The text is about behaviour and appearance of boys and girls in the classroom in a gender perspective. How are the boys and girls placed in the classroom, and does this affect them in any way? How boys and girls are called on to speak. Is the teacher fare in the allocation of speech? There are a lot of differences between the genders, boys and girls are placed in a special way. In the two schools that I have done the research in shows that boys and girls are placed girl-boy-girl-boy so the boys can get more done during the class with the girls placed next to them. How and in what way they get the attention and the direction to talk is also a situation where they get treated differently. The boys often got to speak before the girls if there were waving there hands heavily for example and sometimes got to speak even if a girl already where speaking. The boys spoke whenever they felt like, even if it wasn’t there turn. This study is written to help teachers and for others to get a good look of the classroom in gender perspective. Keywords: gender differences, gender, classroom

Syftet med vår studie var att från elever i skolår 5 och dess pedagoger, få en beskrivning av hur den fysiska aktiviteten ter sig i klassrummet. Bakgrundstanken var att fysisk aktivitet påverkar vår kropp fysiskt och psykiskt vilket kan ha ett samband med skolprestationerna. Om fysisk aktivitet har en gynnsam effekt på elevens kognitiva utveckling, hur praktiseras då denna i klassrummet i de högre åldrarna? Utifrån vårt syfte att få en aktivitetsbeskrivning och åsikter om denna från några pedagoger och deras elever, valde vi att intervjua pedagogerna och utföra en enkätundersökning bland eleverna.Det huvudsakliga resultatet visar att pedagogerna inte planerar undervisningen med tanke på elevernas rörelsebehov men att deras arbetssätt ibland ändå medför viss fysisk aktivitet som genom förflyttningar. Eleverna önskar mer fysisk aktivitet och många av eleverna tycker inte att deras behov tillfredsställs. De anser inte heller att pedagogen gör något för att de ska få fysisk aktivitet utan säger att de själva till exempel vässar pennan för att få röra på sig.

Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lärande. I uppsatsen presenteras begreppet hållbar lärandemiljö som innebär ett klassrumsklimat där lärare arbetar med ett längre tidsperspektiv i åtanke, alltså hur ett gott klassrumsklimat kan upprätthållas över lång tid. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, med människors individuella bakgrunder i åtanke. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad en lärare kan göra för att skapa en hållbar lärandemiljö, samt hur olika lärare ser på elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie och resultatet är hämtat från två vetenskapliga databaser. Vi har analyserat sju vetenskapligt granskade artiklar för att få fram vårt resultat, som vi sedan har delat upp tematiskt. Utifrån resultatet kan det utläsas att ett förebyggande arbete, god planering och en positiv elevsyn är nyckeln till att skapa ett gott klassrumsklimat. Resultatet visar att en lärare som möter sina elever positivt även får ett positivt bemötande tillbaka. Det visar sig även att lärares bedömning av elevers beteende i stor utsträckning är kontextuell och beroende både av omkringliggande omständigheter samt läraren själv.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva undervisningsmodellen Flippat klassrum och öka förståelsen för lärares handlande och de övertygelser som kan ligga bakom deras val att använda sig av undervisningsmodellen i svenska matematikklassrum i årskurs 7-9 samt gymnasiet våren 2013. Eftersom strävan med denna undersökning var att finna kvalitativt skilda beskrivningar av lärarnas uppfattningar av undervisningsmodellen användes kvalitativ forskningsmetod med en fenomenografisk ansats. För att kunna analysera och beskriva lärarnas uppfattningar av fenomenet Flippat klassrum genomfördes undersökningen med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer. Tre lärare som använder sig av undervisningsmodellen Flippat klassrum intervjuades. Utifrån denna empiriska undersökning blev resultatet att det fanns flera olika uppfattningar kring undervisningsmodellen Flippat klassrum. En av slutsatserna var att lärare använder sig av undervisningsmodellen för att få en mindre stressig arbetsmiljö, för att få eleverna att förstå matematikämnet bättre, för att öka elevernas lust till lärande och/eller öka förutsättningarna till lärande hos eleverna.

