<p>Att se varje elev är en viktig del av läraryrket, och som lärare bör man sträva efter att möta alla elever på deras egen nivå och se deras möjligheter att utvecklas. Tidigare har ett fåtal studier genomförts kring elevers olika lärstilar kopplat till en specifik intelligens. Intresset väcktes således att genomföra en studie kring faktorer som skulle kunna ha en inverkan på elevernas inlärning. Därmed kommer studien att behandla elevers olika sätt att lära, olika intelligenser och miljön i lärandesammanhang.</p><p>Examensarbetets syfte avgjorde metodvalet därför utfördes en intervjuundersökning då det ansågs vara den mest tillförlitliga undersökningsmetoden för att finna de svar som söktes. Sex stycken utbildade och verksamma lärare som alla arbetar i grundskolans tidigare år intervjuades. De frågor som legat till grund för examensarbetet är följande: Hur tar man tillvara på elevers olika sätt att lära? Vilka faktorer har betydelse för att utveckla en stimulerande klassrumsmiljö? Vad krävs för att skapa en klassrumsmiljö anpassad efter elevers olika behov?</p><p>Något som framkommit i både litteraturen och i vår intervjuundersökning är att varje människa har sitt eget unika sätt att lära och att alla använder sig av olika sätt eller strategier vid olika tillfällen. Exempelvis så är en del människor väldigt praktiska eller så kallat spatialt intelligenta, de målar och ritar gärna och tänker i bild och form, andra människor är mer logisk-matematiska och är bra på att räkna och föredrar abstrakt tänkande. (Stensmo 1997). Studien visar också att lärarna medvetet utformat sin undervisning om än i olika utsträckning. Däremot finns ingen medveten koppling till just Howard Gardners (1998a) intelligenser hos någon av lärarna men flertalet av dem har intelligenserna i åtanke i sitt dagliga arbete. Gemensamt hos dem alla är att de medvetet har utformat klassrumsmiljön för att försöka tillgodose alla elevers olika behov och sätt att lära.</p><p>Samhällets utveckling sker i allt snabbare takt vilket gör att skolan bör kunna anpassas efter de förväntningar som ställs på individen. Så småningom skall eleverna möta morgondagens samhälle och för att de på bästa tänkbara sätt skall kunna kliva in i vuxenlivet, så bör de erbjudas goda förutsättningar för att lyckas. En djupare insikt har givits för hur viktigt det är att lärare ständigt fortsätter att utvecklas i sin lärarroll och vikten av att förstå att ingen kan göra allt men att alla kan göra något.</p>

<p>Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur lärare kan påverka sina elevers motivation positivt. Detta sker utifrån tre huvudfrågor som berör det sociala klimatet i klassrummet, kontakten mellan lärare och elev och lärarens entusiasm för det egna ämnet. Eftersom motivation är ett mycket komplext begrepp är inte avsikten att ge allomfattande förklaringar, utan snarare att genom ett granskande av relevant litteratur, i form av vetenskapliga artiklar, nå förslag på konkreta strategier som lärare kan och bör använda sig av i klassrummet för att öka elevernas motivation.</p><p> </p><p>Av studien framgår en skillnad mellan artiklarna vad gäller främst inre och yttre motivation, där inre motivation bör eftersträvas, eftersom den innebär att elever lär sig för utveckla sig själva och sina kunskaper. Ur resultaten framgår att lärare bör sträva efter ett klassrumsklimat som stödjer elevers självständighet, bl.a. genom att lyssna på eleverna och visa dem respekt. Belöningar bör undvikas, men viss forskning hävdar att belöningar som t.ex. beröm och positiv feedback ökar elevers inre motivation. Exempel på andra konkreta förslag som ökar elevers inre motivation är att skapa en nära kontakt till eleven: när elever känner att deras lärare bryr sig om dem ökar deras inre motivation. Även lärares entusiasm för det egna ämnet har visat sig vara en av de starkast bidragande faktorerna för att, åtminstone tillfälligt, öka elevers inre motivation.</p>

