Enligt ett sociokulturellt perspektiv är språk och tanke varandras förutsättningar, samtidigt som kunskaper och språk utvecklas i samspel med andra. Muntlig interaktion är därmed viktig för elevers språk- och kunskapsutveckling men avgörande för flerspråkiga elever. Detta ställer höga krav på lärarens utformning av undervisning samt det utrymme som ges för muntlig interaktion. Skolinspektionens granskning visar dock att det råder stor brist gällande undervisning i det flerspråkiga klassrummet, vilket hämmar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka, sammanställa och presentera forskning som behandlar muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet. Frågeställningarna som relaterar till syftet utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och lyder: Vilken betydelse har muntlig interaktion för flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling? Vilka faktorer påverkar utrymmet för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet? Studien är en litteraturstudie som bygger på nationell och internationell forskning i form av vetenskapliga artiklar, avhandlingar, konferensbidrag, forskningsrapport samt vetenskapligt baserade böcker.   Resultatet visar att muntlig interaktion har betydelse för flera olika aspekter inom språk- och kunskapsutveckling, bland annat för den kognitiva utvecklingen och för identitetsskapande processer. Vidare framgår att lärarens inställning, val av interaktionsformer samt gruppformatering är avgörande faktorer för hur utrymmet för muntlig interaktion möjliggörs och för flerspråkiga elevers möjlighet att nå språk- och kunskapsutveckling.

Syftet med undersökningen är studera vad som präglar auktoriteten i den svenska skolan, undersöka värdet av goda relationer i klassrummet samt studera hur konflikthantering påverkas av gruppsituationen som råder i klassrummet. Mina frågeställningar handlar om vilken betydelse ledarskap, respekt och auktoritet får i relationen mellan lärare och elever, vad som avgör om en lärare respekteras av elever och vad det beror på att en lärare får eller inte får auktoritet i en grupp. I studien undersöks också hur det är möjligt att på olika sätt hantera konfliktsituationer.    För att undersöka detta har jag gjort strukturerade intervjuer med sex olika lärare inom gymnasiet och högstadiet, med olika bakgrund, erfarenhet och ämnesområden. Resultatet har jag sedan jämfört med olika teorier om ledarskap, grupprocesser och konflikthantering.   Min undersökning visar att auktoritet måste förtjänas genom bland annat social kompetens och goda relationer. I studien framgår att de viktigaste yttre faktorerna för att lyckas är gruppstorleken och tiden. När det gäller konflikthantering, kan slutsatsen dras att det är viktigt att gå varsamt fram i ett inledande skede, och att fokus i början måste ligga på att skapa en positiv känsla och få med sig gruppen. Vid fostrande av elever och korrigerande av avvikande och respektlösa beteenden, visar undersökningen att det är önskvärt och betydligt effektivare att ta en konflikt utanför klassrummet, i ett enskilt samtal med en elev. / The aim of this study is to discern what characterizes authority in the modern Swedish school, to explore the value of good relations in the classroom, and also to examine how the management of conflicts is affected by the group situation which occurs in the classroom.   The questions at issue are to which degree leadership, respect and authority affect and determine the relation between teacher and students, in what manner a teacher receives respect from his students, and why a teacher may or may not gain authority in a classroom. I am also curious as to how to handle certain common conflict situations in the best way.   In order to examine these questions, I have interviewed six teachers of varying age and professional experience, who all teach in high schools. The result of the interviews has then been compared with the current theories about leadership, group processes and conflict management.   My study shows that authority must be acquired through social skills and good relations. The most important factors, which are not dependent upon the teacher, are the size of the group and time. Regarding the management of conflicts, a conclusion may be made that it is important to be careful and gentle in the initial phase, and to create a positive feeling at the beginning in order to be accepted by the group. If misbehavior must be corrected and a conflict is emerging, the study shows that it is more efficient to deal with the student outside  the classroom, speaking in private. In this way, the student is not affected by the rest of the group, and the conflict is less likely to escalate.