Uppsatsen syfte är att göra ett skrivmoment i en högstadieklass där eleverna ska skriva en berättelse baserat på fanfiction och deras personliga intressen. Texten innehåller teoretiska utgångspunkter såsom skrivprocessteori, receptionsteorier och didaktiska teorier och perspektiv som jag ska kunna använda till mitt undervisningsmoment. Den innehåller även tre stora undersökningar från tre olika verk. Två av de tre undersökningarna ingår i avhandlingar där alla är peer reviewed, alltså godkända av någon sorts handledare. Den tredje är en bok, Författande fans, som på många sätt är central för min uppsats eftersom den behandlar begreppet fanfiction. Jag har inte själv gjort någon undersökning i uppsatsen eftersom tiden inte skulle ha räckt till det – jag skulle i så fall fått genomföra mitt undervisningsmoment i praktiken. Därför har jag använt mig av undersökningarna från de två avhandlingarna samt Författande fans när jag motiverat mitt undervisningsmoment i slutet av uppsatsen, som på sätt och vis är mitt resultat. I den sista diskussionsdelen diskuterar jag forskningsbakgrund, undersökningar och resultat och försöker att se på fanfiction och min skrivuppgift utifrån olika perspektiv.

Mitt arbete behandlar begreppet klassrumsklimat. Hur det påverkar elever och lärare, hur elever och lärare upplever klassrumsklimatet och vad de anser att ett bra klassrumsklimat bör vara. Arbetet behandlar även hur matematikundervisningen påverkas av det klassrumsklimatet och hur lärare arbetar för att få fram ett bra klimat i klassen och i klassrummet. Med ordet klassrumsklimat avser mitt arbete det sociala klimatet i klassrummet. Det fysiska klassrumsklimatet är inte en del av det här examensarbetet. Syftet med arbetet var att undersöka hur klassrumsklimatet påverkar elever och lärare, hur klassrumsklimatet påverkar det matematiska lärandet hos eleverna samt en jämförelse av elevers och lärares syn på klimatet i klassen. Resultaten av undersökningen visade att klassrumsklimatet har en stark inverkan på klassens välbefinnande och därigenom dess matematikinlärning och skolresultat. När lärare och elever tillfrågades om deras syn på ordning och reda och klassrumsklimat ansåg bägge grupper att det var viktigt och nödvändigt med ordning och reda för att få ett gott klassrumsklimat. Dock visade det sig att många av eleverna lätt glömmer sig och ägnar sig åt annat än att studera och att de då uppför sig på ett sätt som inte tillför välbefinnande i klassrummet, även om en hel del elever önskade tystnad. Lärarna fick ofta rycka ut och ägna sig åt saker som inte direkt har med undervisningen att göra utan mer med att få ett fungerande klassrum att undervisa i. Min empiriska studie består av intervjuer med lärare och enkätsvar från elever. Dessutom görs kopplingar till litteratur om ämnet med forskningsrapporter och avhandlingar inom området.

Studien undersöker vilken uppmärksamhet elever i behov av stöd får av sina ordinarie lärare under vanliga lektioner. Med hjälp av klassrumsobservationer studerades interaktionen mellan lärare och elever i och utan behov av stöd. Studien är huvudsakligen kvantitativ och bygger på strukturerade observationer av 11 lektioner i årskurs fem på en kommunal skola. I studien ingick 23 elever och två lärare. Det är framför allt den enskilda kommunikationen mellan lärare och elev som studerats. Observationerna kompletterades även med intervjuer med de i studien medverkande lärarna. Av observationerna framgår att det var eleverna som genom att påkalla lärarens uppmärksamhet styrde i vilken utsträckning de interagerade med läraren. Kommunikationen mellan lärare och elever pågick oavbrutet vilket gjorde att lärarna hade svårt att söka upp de elever som inte påkallade uppmärksamhet. Under de 11 lektionerna interagerade visserligen samtliga elever med lärarna vid minst fyra tillfällen, men det fanns stora variationer i hur ofta och hur länge elever i klassen interagerade med sina lärare. Observationerna visar vidare att av de sex elever som var i behov av stöd kommunicerade tre elever ofta och länge med lärarna, medan de tre andra eleverna i behov av stöd kommunicerade få gånger och under kort tid med läraren. Det finns därför anledning att medvetandegöra lärare om inkluderings- och exkluderingsprocesser i ett klassrum.

