Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum är ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för närvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna på en förberedd föreläsning online redan innan de kommer till lektionen så att arbetet där går direkt på förståelse av det förelästa, sakdiskussioner och hjälp med problemlösning. Syftet med litteraturstudien är att undersöka huruvida den alternativa undervisningsmetoden Flippat Klassrum kan förbättra den svenska gymnasieskolans matematikundervisning. De två frågeställningar som lades till grund för studien är: 1. Vilka argument finns för och emot att använda undervisningsmetoden Flippat Klassrum i matematikundervisning? 2. Hur kan undervisningsmetoden Flippat Klassrum kopplas till Skolverkets riktlinjer? Litteraturen till studien har delvis hämtats via Linköpings Stadsbibliotek och Linköpings Universitetsbibliotek och delvis via databaserna ERIC och UniSearch. Eftersom undervisningsmetoden är ny har få fallstudier genomförts, vilket gör det svårt att dra allmängiltiga slutsatser . Studien fann dock att det finns flera starka argument för användandet av Flippat Klassrum, exempelvis förbättrade studieresultat, mer aktiv studietid och ökad interaktion mellan lärare och elev. Dock medför många av fördelarna med Flippat Klassrum en ökad arbetsbörda för läraren.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum är ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för närvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna på en förberedd föreläsning online redan innan de kommer till lektionen så att arbetet där går direkt på förståelse av det förelästa, sakdiskussioner och hjälp med problemlösning. Syftet med interventionsstudien är att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och därefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frågeställningar besvarades: 1. Hur påverkas elevers åsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum? 2. Vilka effekterna har undervisningsmetoden Flippat Klassrum på elevers arbete och studieteknik i och utanför klassrummet? Studien genomfördes i en teknikklass på en gymnasieskola i Östergötland. För att besvara frågeställningarna genomfördes två enkätundersökningar. En förundersökning som genomfördes före interventionen och en uppföljningsenkät som genomfördes efter interventionen. Studien fann att Flippat Klassrum hade en positiv inverkan på elevernas åsikter om sin matematikundervisning. Vidare konstaterades att interventionen påverkade elevernas arbete och studieteknik på flera sätt. Exempelvis hinner eleverna fler rekommenderade uppgifter under lektionstid. Slutsatserna som dras i denna studie är att mikroföreläsningar inte helt kan ersätta lektionsgenomgångar, att intervention visade eleverna nya sätt att lära samt att Flippat Klassrum är ett bra sätt att variera undervisningen, inte ett sätt att ersätta traditionell undervisning.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum är ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för närvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna på en förberedd föreläsning online redan innan de kommer till lektionen så att arbetet där går direkt på förståelse av det förelästa, sakdiskussioner och hjälp med problemlösning. Syftet med interventionsstudien är att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och därefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frågeställningar besvarades: 1. Hur påverkas elevers åsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum? 2. Vilka effekterna har undervisningsmetoden Flippat Klassrum på elevers arbete och studieteknik i och utanför klassrummet? Studien genomfördes i en teknikklass på en gymnasieskola i Östergötland. För att besvara frågeställningarna genomfördes två enkätundersökningar. En förundersökning som genomfördes före interventionen och en uppföljningsenkät som genomfördes efter interventionen. Studien fann att Flippat Klassrum hade en positiv inverkan på elevernas åsikter om sin matematikundervisning. Vidare konstaterades att interventionen påverkade elevernas arbete och studieteknik på flera sätt. Exempelvis hinner eleverna fler rekommenderade uppgifter under lektionstid. Slutsatserna som dras i denna studie är att mikroföreläsningar inte helt kan ersätta lektionsgenomgångar, att intervention visade eleverna nya sätt att lära samt att Flippat Klassrum är ett bra sätt att variera undervisningen, inte ett sätt att ersätta traditionell undervisning.

I denna fallstudie granskas 19 matematikvideor och utvärderingar som gjorts av lärarstudenter vidLinköpings universitet. Ingen deltagare i studien hade tidigare skapat en matematikvideo. Lärarstudenternasvideor analyseras mha ett egenutvecklat analysverktyg och följande forskningsfrågor besvaras:1) Hur kan av lärarstudenter skapade mikroföreläsningar i form av förklarande matematikvideor om ett förbestämtämne karaktäriseras?2) Hur relaterar lärarstudenternas val av upplägg och presentationssätt i matematikvideor till derekommendationer som förespråkas av aktuell forskning?3) Hur bör den utgivna uppgiften modifieras om den upplevs som problematisk och vilket förberedandematerial bör man låta studenterna ta till sig av för att de ska klara uppgiften bättre?Jag kommer bland annat fram till att deltagarnas val av längd på video ligger i linje med vad forskningenföreslår, men att detta val också kan ha påverkats av en instruktion som initialt gavs i uppgiften.