Syfte Att kartlägga och sammanfatta hur forskningen av belysningen som elever utsätts för i klassrummet påverkar elevens studieresultat och läsförmåga. Kunskapsöversikten ämnar också till att dra slutsatser ifrån relevanta forskningsartiklar och reflektera över hur resultaten från sagda forskningsstudier kan implementeras i elevens skolmiljö för utveckling av elevens förmågor gällande studieresultat och läsförmåga. Frågeställning Hur kan resultatet av forskningsstudier med intresse för belysningens påverkan på elevernas prestationer påverka elevens läsförmåga? Metod Urvalet gjordes med litteratursökningar i databaserna Primo, Proquest och Eric. I sökningen användes kombinationer av relevanta termer till ämnet. Sökorden light, lighting, illuminance, flourescent, light setting, luminous, reading, reading comprehension, reading environment, classroom environment och school användes i olika kombinationer tillsammans med ett filter för att säkerställa att alla artiklar var vetenskapligt granskade. I kunskapsöversikten användes sammanlagt nio olika studier från olika länder och årtionden. Resultat Kunskapsöversikten visar att det finns positiva aspekter på prestation och läsförmåga med att variera ljuset i klassrummet. I flera av studierna finns ett fokus på elevens koncentration och arbetsförmåga varpå studierna visar att det finns ett samband mellan en större koncentrationsförmåga och arbetsförmåga om eleven utsätts för varierande ljus. Även läshastigheten och läsförståelsen visade på tydliga förbättringar vid användandet av varierande ljus. Översikten visar att ljuspåverkan är större beroende på åldern av användaren och att det finns marginella skillnader mellan pojkar och flickor. Ur ett medicinskt perspektiv belyser studierna att det finns positiva hälsoaspekter av användandet av variabelt ljus på kortisol och melatoninproduktionen men också att huvudvärk och obehag förekom under studierna för en låg andel av studiedeltagarna. Avslutningsvis visade även studierna att olika typer av ljuskällor ger olika resultat och att effekten av dagsljus har påverkan på eleven.

Syftet med studien är att undersöka ett antal lärares tankar kring flexibel klassrumsmöblering och dess konsekvenser för läraktiviteter. Vi ville se vilka faktorer som ger lärarna möjligheter och begränsningar i sin undervisning och hur detta relaterar till tidigare forskning. Datainsamlingen består främst av kvalitativa intervjuer med lärare samt observationer av deras klassrum. Vi har även samlat in material genom vetenskapliga texter och andra artiklar kopplat till ämnet.            I resultatet kunde vi se att det fanns flera ramar, enligt ramfaktorteorin, och faktorer som påverkat lärarnas arbete med sin klassrumsmiljö. Beslut angående inköp, ekonomi, lokaler och elevgruppen samt lärarnas synsätt har bidragit till att vissa undervisningsprocesser har varit möjliga och vissa inte. Vi kunde se att lokalernas storlek och statiska möbler förhindrade lärarnas arbete mot en flexibel klassrumsmiljö. Även beslut angående ekonomi och inköp av möbler, i vissa fall, påverkade deras arbete negativt. Dock kunde lärarnas positiva inställning till att arbeta mer flexibelt bidra till att de gjorde det bästa av situationen de befann sig i. De använde möblerna och ytorna på ett sätt som främjade olika läraktiviteter. Detta resultat stämde överens med den tidigare forskningen vi läst och därför också med våra förväntningar.

No description available.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum är ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för närvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna på en förberedd föreläsning online redan innan de kommer till lektionen så att arbetet där går direkt på förståelse av det förelästa, sakdiskussioner och hjälp med problemlösning. Syftet med interventionsstudien är att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och därefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frågeställningar besvarades: 1. Hur påverkas elevers åsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum? 2. Vilka effekterna har undervisningsmetoden Flippat Klassrum på elevers arbete och studieteknik i och utanför klassrummet? Studien genomfördes i en teknikklass på en gymnasieskola i Östergötland. För att besvara frågeställningarna genomfördes två enkätundersökningar. En förundersökning som genomfördes före interventionen och en uppföljningsenkät som genomfördes efter interventionen. Studien fann att Flippat Klassrum hade en positiv inverkan på elevernas åsikter om sin matematikundervisning. Vidare konstaterades att interventionen påverkade elevernas arbete och studieteknik på flera sätt. Exempelvis hinner eleverna fler rekommenderade uppgifter under lektionstid. Slutsatserna som dras i denna studie är att mikroföreläsningar inte helt kan ersätta lektionsgenomgångar, att intervention visade eleverna nya sätt att lära samt att Flippat Klassrum är ett bra sätt att variera undervisningen, inte ett sätt att ersätta traditionell undervisning.