<p>Syftet var att undersöka och beskriva hur ljudmiljöer i våra svenska skolor kan se ut. Om problematiska faktorer som buller och höga ljudnivåer förekommer. Syftet var också att besvara frågan om ljudmiljön kan ge negativa effekter på elever och lärares hälsa samt på elevernas kognitiva och perceptuella förmågor. Resultaten baserades på 13 stycken vetenskapliga artiklar som visade på att ljudnivåerna i de svenska skolorna nästan aldrig översteg den lagstadgade gränsnivån 85dBA under en 8-timmars arbetsdag men generellt visades relativt höga ljudnivåer. Ljud inne i</p><p>klassrummet som egenljud, skrapljud från bord och stolar samt elevernas prat utgjorde de mest störande bullerkällorna. Elever som vistades i klassrum med mycket</p><p>lågfrekvent buller skattade dock inte störningseffekten högre än andra elever. Buller kunde påvisas orsaka stressymptom hos lärare som huvudvärk, trötthet och ökad daglig variation av kortisolutsöndring. Lärare drabbas ofta av röstproblem som en konsekvens av ljudmiljöns höga ljudnivåer och maskeringseffekt på talet. Påverkan på kognitiva och perceptuella förmågor visades vara bullers negativa störningseffekt på minnesfunktioner, koncentration och uppmärksamhet. Resultatet visade att eleverna presterar sämre i bullriga miljöer. Eleverna själva skattade dock bullrets</p><p>störeffekt och påverkan på arbetsprestationen relativt lågt. Slutsatserna som drogs var att ljudmiljön i skolan kan utgöra ett problem både för elever och för lärare trots att hörselskadliga ljudnivåer sällan uppmättes i studierna.</p>

<p>Studiens syfte är att ta reda på hur pojkar och flickor bemöts ur ett genusperspektiv i klassrummet. Bakgrunden till att vi valde att undersöka detta ämne är att vi under våra verksamhetsförlagda utbildningar har sett tendenser på att pedagogerna gör skillnad på pojkar och flickor vad det gäller bemötande. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av en observation och fallstudie. I vår litteraturbakgrund kunde vi utläsa att skillnad i pedagogers elevbemötande omedvetet gjorts ur ett genusperspektiv. I vårt resultat av fallstudien har vi kunnat konstatera att det inte gjordes någon skillnad i bemötande genom kroppsspråk och kroppskontakt mellan pedagog och elev oavsett kön. Däremot syntes skillnad i bemötandet vid tonläge och ordval. Vi kunde tydligt se att pojkarna dominerade talutrymmet och att pedagogen gav pojkarna extra uppdrag för att hålla dem lugna. Vi tyckte oss kunna utläsa att pedagogen försökte se alla eleverna varje dag och att hon ansåg sig ”ha koll” på genusperspektivet i klassrummet, tyvärr syntes inte detta alltid i undervisningen. Vi anser att genusperspektivet är viktigt att ha med sig både i sitt bemötande och i undervisningen och att detta skulle framgå ännu tydligare i våra läroplaner för att alla pedagoger skall ha en god kunskap.</p>

