This thesis concerns the use of makeup by men during the late eighteenth century andthroughout the nineteenth century. The purpose is to study the discourse of makeup duringthis period, but with special focus on the man’s problematic use of makeup. To analyze this Ihave used toilet booklets (toiletthäften) as my main source of material and used discourseanalysis to analyze the material. In this thesis I discuss the view of using makeup among men. The concept andword “beauty” and the relationship between makeup and the new cleanliness practices thatemerged during the 19th century. Results show that makeup was seen as something very treacherous, whetherit was worn by men or women. The word “beauty” was in itself described as a woman andthis could have played a part in why men were urged not to openly show that they caredabout their appearance. The hygienic practices may have had a connection to the practice ofmakeup, but more research is needed. Key words: makeup, masculinity, beauty, hygiene.

Manligt sminkanvändande är något som vuxit och blivit en stor del av samhället. Trots detta förknippas det fortfarande med femininitet och homosexualitet. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur sminkanvändning hos män påverkar hur de uppfattas av dess omgivning. Detta genomfördes genom att manipulera en bild på en man där han antingen applicerades med smink eller inte. Detta bildade två enkäter. Totalt deltog 120 studenter från två universitet i Mellansverige. Enkäten bestod av att skatta mannen på 13 attribut, ett Big Five test samt ange kvalitativa data. Angående attributen bedömdes den sminkade mannen som mindre manlig, mer positiv, kreativ, pålitlig, ansvarsfull och strukturerad jämfört med den osminkade mannen. Den sminkade mannen bedömdes annorlunda gällande personlighetsegenskaperna extraversion, öppenhet och neuroticism. Denna skillnad berodde på mannens utseende, men effekten kan ha åstadkommits av den samvarierande variablen upplevd sexuell läggning. Därmed verkar manligt sminkanvändande vara förknippat med homosexualitet och bisexualitet.

Att arbeta med identitet är en del av läraryrket eftersom skolan ska främja förståelse för samt förmåga till inlevelse i andra människors identitet (Skolverket, 2011b). En del av skolans övergripande mål är även att elever ska respektera andra människors egenvärde och integritet, ta avstånd från förtryck och kränkande behandlingar samt att samspela i möten med andra utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, religion och historia (Skolverket, 2011b). I bildundervisning ingår visuell kultur i det centrala innehållet och inom visuell kultur ingår även det vi har på våra kroppar och hur vi använder olika markörer för att gestalta vår identitet (Sparrman, 2002). Som blivande bildlärare blir det således relevant att undersöka vilka meningar elever tillskriver olika markörer för identitet, hur de går tillväga för att tolka identitetsmarkörer samt hur elevernas uppfattningar om identitet kan förstås utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet är de teoretiska perspektiv som är underlaget för studien och det är ett analytiskt perspektiv som utgår ifrån hur relationer av över- och underordning skapas och upprätthålls (Reyes & Mulinari, 2005). I en intersektionell analys ingår etnicitet, kön, klass, ålder och sexualitet (Reyes & Mulinari). Kahlin (2008) har gjort en liknande studie som beskriver hur ungdomar etablerar identitet genom att positionera sig i förhållande till olika sociala kategorier som genus, religion, nationalitet, etnicitet, sexualitet och klass. Ungdomarna i Khalins (2008) studie tilldelar ungdomar olika sociala grupper olika attribut, som också kan nyanseras och omförhandlas. Ungdomarna gör detta genom att ge exempel på individer i deras verklighet som både bekräftar och utmanar attributen som en grupp tillskrivits samt genom att beskriva likheter och skillnader mellan grupperna utifrån egna erfarenheter av den grupp de anser sig själva tillhöra (Khalin, 2008). För att samla in data till denna studie har jag genomfört ett fokusgruppssamtal med elever på estetiskt program på gymnasiet, där eleverna har samtalat om olika markörer för identitet i fotografin som är gestaltade av mig. Bilderna är menade att trigga elevernas minnen om tankeprocess i liknande situationer, vilket kallas stimulated recall (Lyle, 2003). Det insamlade materialet kodades och grupperades samman till kategorierna markörer för identitet och konstruktion av identitet. Eleverna i min studie tolkade bilderna tillsammans och de drog paralleller utifrån sig själva, människor i deras närhet, kända personer men också stereotyper i filmer för att förklara de olika karaktärernas identitet. Eleverna skådespelade även som andra personer för att tolka bilden utifrån vad de tror deras perspektiv är. Genom samtalet kom de fram till att användandet av smink ofta kan ses ur två perspektiv för biologiska kvinnor, antingen som en form av självuttryck och personlig ritual eller en yttre press att passa in i idealet. De kunde också se att villkoren för användning av smink varierade för män, eftersom de upplevde att en biologisk mans sexuella identitet och könstillhörighet ifrågasätts av andra män om han använder smink, även om de själva verkade tycka att smink för män också kunde vara en ritual och självuttryck. Eleverna såg också att en kvinna som avstår från smink och feminina kläder också ifrågasätts utifrån sin sexuella identitet. En kropps position hade också betydelse enligt eleverna på hur en individs identitet uppfattas och att olika kroppspositioner hör samman med olika klasser och kön. De ser även att kläder har en koppling till makt i kombination med kamerans position antingen som socialekonomisk makt eller som vad de kallar ”gängpower”. Hår är också någonting som eleverna ansåg påverkar vilken stil en person har men också individens sexuella identitet och könstillhörighet. Det gick att se att eleverna är medvetna om hur de olika markörerna påverkar hur människor upplevs av sin omgivning och de använder markörerna själva utifrån den kunskapen. De försökte även att omförhandla olika markörers innebörd för att ge individer nya möjligheter för självuttryck. Genom att analysera materialet utifrån ett intersektionellt perspektiv kan man se att elevernas tolkningar av karaktärerna också är baserade på etnicitet i form av en svensk identitet även om eleverna själv inte nämnde det. Det är viktigt att ta hänsyn till att mitt resultat är bundet till den sociala situation som den uppstod i och materialet går inte nödvändigt viss att generalisera till andra elevgrupper. Eleverna upplever en press från sociala medier och filmstereotyper att använda markörer på ett visst sätt och att pressen kan leda till psykisk ohälsa. Skolan som institution har således ansvar att hjälpa eleverna att ifrågasätta automatiserade representationer av olika kategorier (Reyes & Mulinari, 2005). Vilket även stöds av styrdokumenten som säger att vi ska motverka kränkningar och förtryck genom att arbeta med normer och värderingar utifrån elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter (Skolverket, 2011b). Ett liknande samtal kan således användas för att uppmärksamma negativa stereotyper och eleverna kan tillsammans omförhandla markörernas innebörd.

