandlats och vi har studerat de anvisningar som Skatteverket har gett på området. Vi har utrett dessa i ljuset av de rättsprinciper som är vedertagna för att kunna nå en slutsats. I uppsatsen behandlas även synen på god tro inom skatterätten.</p><p>Vi anser att rättssäkerheten för den enskilde vad gäller dokumentationskraven från Skatteverket har förbättrats genom tydligare information men att avsaknad av lagtext, förarbeten och rättsfall som tolkar dessa utgör en fara för densamma. Riskerna för tillhandahållaren gör sammantaget att denna handelsform kan hämmas. Vi ser lösningen i att lagstiftningen görs tydligare på detta område.</p>

Vid omsättning av varor ska svensk mervärdesskatt debiteras, vilket stipuleras i mervärdesskattelagen. Försäljning till andra EG-länder, s.k. gemenskapsinterna förvärv är undantagen svensk mervärdesskatt. Detta är reglerat i 3 kap. 30 a § ML. Vid ett gemenskapsinternt förvärv ska varorna transporteras ut ur Sverige och tillhandahållaren ska inte debitera köparen svensk mervärdesskatt för dessa. Vid s.k. avhämtningsköp, vilket innebär att köparen själv står för transporten från tillhandahållaren uppstår ett problem. För att undantagsregeln i 3 kap. 30 § ML ska bli tillämplig fordras att tillhandahållaren kan styrka att varorna har transporterats ut ur landet och att omsättningen således inte är att klassas som gjord i Sverige. Det är upp till tillhandahållaren att ta fram nödvändig dokumentation som gör det sannolikt att en korrekt gemenskapsintern försäljning har skett. Bevisningen har försvårats i och med avskaffandet av gränskontroller inom gemenskapen. Vid export kan tillhandahållaren erhålla ett tulldokument vilket inte är möjligt vid gemenskapsinterna transaktioner. Det finns varken i lag eller i förarbeten några anvisningar på vad som utgör tillräcklig dokumentation. Vid otillräcklig dokumentation riskerar tillhandahållaren att få betala den uteblivna mervärdesskatten och kan dessutom åläggas skattetillägg. Det är Skatteverket som avgör om dokumentationen är tillräcklig och gör det sannolikt att de aktuella varorna har transporterats till en annan medlemsstat. I vår uppsats utreder vi rättssäkerheten kring dessa dokumentationskrav. Framförallt är det förutsebarheten för den enskilde som vi undersöker. Vi har tittat på rättsfall från svenska regeringsrätten och EG-domstolen där detta har behandlats och vi har studerat de anvisningar som Skatteverket har gett på området. Vi har utrett dessa i ljuset av de rättsprinciper som är vedertagna för att kunna nå en slutsats. I uppsatsen behandlas även synen på god tro inom skatterätten. Vi anser att rättssäkerheten för den enskilde vad gäller dokumentationskraven från Skatteverket har förbättrats genom tydligare information men att avsaknad av lagtext, förarbeten och rättsfall som tolkar dessa utgör en fara för densamma. Riskerna för tillhandahållaren gör sammantaget att denna handelsform kan hämmas. Vi ser lösningen i att lagstiftningen görs tydligare på detta område.