Större delen av vår skolgång tillbringar vi i olika klassrum. Ett klassrums utformning och inredning kan påverka hur vi trivs och kan även påverka inlärningen på olika sätt. Det här arbetet behandlar hur den fysiska klassrumsmiljön påverkar inlärningen. Syftet med mitt arbete har varit att få fördjupad kunskap om hur man på bästa möjliga sätt kan inreda ett klassrum för att skapa ett gott inlärningsklimat. Jag har valt att undersöka hur elever vill att deras klassrum ska vara utformade och hur de vill att de ska vara inredda så att de trivs och inspireras till kunskapande. För att få svar på de frågor jag haft till grund för mitt arbete har jag låtit elever rita och beskriva sitt drömklassrum. Jag har också låtit samma elever fylla i en enkät som handlar om inlärningsmiljöer. Att jag valde undersökningssättet där eleverna med hjälp av bilden fick rita sitt drömklassrum var för att jag anser att bilden är ett språk i sig och ibland kan en bild säga mer än en intervju eller enkätundersökning. I de litteraturstudier jag gjort har jag funnit att klassrummets färg, ljus, ljud, temperatur, luft och möblering påverkar hur eleverna trivs och kan arbeta i rummet. Det jag funnit när jag analyserat bilderna är att eleverna har många idéer och funderingar över hur de vill att deras klassrum ska vara inredda. Bilderna innehöll allt från klassrum med datorer och Tv-apparater till lugna rum med bokhyllor. Eleverna vill att det ska vara tyst när de arbetar och de föredrar att sitta i en mjuk fåtölj eller soffa. Som lärare bör man ta hjälp av eleverna när man inreder ett klassrum eftersom de ofta vet hur de vill ha sin miljö för att kunna arbeta. Det är omöjligt att finna en miljö som passar alla, men man kan som lärare försöka att inreda klassrummet så att så många elever som möjligt känner att deras behov tillgodoses. Genom att bli medvetna om att klassrummets utformning och inredning påverkar inlärningen på olika sätt, tror jag att vi lärare kan börja fundera och sätta oss in i hur färger, ljus, ljud, luftkvalitén m m kan påverka våra elever och deras kunskapande.

Läraren har idag många olika roller i sitt yrke. Bland dessa är lärarens ledarskap en mycket viktig del. Det övergripande syftet med detta arbete är att försöka ta reda på vad olika lärare har för syn på ledarrollen i klassrummet. Arbetet består av en litteraturstudie och en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fyra stycken lärare. I litteraturstudien presenteras några definitioner av begreppet ledarskap samt några olika sätt att se på ledarskapsprofiler: klassiska ledarstilar med motpolskaraktärer, ledarstilar ur ett psykoanalytiskt perspektiv och det situationsanpassade ledarskapet. Resultaten visar på att de intervjuade lärarna anser att tryggheten och lugnet är det viktigaste att inbringa i klassrummet. Detta beror till stor del på deras ledarroll. För att nå detta använder sig lärarna av ett situationsanpassat ledarskap.

Examensarbetets syfte är att fungera som en förberedelse i hur man som lärare kan hantera konflikter i klassrummet mellan sig själv som lärare och elever. Arbetets frågeställningar har varit: Vad är en konflikt? Vilka orsaker till konflikter finns i klassrummet mellan lärare och elever? Hur kan man förebygga och hantera konflikter i klassrummet mellan lärare och elever? En kvalitativ studie har gjorts med en teoretisk och en empirisk del. Litteraturstudien bygger på olika författares syn på konfliktdefinition, orsaker till konflikter rent allmänt och vilka orsaker till konflikter som finns i klassrummet, och hur de tycker man som lärare skall gå tillväga vid konflikthantering. Modeller och mer konkreta förslag har hittats. Den empiriska delen av arbetet är gjord på en grundskola och omfattar två intervjuer med lärare och 62 berättelser gjorda av elever mellan år 7-9. Lärarna har tagit upp de situationer de anser ger upphov till konflikter och hur de hanterar dem. Eleverna har skrivit ner situationer där de hamnade i konflikt med en lärare. Litteraturstudien och den empiriska studien har visat att man i klassrummet ofta använder sig av en skenbar konfliktlösning genom tillsägning. Det innebär att man oftast endast tar hand om de yttringar och symptom som visar sig och inte de grundläggande orsakerna. Detta kräver ett samtal med eleven, antingen enbart i form av lärare och elev eller i ett trepartsamtal med en medlare vid ett annat tillfälle. Är det en konflikt som rör flera i klassen tas problemet upp för diskussion i helklass och där man gemensamt försöker komma fram till en lösning som alla kan acceptera. Att förebygga konflikter så att de inte uppstår är det bästa. Elevernas berättelser tog upp konfliktorsakerna respektlöshet, tillsägelser, felriktade tillsägelser och hur eleverna försöker undvika konflikter. Lärarna tog upp tillsägelser och hårda ord. Eleverna och de intervjuade lärarna anser oftast att det är den andre partens fel då konflikter uppstår. Diskussionen fortsätter genom att bl.a. diskutera de motstridigheter läraren känner mellan sin uppfostrande roll och de grundläggande demokratiska värderingar som ska främjas i mötet med elever.

