Detta examensarbete är en studie i hur man kan utforma ett flexibelt klassrum med fokus på att underlätta och förändra arbetssättet för pedagoger och inlärningsmiljön för studenter. Syftet är att förbättra klassrumsmiljön, detta för att skapa ett klassrum som är välkomnande och utformad för att förbättra kommunikationen mellan pedagoger och studenter. Arbetet har utgått från CFF (Centrum för flerspråkigheter), en mottagnings- och utbildningsenhet på Brinellskolan i Fagersta för personer mellan 16 och 65 år som har till syfte att lära sig svenska. CFF lokaler är i nuläget inte anpassat för den undervisning som bedrivs där. CFF har ett behov av att anpassa klassrummens fysiska element såsom förvaring, ljudabsorbenter, whiteboardtavla och projektor. Eftersom CFF inte använder sig av hemklassrum blir det viktigt att klassrummet är utformat efter skolans aktiviteter och användare. Studien har baserats på teorier kring undervisningsprocesser, form och funktion, ljud, färg, ljus och gestaltslagar. Metoder som har tillämpats är rumsanalys, intervjuer och utvärderingsintervjuer. Utifrån detta har ett gestaltningsförslag utformats. Målsättningen med gestaltningsförslaget har varit att skapa ett flexibelt, funktionellt, estetiskt och tilltalande klassrum som är anpassade efter klassrummets olika aktiviteter. Denna studie är avsedd till att vara intressant för pedagoger, designers eller forskare inom design och pedagogik. / This thesis is a study in how to design a flexible classroom environment with a focus on facilitating and supporting teachers’ and students’ working and learning. The goal is to design a classroom environment that is welcoming while also designed to improve communication between teachers and students. The work is based on the Centre for Multilingualism, an education unit that is a part of Brinellskolan in Fagersta for people between 16 and 65 years who intend to learn the Swedish language and culture. The Centre for Multilingualism’s facilities are currently not well suited to the education that is provided there. The classroom at the centre needs to be better adapted, particularly with regards to physical elements such as storage and acoustics, and display elements such as whiteboards and projectors. At the Centre for Multilingualism the students do not have their own classroom or home-room, so it is important that the classroom they use is flexible and is designed to accommodate many different activities and users at different times. This study is based on theories of spatial design such as form, function, acoustics, colouring and lighting, it also includes some cognitive theories of design. The methods that have been applied in this thesis are spatial analysis, interviews and reference objects. Based on the results of these applied theories and methods a design proposal has been created. The goal of the design proposal was to create design for a flexible, functional, and aesthetically pleasing classroom adaptable to suit a variety of educational activities and also different teachers and students with differing needs. This study is intended to be of interest to educators, designers or researchers in design and teaching methods.

<p>Syftet med följande studie är att ta reda på vad som ligger till grund för ett välfungerande klassrumssamtal i gymnasieskolans svenskundervisning och på vilket sätt samtalet har en funktionell roll. Vi studerar hur samtalet går till och hur den talaktivitet ser ut som äger rum i klassrummet mellan lärare och elever.</p><p>Studien består av samtalsinspelningar genomförda under två olika svensklektioner med två olika klasser och lärare. Inspelningarna har senare transkriberats och analyserats. Vi följer ett helklassamtal och ett mindre gruppsamtal, där vi studerar hur talaktiviteten ser ut mellan lärare och elever. Genom en enkätstudie studeras bland annat lärares och elevers inställningar till samtalen.</p><p>Resultatet visar att i helklassamtalet var läraren en tydlig ledare och upptog den största delen av taltiden. I gruppsamtalet har eleverna nästan lika många ord som läraren, vilket visar att eleverna klarar av att leda ett samtal på egen hand. Både lärare och elever efterfrågar diskussioner i svenskundervisningen, det vill säga att alla är delaktiga och att det blir ett dialogiskt klassrum. Båda lärarna anser att det förekommer problem med tystlåtna respektive pratsamma elever. För att förebygga detta bör man som lärare skapa samtalssituationer där alla får lika stort utrymme, exempelvis diskussioner i mindre grupper. En av lärarna i undersökningen menar att det bästa sättet att hålla igång ett samtal är att ställa bra och engagerande frågor som berör så många som möjligt.</p>

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lärande ska främjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angående dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lärande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjälp för elevers lärande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var främjande för elevers lärande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, där betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös. I detta fall pekade studier på olika resultat gällande elevers lärande, där elever ökade sina demokratiska värderingar och ämneskunskaper till att man inte kunde se någon ökad förmåga överhuvudtaget. Lärarens roll i diskussioner var tydligt vital för att samtalen skulle betraktas som lärorika. Elevernas betydelse för fruktbara samtal visades också vara viktiga där man måste samarbeta och hjälpa varandra istället för att konkurrera om talutrymme för att främja kunskapsutveckling. Resultatet tydde också på att variation och kultur spelade roll för hur pass främjande dialog var i klassrummet. Samtidigt finns flera komplikationer som försvårar samtal i klassrummet, där blyga och tysta personer respektive lärare som tog stort utrymme utgjorde hinder för dialog i klassrummet. Sammanfattningsvis finns flera faktorer som har betydelse för hur pass väl ett dialogiskt klassrum fungerar som en lärandemiljö respektive implikationer som kan förhindra att dialog är användbart som en lärorik undervisningsmetod.

