Syftet med denna studie var att belysa hur åtta pedagoger som är verksamma i de lägre årskurserna ser på klassrummet som arbetsfält, när det gäller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Våra slutsatser av resultatet är att pedagogerna visar att de har förståelse för barns motoriska utveckling. Trots detta råder det en brist på medvetna motoriska rörelseövningar som är integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat.

Vi lever idag i ett kommunikationsrikt samhälle där vi har möjlighet att dagligen delta i och höra ett flertal samtal. Samtalen kan vara av både formell och informell karaktär och kräver olika ansträngningar av oss. Av de här anledningarna vore det naturligt att vi övar oss i att samtala i skolan, speciellt eftersom mycket tyder på att samtal är en förutsättning för lärande. Syftet med den här studien är således att öka kunskap om hur samtal inleds i ett klassrum i svensk skola.   Ämnet har undersökts genom att videofilma fyra lektioner i en femteklass och därefter analysera materialet med hjälp av konversationsanalys (CA). Samtalsdeltagarna har varit de 21 elever, i åldrarna 11-12 år, som ingår i klassen och deras klasslärare. Resultatet visar bland annat att skillnader i typ av lektion påverkar vem som får tala. Under de lektioner som präglas av helklassdiskussioner tar läraren oftare initiativ till samtal och under sådana lektioner där eleverna arbetar självständigt inleder de oftare samtal. Slutligen kan sägas att mycket av elevernas möjlighet att initiera samtal påverkas av lärarens implicita metoder för att organisera undervisningen.

Studiens syfte var att undersöka några elevers och pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar elevernas motivation till skolarbete. För att få svar på dessa frågor gjordes en studie där vi genom kvalitativa intervjuer låtit nio elever och fyra pedagoger från två skolor tala om sina upplevelser av motivation i skolan. Studien innehåller informanternas berättelser om vilka faktorer som inverkar på motivationen, resultatet diskuterades utifrån Jerome Bruners motivationsteori och  John Hatties studie om motivation. När vi sammanfattade resultatet kunde vi ur samtliga informanters svar utläsa att elevers motivation var starkt kopplad till fyra huvudområden; meningsfullhet, delaktighet, variation och upplevelsebaserad inlärning.   Nyckelord: motivation, motivation, pedagogik, lärare, learning, elever, klassrum, arbetsformer

Syfte och frågeställningar Studien syftar till att öka förståelsen för elevers verbala störande beteenden i förhållande till kön och relativ ålder. Hur ser fördelningen av undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden ut mellan pojkar och flickor samt elever födda första respektive sista kvartalet? Hur påverkas pojkars och flickors undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden av relativ ålder? Metod Metoden för studien är observation och totalt genomfördes 21 observationer i två klasser i årskurs 2. Ett observationsschema som utgick från klassrummets möblering användes där fyra typer av verbala störande beteenden registrerades. Dessa ingår i två huvudgrupper: undervisningsrelaterade verbala störande beteenden och ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden. Observatörerna hade olika placeringar i klassrummet för att säkerställa att elevers verbala störande beteenden registrerades i så stor utsträckning som möjligt. Resultat Pojkar registrerades som störande i större utsträckning än flickor. Ingen markant skillnad syns gällande i vilken utsträckning elever födda kvartal ett respektive fyra registrerades som störande. Däremot finns skillnader inom könsgrupperna då de undersökts kvartalsmässigt. Flickornas resultat följer ett tydligt mönster, där flickor födda kvartal ett störde i mindre utsträckning i båda kategorierna samt gällande totala antalet registreringar än flickor födda kvartal fyra. Pojkarnas resultat följer samma mönster gällande det totala antalet registreringar samt ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden, dock inte lika tydligt. Inom kategorin undervisningsrelaterade verbala störande beteenden registrerades pojkar födda kvartal ett som störande i större utsträckning än pojkar födda kvartal fyra. Slutsats Studien har bidragit till ökad förståelse om elevers verbala störande beteenden, då kopplingar till Hirdmans genusteori och Piagets kognitiva utvecklingsteori har gjorts. Vi tror att könets koppling till arv och miljö påverkar i vilket stadium elever befinner sig i en viss ålder.