Studien undersöker hur talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten är att skapa en förståelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lärare och elever. Ansatsen som används för att undersöka syftet är kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. Två klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lärare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social responsivitet är studiens viktigaste teoretiska utgångspunkter (Asplund 1987, Säljö 2000, 2005). Observations- och intervjudata har tolkats utifrån en hermeneutisk förståelseram.   Slutsatsen vi drar pekar mot ett konsensusperspektiv gentemot tidigare forskning på området. Lärares handlingar styr i stor utsträckning hur talstrukturen kommer till uttryck i klassrumsmiljö samt hur talutrymmet fördelas mellan klassrummets sociala aktörer. Vidare kan klassrummet ses som en social praktik där disciplinerad social responsivitet utövas. Elevers kommunikativa möjligheter i klassrumsinteraktionen är begränsade vilket i uppsatsen uppmärksammas som problematiskt ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande.

Syftet med uppsatsen var att studera elevers tankar kring klassrumsmiljöns inverkan på inlärning. Undersökningen baserades på texter skrivna av elever från två halländska grundskolor i årskurs 9, samt observation. Skola A är en friskola medan Skola B är en kommunal skola. Frågeställningarna var: Hur ser eleverna från de två skolorna på klassrumsmiljöns påverkan på lärandet? Skiljer sig elevernas uppfattning åt mellan de olika skolorna? Hur förhåller sig undersökningsresultatet till slutsatser i tidigare forskning? Eleverna fick ut en checklista med punkter de kunde ha i åtanke då de skulle skriva sina texter. Checklistan behandlar frågor kring den fysiska klassrumsmiljön. Elevtexterna från de två skolorna behandlades kvalitativt och presenteras i resultatet i form av citat. I resultatet ges även en beskrivning av skolornas fysiska miljö baserat på observation. Resultatet pekar på att elevtexterna skiljer sig mer åt beroende på individerna snarare än på grund av vilken skola de gick på. Elevtexterna visar även på skillnader mellan elevers åsikter och aktuell forskning gällande fysisk lärandemiljö.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum är ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för närvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna på en förberedd föreläsning online redan innan de kommer till lektionen så att arbetet där går direkt på förståelse av det förelästa, sakdiskussioner och hjälp med problemlösning. Syftet med interventionsstudien är att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och därefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frågeställningar besvarades: 1. Hur påverkas elevers åsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum? 2. Vilka effekterna har undervisningsmetoden Flippat Klassrum på elevers arbete och studieteknik i och utanför klassrummet? Studien genomfördes i en teknikklass på en gymnasieskola i Östergötland. För att besvara frågeställningarna genomfördes två enkätundersökningar. En förundersökning som genomfördes före interventionen och en uppföljningsenkät som genomfördes efter interventionen. Studien fann att Flippat Klassrum hade en positiv inverkan på elevernas åsikter om sin matematikundervisning. Vidare konstaterades att interventionen påverkade elevernas arbete och studieteknik på flera sätt. Exempelvis hinner eleverna fler rekommenderade uppgifter under lektionstid. Slutsatserna som dras i denna studie är att mikroföreläsningar inte helt kan ersätta lektionsgenomgångar, att intervention visade eleverna nya sätt att lära samt att Flippat Klassrum är ett bra sätt att variera undervisningen, inte ett sätt att ersätta traditionell undervisning.