No description available.

Att se varje elev är en viktig del av läraryrket, och som lärare bör man sträva efter att möta alla elever på deras egen nivå och se deras möjligheter att utvecklas. Tidigare har ett fåtal studier genomförts kring elevers olika lärstilar kopplat till en specifik intelligens. Intresset väcktes således att genomföra en studie kring faktorer som skulle kunna ha en inverkan på elevernas inlärning. Därmed kommer studien att behandla elevers olika sätt att lära, olika intelligenser och miljön i lärandesammanhang. Examensarbetets syfte avgjorde metodvalet därför utfördes en intervjuundersökning då det ansågs vara den mest tillförlitliga undersökningsmetoden för att finna de svar som söktes. Sex stycken utbildade och verksamma lärare som alla arbetar i grundskolans tidigare år intervjuades. De frågor som legat till grund för examensarbetet är följande: Hur tar man tillvara på elevers olika sätt att lära? Vilka faktorer har betydelse för att utveckla en stimulerande klassrumsmiljö? Vad krävs för att skapa en klassrumsmiljö anpassad efter elevers olika behov? Något som framkommit i både litteraturen och i vår intervjuundersökning är att varje människa har sitt eget unika sätt att lära och att alla använder sig av olika sätt eller strategier vid olika tillfällen. Exempelvis så är en del människor väldigt praktiska eller så kallat spatialt intelligenta, de målar och ritar gärna och tänker i bild och form, andra människor är mer logisk-matematiska och är bra på att räkna och föredrar abstrakt tänkande. (Stensmo 1997). Studien visar också att lärarna medvetet utformat sin undervisning om än i olika utsträckning. Däremot finns ingen medveten koppling till just Howard Gardners (1998a) intelligenser hos någon av lärarna men flertalet av dem har intelligenserna i åtanke i sitt dagliga arbete. Gemensamt hos dem alla är att de medvetet har utformat klassrumsmiljön för att försöka tillgodose alla elevers olika behov och sätt att lära. Samhällets utveckling sker i allt snabbare takt vilket gör att skolan bör kunna anpassas efter de förväntningar som ställs på individen. Så småningom skall eleverna möta morgondagens samhälle och för att de på bästa tänkbara sätt skall kunna kliva in i vuxenlivet, så bör de erbjudas goda förutsättningar för att lyckas. En djupare insikt har givits för hur viktigt det är att lärare ständigt fortsätter att utvecklas i sin lärarroll och vikten av att förstå att ingen kan göra allt men att alla kan göra något.

Det här examensarbetet är en kvalitativ studie och handlar om hur man kan skapa en god fysisk miljö i klassrummet så att elevernas lärande gynnas. Syftet var att undersöka vad verksamma lärare har för uppfattningar om den fysiska miljön och dess betydelse för elevernas lärande. Respondenterna är lärare som varit verksamma i yrket i mellan 1,5 år och 41 år. De kommer från två olika skolor, en gammal och en ny. Med hjälp av frågeformulär som besvarades enskilt av respondenterna samt besök i deras klassrum har syftet besvarats. Resultaten visar att lärarna har liknande syn på vad god fysisk miljö är och att det är viktiga faktorer för elevernas lärande och utveckling. Miljön bör vara flexibel och utformas för individens behov. Slutsatsen är dock att den fysiska miljön har större betydelse för eleverna än vad som tas hänsyn till idag.