We live in a world constructed by predeterminations, divided by gender. It’s a masquerade that we’re all taking part in, men by their gaze and women by embodying it. I’ve investigated spaces where feminine attributes are interconnected to a female body, and aspects that shape the misleading mask. In my research I discovered that there are three areas where a woman and female attributes are merged: In media where the stereotype image of a woman is confirmed in glossy magazines and in reality shows. In the bathroom, a room that represents the starting point of the masquerade. And last in typical feminine rooms, beauty salons, where make-up and nail polish is applied to female bodies. By researching spaces I discovered that bodies are shaped by the exclusion of the other sex and by gender specific norms. Out from my own bodily perception I have investigated the feminine surface in the borderland between corpus and jewellery. In my process I shifted the perspective by creating wearable pieces that illustrate the undressing of femininity and by dressing traditionally masculine corpus in feminine materials. All together the objects make up a burlesque staging of a feminine scenography. It’s first when an object loses its initial function that we can create new reference points. It’s when lipstick is casted in the shape of soap and when a high heel is separated from the shoe that they become disconnected from the female body. / <p>The full thesis contains copyrighted material which has been removed in the published version.</p>

This essay will analyse how the components settings and costume/make-up from the concept Mise-en-scène show the differences between homosexual characters and heterosexual characters. The representations and stereotypes that made the differences visible together with the theory of semiotic and what signs we interpret in the films help us find the connection between the settings, costume/make-up and stereotypes. Together with the social Mise-en- scène this essay analyses three Swedish films with homosexual main characters and their love lifes. Previous research focuses on the homosexual representation in films so we can see how the homosexual characters earlier has been represented. The analysis uses the components settings and costume/make-up to look into the aspect of stereotypes and representations of homosexual characters compared to heterosexual ones. At the end of the essay in the discussion the previous research and the analysis of the films are discussed and in the last part the research question is answered.