No description available.

Studiens syfte är att ta reda på hur pojkar och flickor bemöts ur ett genusperspektiv i klassrummet. Bakgrunden till att vi valde att undersöka detta ämne är att vi under våra verksamhetsförlagda utbildningar har sett tendenser på att pedagogerna gör skillnad på pojkar och flickor vad det gäller bemötande. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av en observation och fallstudie. I vår litteraturbakgrund kunde vi utläsa att skillnad i pedagogers elevbemötande omedvetet gjorts ur ett genusperspektiv. I vårt resultat av fallstudien har vi kunnat konstatera att det inte gjordes någon skillnad i bemötande genom kroppsspråk och kroppskontakt mellan pedagog och elev oavsett kön. Däremot syntes skillnad i bemötandet vid tonläge och ordval. Vi kunde tydligt se att pojkarna dominerade talutrymmet och att pedagogen gav pojkarna extra uppdrag för att hålla dem lugna. Vi tyckte oss kunna utläsa att pedagogen försökte se alla eleverna varje dag och att hon ansåg sig ”ha koll” på genusperspektivet i klassrummet, tyvärr syntes inte detta alltid i undervisningen. Vi anser att genusperspektivet är viktigt att ha med sig både i sitt bemötande och i undervisningen och att detta skulle framgå ännu tydligare i våra läroplaner för att alla pedagoger skall ha en god kunskap.

Syftet med studien är att ta reda på hur elever upplever sin fysiska klassrumsmiljö, hur en önskvärd miljö skulle kunna se ut samt vad de tycker är bra respektive dåligt med sin klassrumsmiljö. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ intervju med elever i år 1-3. Eleverna intervjuades i grupp om tre och två olika skolor var med i undersökningen.  Resultatet visar att de flesta elever verkar ganska nöjda med sin klassrumsmiljö. De vill gärna ha en plats att sitta avskilt på samt en bekväm plats där de kan sitta och exempelvis läsa. Många av dem anser att de störs av ljud från andra klassrum och utifrån. De har nästan inga möjligheter att kunna gå undan i klassrummet för att arbeta avskilt eller i mindre grupper, utan får vid behov gå ut i korridoren eller grupprum. De flesta klassrum i studien har dock en samlingsplats i form av ett bord längst ner i klassrummet. Klassrummen är möblerade traditionellt med bänkar eller bord vända mot rummets främre del. Hyllor och skåp är placerade utmed väggarna. Fönstren är placerade längs med ena långsidan i samtliga klassrum och eleverna upplever det som positivt då samtliga fönster är stora och släpper in mycket ljus. Det kan dock vara negativt då solen lyser och klassrummet blir för varmt som arbetsplats.

Syftet i denna uppsats är att undersöka hur lärare i grundskolan talar om och förhåller sig till normalitet och avvikelse hos elever i en klassrumsmiljö. Vi undersöker även hur lärare säger sig hantera elevers avvikelse samt vilka åtgärder de vidtar. Då vi antagit en diskursanalytisk metodansats har vi sökt mönster i lärarnas tal som bildar diskurser. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex grundskolelärare, som arbetar på skolor belägna i olika typer av bostadsområden. Dessa skolor presenteras i studien som; landsbygdsskola, innerstadsskola och mångkulturell skola. I studien utgår vi, mer övergripande, från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och anser att uppfattningar om normalitet respektive avvikelse skapas utifrån det sociala samspelet och interaktionen mellan människor. Utöver detta perspektiv använder vi ett maktperspektiv, vilket vi mer genomgående använt i analysarbetet av intervjumaterialet. Med maktperspektiv menar vi bland annat att lärarna besitter en maktposition i det sätt de talar om eleverna.   Lärarnas intervjusvar visar att begreppen normalitet och avvikelse är svåra att tala om. Samtidigt som det finns en samstämmighet i lärarnas beskrivningar av den ”normala” eleven och den ”avvikande” eleven finns det en viss tvetydighet i deras svar, å ena sidan säger de att de har svårt att tala om elever med begreppet ”normal” men å andra sidan kan de ge tydliga distinktioner för de elever som avviker. I intervjuerna framkommer att lärarna kan se att deras bemötande gentemot eleverna, samt de regler och den struktur som råder i klassrummet, har inverkan på elevernas agerande. Vi har även funnit en samstämmighet i lärarnas tal om hur elevers avvikelse hanteras och korrigeras i form av olika former av åtgärder. Utöver detta har vi funnit att det finns vissa skillnader i lärarnas tal om normalitet och avvikelse hos eleverna, grundat på i vilken typ av område skolorna lärarna arbetar på är belägna.

