Denna kunskapsöversikt syftar till att, med hjälp av aktuell forskning, undersöka vilka litteräratextval som kan fungera inkluderande i ett heterogent klassrum. Därtill ämnarkunskapsöversikten svara på de möjligheter som inkluderande litterära textval kan ge i ettheterogent klassrum. Metoden har bestått av granskning av nio vetenskapliga artiklar samt enlicentiatavhandling. Resultatet visar att de litterära textval som kan fungera inkluderande i ettheterogent klassrum är texter som skildrar samtliga elevgruppers levnadsvillkor. Därtill visarresultatet att de elever med en privilegierad bakgrund kan gynnas av att ta del av litterära textvalsom skildrar andra elevgruppers levnadsvillkor. Vidare visar resultatet att möjligheterna avinkluderande litterära textval kan vara att den privilegierade elevgruppen utvecklar empati ochförståelse för minoritetsgrupper. Slutligen visar resultatet att inkluderande litterära textval ävenkan ge möjligheter som bland annat ökad läslust, identitetsutveckling och utveckling av enkritisk litteracitet. Den avslutande diskussionen behandlar den medvetenhet som lärare behöverbesitta kring autenciteten av de litterära textvalen.

<p>Godkänt datum 2020-01-09</p>

No description available.

Syftet med denna studie är att öka kunskap om hur lärare ser på och motiverar sin klassrumsmöblering, samt att synliggöra möjligheter och begränsningar med olika former av möblering. Studiens frågeställningar är: Hur planerar lärare sin klassrumsmöblering? Vilka möjligheter för lärande skapas av möblering i de olika klassrummen? Vilka begränsningar för lärandet skapar av möbleringen i de olika klassrummen? Studiens empiri består av kvalitativa intervjuer med sex lärare, samt observationer och fotografier av deras respektive klassrum. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån ramfaktorteorin och ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga respondenter har sitt eget sätt att konstruera möbleringen och att detta förstås kan vara kopplat till olika ramfaktorer. Samtliga lärare som deltagit i studien berättar att ingen av de har fått utbildning från lärarutbildningen om den fysiska miljön i skolan. Resultatet visar även på att två av lärarna, sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv, har skapat en mer fördelaktig klassrumsmöblering i relation till ett underlättande av kommunikativa processer. Slutsatsen av studien är att samtliga lärare har sitt eget sätt att konstruera sitt klassrum och att detta kan vara kopplat till såväl ledarstil som olika förutsättningar.

Kodväxling, en term som beskriver fenomenet när det i ett samtal eller inom en mening som yttras sker en växling mellan olika språk, är vanligt förekommande i bland annat klassrum där engelsk språkundervisning sker. Både elever och lärare kodväxlar när de talar och kodväxling är något som forskare har börjat undersöka närmare. Kodväxling eller även så kallat ”codeswitching” på engelska, är ett fenomen som förekommer hos två- eller flerspråkiga individer. Fenomenet har fått mycket uppmärksamhet och det allmänna intresset kring ämnet har ökat från och med 1970-talet och framåt, men synen på kodväxling har inte alltid varit densamma. Syftet är att belysa lärares användning av samt deras reflektioner om kodväxling i flerspråkiga engelskklassrum där elever i årskurserna 7-9 undervisas. Följande frågeställningar besvaras idetta examensarbete: • Förkommer det att lärare kodväxlar och om så är fallet, i vilken utsträckning? • I vilka situationer kodväxlar lärare? • Hur ser lärare på kodväxling i undervisningen? För att besvara denna kvalitativa studies frågeställningar har ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer valts som metod. Fyra lärare som undervisar flerspråkiga elever med annat modersmål än svenska, från två olika städer i Västsverige har valts som respondenter. Resultatet från observationerna visar att lärare kodväxlar i situationer när de tillrättavisar elever, ger elever bekräftelse av olika slag, instruerar elever, hanterar klassadministrativa saker och när de översätter och förklarar ord och fraser från målspråket till förstaspråket. Observationerna visar att Eva kodväxlar två gånger under en lektion, Malin 27 gånger, Stina 28 gånger och Lena 34 gånger. Intervjuerna visar i sin tur att lärare även kodväxlar när de undervisar i grammatik samt när de känner en tidspress och stress. Dessutom visar intervjuerna att lärare ser på kodväxling som ett verktyg som stöttar förståelse och en lärare ser kodväxling som ett sätt att undervisa i två språk samtidigt. Alla lärare menar att deras mål är att ha så stor målspråksanvändning som möjligt i engelskundervisningen och några anger att de försöker att undvika kodväxling genom att använda olika språkliga strategier för att göra sig förstådda. Lärarna verkar inte se på kodväxling som något negativt och menar samtidigt att de strävar efter att minska på sin kodväxling.

Denna studie syftar till att undersöka hur talutrymmet i klassrummet fördelas mellan flickor och pojkar. Den syftar även till att undersöka hur läraren som pedagog arbetar för att alla elever ska få talutrymmet på lika villkor. Studien genomfördes med hjälp av observationer i klassrummet och intervjuer av lärarna. Genom att observera och dokumentera antalet interaktioner som sker mellan elev och lärare och hur dessa fördelar sig mellan flickor och pojkar ges en bild av vem som tar mest talutrymme. Via intervjun med lärare görs ett försök att klargöra hur läraren ser på sin roll i klassrummet och vilka metoder som används för att fördela talutrymmet jämnt mellan flickor och pojkar. Studien visar att skillnaden är liten mellan vem som tar och får talutrymmet. Den visar på hur viktig lärarens roll är för att skapa ett jämlikt klimat i klassrummet.

