I ett flippat klassrum ersätter förberedande aktiviteter i hemmet den traditionella lärargenomgången lektionstid. Bearbetningsfasen av nyvunna kunskaper sker istället i klassrummet. Undervisningsmodellen har fått mycket uppmärksamhet i litteraturen och tycks populär bland de som praktiserar modellen. Ambitionen med detta examensarbete är att öka kunskapen om, och förståelsen för, lärares åsikter gällande det flippade klassrummets pedagogik, för att svara på frågan varför inte fler lärare flippar sitt klassrum. För ändamålet har gymnasielärare från Lund intervjuats. Analysen av lärarnas identifierade erfarenheter, attityder och uppfattningar av det flippade klassrummets pedogogik bekräftar en positiv inställning till flippat klassrum hos lärare som undervisar flippat, men avslöjar samtidigt en generellt skeptisk inställning till undervisningsmodellen. Arbetet identifierar troliga orsaker därtill, lyfter hinder, utmaningar, vinster och drivkrafter med att påbörja flippad undervisning samt för- och nackdelar med metoden, sett ur ett lärandeperspektiv. Dessutom presenteras en modell för hur svårigheterna att lyckas med ett flippat klassrum kan övervinnas. / The aim of this thesis is to highlight teachers’ opinions about flipped classroom-teaching. First, a literature review was carried out, focusing on the advantages and disadvantages with the method. This lead up to a working definition of “flipped classroom.” Briefly, the flipped classroom teaching model inverts traditional teacher-led lessons by having standard classroom activities as homework before lesson, and traditional homeworks as classroom activities. In parallel with the development of modern digital techniques, the model has received much attention. The literature reveals enthusiasm about the model among students and teachers engaged in flipped classrooms. Yet, most teachers still use a traditional teaching approach. Second, teachers at an upper secondary school level were interviewed. In summary, this report identifies a general critical view of the flipped classroom teaching model. Still, the teachers were able to identify both advantages and drawbacks, thresholds and challenges for adopting the model. Finally, this report suggests how difficulties with implementing the model can be overcome.

I denna fallstudie granskas 19 matematikvideor och utvärderingar som gjorts av lärarstudenter vidLinköpings universitet. Ingen deltagare i studien hade tidigare skapat en matematikvideo. Lärarstudenternasvideor analyseras mha ett egenutvecklat analysverktyg och följande forskningsfrågor besvaras:1) Hur kan av lärarstudenter skapade mikroföreläsningar i form av förklarande matematikvideor om ett förbestämtämne karaktäriseras?2) Hur relaterar lärarstudenternas val av upplägg och presentationssätt i matematikvideor till derekommendationer som förespråkas av aktuell forskning?3) Hur bör den utgivna uppgiften modifieras om den upplevs som problematisk och vilket förberedandematerial bör man låta studenterna ta till sig av för att de ska klara uppgiften bättre?Jag kommer bland annat fram till att deltagarnas val av längd på video ligger i linje med vad forskningenföreslår, men att detta val också kan ha påverkats av en instruktion som initialt gavs i uppgiften.