<p>Läraren har idag många olika roller i sitt yrke. Bland dessa är lärarens ledarskap en mycket viktig del. Det övergripande syftet med detta arbete är att försöka ta reda på vad olika lärare har för syn på ledarrollen i klassrummet.</p><p>Arbetet består av en litteraturstudie och en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fyra stycken lärare. I litteraturstudien presenteras några definitioner av begreppet ledarskap samt några olika sätt att se på ledarskapsprofiler: klassiska ledarstilar med motpolskaraktärer, ledarstilar ur ett psykoanalytiskt perspektiv och det situationsanpassade ledarskapet. </p><p>Resultaten visar på att de intervjuade lärarna anser att tryggheten och lugnet är det viktigaste att inbringa i klassrummet. Detta beror till stor del på deras ledarroll. För att nå detta använder sig lärarna av ett situationsanpassat ledarskap.</p>

<p>Examensarbetets syfte är att fungera som en förberedelse i hur man som lärare kan hantera konflikter i klassrummet mellan sig själv som lärare och elever. Arbetets frågeställningar har varit: Vad är en konflikt? Vilka orsaker till konflikter finns i klassrummet mellan lärare och elever? Hur kan man förebygga och hantera konflikter i klassrummet mellan lärare och elever? </p><p>En kvalitativ studie har gjorts med en teoretisk och en empirisk del. Litteraturstudien bygger på olika författares syn på konfliktdefinition, orsaker till konflikter rent allmänt och vilka orsaker till konflikter som finns i klassrummet, och hur de tycker man som lärare skall gå tillväga vid konflikthantering. Modeller och mer konkreta förslag har hittats. Den empiriska delen av arbetet är gjord på en grundskola och omfattar två intervjuer med lärare och 62 berättelser gjorda av elever mellan år 7-9. Lärarna har tagit upp de situationer de anser ger upphov till konflikter och hur de hanterar dem. Eleverna har skrivit ner situationer där de hamnade i konflikt med en lärare. </p><p>Litteraturstudien och den empiriska studien har visat att man i klassrummet ofta använder sig av en skenbar konfliktlösning genom tillsägning. Det innebär att man oftast endast tar hand om de yttringar och symptom som visar sig och inte de grundläggande orsakerna. Detta kräver ett samtal med eleven, antingen enbart i form av lärare och elev eller i ett trepartsamtal med en medlare vid ett annat tillfälle. Är det en konflikt som rör flera i klassen tas problemet upp för diskussion i helklass och där man gemensamt försöker komma fram till en lösning som alla kan acceptera. Att förebygga konflikter så att de inte uppstår är det bästa. Elevernas berättelser tog upp konfliktorsakerna respektlöshet, tillsägelser, felriktade tillsägelser och hur eleverna försöker undvika konflikter. Lärarna tog upp tillsägelser och hårda ord. Eleverna och de intervjuade lärarna anser oftast att det är den andre partens fel då konflikter uppstår. Diskussionen fortsätter genom att bl.a. diskutera de motstridigheter läraren känner mellan sin uppfostrande roll och de grundläggande demokratiska värderingar som ska främjas i mötet med elever.</p>