Detta är en kunskapsöversikt där syftet är att ta reda på hur man som lärare kan förebygga extrema åsikter i klassrummet och vilka strategier man kan använda. Frågorna vi valt att analysera forskningen i relation till är följande: På vilket sätt kan man identifiera islamofobi i klassrummet? Vilka strategier använder lärare för att förebygga extrema åsikter i klassrummet? Empirin utgörs främst av vetenskapliga artiklar som har blivit framtagna med hjälp av databaserna ERIC via EBSCO samt SwePub via Libris. Arbetet börjar med en bakgrundsöversikt av hur islamofobi utvecklats med tiden, för att sedan presentera hur situationen om hur extrema åsikter ser ut idag och hur vi kan skapa förståelse som lärare för extrema åsikter i klassrummet. Tillsammans med de sammanställda vetenskapliga artiklarna har vi kunnat besvara våra frågeställningar. Islamofobi kan identifieras i klassrummen på flera olika sätt som presenteras detaljerat under arbetet, samt att det finns diverse strategier för lärare och pedagoger att gå till väga för att förebygga dessa åsikter. Det är viktigt att komma ihåg är att vi har våra grundlagar som skyddar oss från att bli kränkt, men som även ger oss möjlighet att få uttrycka oss. Arbetet jämför även Sverige med hur det kan se ut i USA:s skolor med främlingsfientlighet och islamofobi och hur det bemöts där. Det vi slutligen kom fram till är att man som lärare har ett stort samhällsansvar i ett mångkulturellt Sverige och att det är relevant att sätta ramar för vad som är ansenligt att uttrycka i ens klassrum.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle, vilket resulterar i att klassrummen även är mångkulturella. Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en förståelse om hur ett mångkulturellt klassrum påverkar historieundervisningen. För att få fram information och forskning användes metoden informationssökning och genom sökmotorn SwePub hittades forskning som besvarade syftet samt frågeställningen. Artiklar, licentiats- och doktorsuppsats användes för att få en överblick om vad forskningen säger om hur ett mångkulturellt klassrum påverkar historieundervisningen. Uppsatsen är avgränsad till en svensk kontext, det vill säga hur historieundervisningen påverkas i dem svenska klassrummen.  Resultats delen presenterar hur elevers och lärares historiekultur påverkar historieundervisningen. Men även hur lärare planerar sin undervisning i ett mångkulturellt klassrum samt varför elevers berättelser ska uppmärksammas.  Slutsatsen som dras är att elevers historiekultur kan leda till konflikter och diskussioner i klassrummet, på grund av att eleverna inte delar samma åsikt om en historisk händelse. Men olika perspektiv på samma händelse kan även leda till att eleverna inser att historiska händelser kan ses på olika sätt beroende på vilken historiekultur personen tillhör. Dessutom påverkar historielärares historiekultur indirekt historieundervisning. Lärare sprider historiekulturen genom historieundervisningen eftersom när de berättar om egna erfarenheter och upplevelser är även dessa präglade av historiekulturen. Förutom det har lärare i åtanke att klassen är mångkulturell när de planerar sin undervisning. Historielärare vill undervisa utifrån ett mångkulturellt perspektiv, dock tillåter inte tiden det. Dessutom är det viktigt att elevers berättelser ska uppmärksammas på grund av att exempelvis motverka negativa attityder.

I denna uppsats redovisas elevers och lärares uppfattningar om arbetssätt som grupparbete i flippat klassrum i fjärrundervisning och närundervisning. Undersökningen genomfördes via en elevenkät och semistrukturerade intervjuer med lärare i gymnasieskola A i en stad i södra Sverige. Analysen av intervjuresultatet utfördes med de kvalitativa metoderna analytisk induktion och tematisk analys. Grundläggande statistikmetod användes för att analysera enkätens resultat. Enkät- och intervjuresultatet visade att majoriteten av eleverna och samtliga lärare är positiva till grupparbete i flippat klassrum i närundervisning. Däremot anser de inte att grupparbete under eget arbete i flippat klassrum i fjärrundervisning fungerar bra. Till skillnad från närundervisning finns det inte tillräcklig interaktion, kommunikation och feedback i fjärrundervisning, vilket leder till dålig kvalitet i undervisningen. Ett nytt arbetssätt behövs utvecklas med varierande undervisning som passar elevers lärande i fjärrundervisning.

Detta examensarbete syftar till att, med hjälp av lärarintervjuer, undersöka hur lärare resonerar vid valet av litterära texter som läses i ett heterogent klassrum. Examensarbetet ämnar därtill till att, med hjälp av elevintervjuer, undersöka elevers upplevelser av lärares litterära textval. Metoden består av sex intervjuer varar fyra är med lärare och två med elever. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader lärare emellan i de resonemang som förs vid valet av litterära texter som ska läsas i ett heterogent klassrum. Vidare visar resultatet att litteraturvalen baseras på en progression svenskkurserna emellan, samt att lärarna utgår från elevernasallmänna och litterära repertoarer. Samtliga lärare uppger igenkänning som en viktig aspekt som styr deras litterära textval. Resultatet visar dock att två lärare ibland tenderar att rutinisera dessa. Därtill visar resultatet att en majoritet av lärarna anser sina personliga preferenser påverka deras litterära textval. Vad gäller elevernas upplevelser av lärares litterära textval visar resultatet att kollision kan uppstå när textens och elevens allmänna repertoarer inte överensstämmer. Vidare visar resultatet att trots frånvaron av identifikation med textens tema, kan eleven uppskatta den vilket innebär att kollision inte nödvändigtvis uppstår.Sammanfattningsvis visar studiens resultat att lärarna ser på sina litteraturval som komplexa och att det finns många faktorer som ligger till grund för valen.