The goal of this essay is to examine Sephora’s video commercial in the context of wokewashing and femvertising. The question constructed for that aim which is the basis of this essay reads as follows: How does the clip use symbols and speech to emphasise a feminist stance in their commercial, and could the movie be used as an example of wokewashing? Different feminist views on makeup and beauty are presented under background to give context to facilitate discussions about whether this is wokewashing and/or femvertising. A brief history of Sephora as a company and their work in different political questions are also presented to further understand them as a company. The movie is then subjected to a semiotic analysis where different aspects are brought forth proving that the movie is based on feminist theories and ideology. The different aspects assessed in result is how gender is presented as well as how the overlying monologue in the movie affects this. When it has been established that the movie indeed takes inspiration and theories from feminist discussions the commercial and these findings are then problematized and considered in the analysis. The analysis concludes that the movie is indeed an example of wokewashing since the message portraid in the movie and Sephoras own company structure do not align. This is to say that the company is found not to be actually fighting to change the normative gender structure that is problematized in the commercial. The concept of wokewashing and the relativity of the concept are brought up and problematized under discussion where the different views on makeup from a feminist point of view are again discussed to further understand the implications this could have on the dialogue concerning wokewashing.

Kvarnen står i ett hus som brinner.Den lila gudinnan är också där, hon blir till aska. Allt var i det där huset och när jag skriver allt så menar jag det. Egentligen är essän det enda som klarade sig. Den låg i ett mail. Vad gör en häxa utan sin dolk, sitt ljus? Hon ger sig inte, hon blir starkare, hon får blodad tand.Jag måste använda häxkrafterna nu, mina naglar är längre än någonsin.Jag hinner inte samla längre, jag minns vad jag la i kvarnen så jag kan inte göra annat än mala nu. Simon säger att jag är Fucking Phoenix! / Jag fick börja om på min masterutställning efter branden i grafikhuset på Skeppsholmen där jag hade min ateljé. Jag tänkte mycket på förvandling, att vara en fågel Fenix, att göra sig starkare med hjälp av saker en älskar. Det blev temat för utställningen och essän.

Imperfektioner i skådespelares hy upplever vi sällan visas inom film och medier relaterade till film. Många gånger i film tycks hy användas för att gestalta olika stereotyper. Kan detta leda till att ideal och fördomar stärks hos publiken? I denna uppsats har vi valt att undersöka detta genom att analysera filmer vars handling har en koppling till high school samt genom ett utförande av två fokusgrupper med filmstudenter som informanter. Utifrån dessa gick det tydligt att se hur den porträtteringen som ofta förekommer i film av personer med till exempel finnar hade fått informanterna att tänka mer negativt om sina egna finnar och sin hy. Det gick även att se att informanterna snabbt drog kopplingar mellan karaktärernas utseende och vilken stereotyp de tillhörde.

"It's not a mask, it's an appendix". Reflections through text and moving image around the Beauty Community as a representative expression of individuality on the internet.  The Essay also contains thoughts around the authors artistical practice. / Documentation Photos of the Master Exam Exhibition "The Compliment Machine". The first edition of the essay was used as an appendix, complementary to the artworks.   Photographer: Jean Baptiste Béranger / Documentation Photo from the Essay Release organised 12 of april 2018 by fellow master students. The photo illustrates the presentation of the second and final edition of the essay. Photographer: Karolina Oxelväg / <p>The master work includes both a written and a performing part. </p><p>Masterarbetet består av en skriftlig och en gestaltande del.</p>

This study details Roman women’s use of makeup, and the relevance of studying makeup whenexploring the history of Roman women. The study explores the relation between the use ofmakeup and female identity through texts and archaeological material. By first presenting thetypes of makeup used and the paraphernalia associated with the application of makeup, thiscontextualizes how women interacted with makeup on a day-today basis. This leads to adiscussion on who used makeup and what the use of makeup says about female identity. When analyzing women’s use of makeup, this study compares ancient texts, archaeologicalfinds, and modern chemical analysis of ancient makeup. This study argues that women ofdifferent social standings could use makeup, and that women were able to use makeup as a toolto establish some control over how they were perceived by the public. This in turn makesmakeup a way to study female agenda in antiquity. / Denna studie fokuserar på romerska kvinnors användning av smink och relevansen av attstudera smink i anknytning till romerska kvinnors historia. Studien utforskar relationen mellananvändningen av smink och kvinnlig identitet genom texter och arkeologiskt material. De olikatyperna av smink och föremålen associerade med appliceringen av smink presenteras, med syfteatt kontextualisera hur kvinnor interagerade med smink i sin vardag. Detta lägger grunden fördiskussionen om vem som använde smink och vad användningen av smink säger om kvinnorsidentitet. För att analysera kvinnors användning av smink jämför denna studie antika texter,arkeologiska fynd och modern kemisk analys av antikt smink. Denna studie argumenterar attkvinnor från olika samhällsklasser kunde använda smink, och att smink gav kvinnormöjligheten att påverka hur allmänheten såg dem. Detta gör i sin tur att smink kan ses som ettsätt att studera kvinnlig agenda under antiken.