<p><p>Det här examensarbetet är en kvalitativ studie och handlar om hur man kan skapa en god fysisk miljö i klassrummet så att elevernas lärande gynnas. Syftet var att undersöka vad verksamma lärare har för uppfattningar om den fysiska miljön och dess betydelse för elevernas lärande.</p><p>Respondenterna är lärare som varit verksamma i yrket i mellan 1,5 år och 41 år. De kommer från två olika skolor, en gammal och en ny. Med hjälp av frågeformulär som besvarades enskilt av respondenterna samt besök i deras klassrum har syftet besvarats.</p><p>Resultaten visar att lärarna har liknande syn på vad god fysisk miljö är och att det är viktiga faktorer för elevernas lärande och utveckling. Miljön bör vara flexibel och utformas för individens behov. Slutsatsen är dock att den fysiska miljön har större betydelse för eleverna än vad som tas hänsyn till idag.</p></p>

<p>Större delen av vår skolgång tillbringar vi i olika klassrum. Ett klassrums utformning och inredning kan påverka hur vi trivs och kan även påverka inlärningen på olika sätt. Det här arbetet behandlar hur den fysiska klassrumsmiljön påverkar inlärningen. </p><p>Syftet med mitt arbete har varit att få fördjupad kunskap om hur man på bästa möjliga sätt kan inreda ett klassrum för att skapa ett gott inlärningsklimat. Jag har valt att undersöka hur elever vill att deras klassrum ska vara utformade och hur de vill att de ska vara inredda så att de trivs och inspireras till kunskapande. För att få svar på de frågor jag haft till grund för mitt arbete har jag låtit elever rita och beskriva sitt drömklassrum. Jag har också låtit samma elever fylla i en enkät som handlar om inlärningsmiljöer. Att jag valde undersökningssättet där eleverna med hjälp av bilden fick rita sitt drömklassrum var för att jag anser att bilden är ett språk i sig och ibland kan en bild säga mer än en intervju eller enkätundersökning. </p><p>I de litteraturstudier jag gjort har jag funnit att klassrummets färg, ljus, ljud, temperatur, luft och möblering påverkar hur eleverna trivs och kan arbeta i rummet. Det jag funnit när jag analyserat bilderna är att eleverna har många idéer och funderingar över hur de vill att deras klassrum ska vara inredda. Bilderna innehöll allt från klassrum med datorer och Tv-apparater till lugna rum med bokhyllor. Eleverna vill att det ska vara tyst när de arbetar och de föredrar att sitta i en mjuk fåtölj eller soffa. </p><p>Som lärare bör man ta hjälp av eleverna när man inreder ett klassrum eftersom de ofta vet hur de vill ha sin miljö för att kunna arbeta. Det är omöjligt att finna en miljö som passar alla, men man kan som lärare försöka att inreda klassrummet så att så många elever som möjligt känner att deras behov tillgodoses. Genom att bli medvetna om att klassrummets utformning och inredning påverkar inlärningen på olika sätt, tror jag att vi lärare kan börja fundera och sätta oss in i hur färger, ljus, ljud, luftkvalitén m m kan påverka våra elever och deras kunskapande.</p>

<p>Syftet med denna studie var att belysa hur åtta pedagoger som är verksamma i de lägre årskurserna ser på klassrummet som arbetsfält, när det gäller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.</p><p>Våra slutsatser av resultatet är att pedagogerna visar att de har förståelse för barns motoriska utveckling. Trots detta råder det en brist på medvetna motoriska rörelseövningar som är integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat.</p>

<p>Syftet med studien är att ta reda på hur elever upplever sin fysiska klassrumsmiljö, hur en önskvärd miljö skulle kunna se ut samt vad de tycker är bra respektive dåligt med sin klassrumsmiljö. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ intervju med elever i år 1-3. Eleverna intervjuades i grupp om tre och två olika skolor var med i undersökningen. </p><p>Resultatet visar att de flesta elever verkar ganska nöjda med sin klassrumsmiljö. De vill gärna ha en plats att sitta avskilt på samt en bekväm plats där de kan sitta och exempelvis läsa. Många av dem anser att de störs av ljud från andra klassrum och utifrån. De har nästan inga möjligheter att kunna gå undan i klassrummet för att arbeta avskilt eller i mindre grupper, utan får vid behov gå ut i korridoren eller grupprum. De flesta klassrum i studien har dock en samlingsplats i form av ett bord längst ner i klassrummet. Klassrummen är möblerade traditionellt med bänkar eller bord vända mot rummets främre del. Hyllor och skåp är placerade utmed väggarna. Fönstren är placerade längs med ena långsidan i samtliga klassrum och eleverna upplever det som positivt då samtliga fönster är stora och släpper in mycket ljus. Det kan dock vara negativt då solen lyser och klassrummet blir för varmt som arbetsplats.</p>