A good work environment in school is crucial in order to effectively teach and learn. Two factors that have a strong impact on the environment in a classroom is the lighting and the sound level. Research has shown that both light and sound have an impact on the health, and while a lot of research has been done on the work environment and the impact by different factors, very few studies have focused on how light and sound affect each other. The purpose of this study is to shed light on how the lighting can affect the sound level in a classroom. The results of this study could be used as a reference as to how the lighting should be set up in order to creative the most effective work environment in a classroom. In order to study if the sound level changes depending on the lighting, a quantitative field experiment has been performed. The study took place in a classroom with 6th graders in primary school. During 12 weekdays over a period of 3 weeks, the decibel values were logged to find out whether the sound level changed. During the first week, the original lighting was used. During the second week, the light was dimmed, and during the third and final week, the light was unevenly spread out. The results show that the sound level is indeed affected by the lighting in the classroom. The unevenly spread out lighting setup with a focus on vertical surfaces resulted in the lowest sound level. One conclusion that can be drawn is that more focus on the ambient light affects the students positively. The most important conclusion is that a lighting setup with different luminaires and a variety of the light levels and spread depending of the time of the day and season, is affecting the sound level and work environment in the classroom in a positive way. / En bra arbetsmiljö i skolan är en viktig förutsättning för att kunna förmedla kunskap. Två parametrar som har stor betydelse i ett klassrum är belysningen och ljudnivån. Forskning visar att både ljus och ljud påverkar hälsan men trots mängden forskning gällande arbetsmiljön och dess påverkande parametrar finns det fåtal forskningar som studerar hur ljus och ljud påverkar varandra. Syftet med studien och denna rapport är att öka kunskapen om hur ljussättning kan påverka ljudnivån i ett klassrum i grundskolan. Studien kan användas som underlag för hur klassrum bör belysas för att påverka arbetsmiljön i ett klassrum. För att undersöka om ljudnivå förändras vid förändrad ljusnivå respektive förändrad ljusfördelning har ett kvantitativt fältexperiment utförts. Studien genomfördes i ett hemklassrum för årskurs 6 och under tolv veckodagar under tre veckors tid loggades decibelvärden. Under vecka 1 var klassrummets ursprungliga belysning kvar, under vecka 2 sänktes ljusnivån och sista veckan skapades en ojämn ljusfördelning. Resultaten visar att ljudnivån kan ändras i ett klassrum med hjälp av belysningen, och studien resulterade i att den ojämna belysningen med fokus på vertikala ytor och omfältsljuset gav den lägsta ljudnivån. Slutsatser som kan dras av resultaten är bland annat att mer fokus på omgivningsljuset påverkar elevernas välmående i en positiv riktning. Den viktigaste slutsatsen är ändå att en belysningslösning med tillgång till olika typer av armaturer och möjlighet att kunna variera både ljusnivå och ljusfördelning beroende på lektion och tid på dygnet och årstid bidrar till en bättre arbetsmiljö i klassrummet.

This is a study of how speaking time is distributed in two different classroom settings. The study includes observations of lessons and interviews with teachers. The main aim of the study was to ascertain whether boys and girls receive and claim speaking time to an equal extent. The justification for the study is that school is supposed to give equal education to all pupils, and an essential condition for this should be that both boys and girls are given and can use the speaking time equally. The study was conducted from a gender perspective and with the approach of social constructionism. It examines the speaking time that the pupils take without the teacher’s permission, and also how the teacher allocates speaking time to boys and to girls. The result shows that boys dominate the speaking time, even though teachers say that they make an effort to distribute speaking time equally between girls and boys. One of the observations showed that the girls were more active than the boys, but this was contradicted by the results of the study as a whole. The study also includes interviews with two teachers, one from each school.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skrivförmågan ser ut hos några elever med svenska som modersmål i årskurs 2. Studien utgår från tio elevtexter som analyserats utifrån olika kriterier och en intervju med klassläraren samt en elevenkät som besvarats av 20 informanter. Slutsatserna som kan dras av studien är att eleverna ligger på olika nivåer vad det gäller skrivförmågan. Vissa elever har en god skrivförmåga och kan uttrycka sig varierat medan några elever skriver mindre varierat. Analys av elevtexterna påvisar däremot att de flesta eleverna behöver utveckla sin färdighet då det gäller skriftspråksregler. Det visar även att det endast är två elever som uppnår samtliga delar av de utvalda kriterierna. Elevenkäten visade att majoriteten av eleverna har en positiv syn på sin skrivförmåga. Resultatet som genererades från intervjun med klassläraren visade på att läraren arbetar med dator som ett verktyg för de elever som har skrivsvårigheter. Ett annat sätt som läraren använder för att främja elevernas skrivförmåga är att elever som kommit långt i sin skrivutveckling samarbetar med elever som inte kommit lika långt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare använder högläsningen i undervisningen och om de har några didaktiska strategier. Frågorna som ställts är: Vad finns det för didaktiska perspektiv i högläsningen? Vad finns det för syfte bakom val av bok och är eleverna medvetna om det? samt Vilken syn har eleverna på högläsningen? För att ta reda på detta har vi gjort kvalitativa intervjuer med fyra lärare och deras respektive elever har svarat på en kvantitativ frågeenkät. Resultatet visar att lärarna både har liknande didaktiska perspektiv och liknande syfte med sin högläsning. Lärarna varierar de didaktiska verktygen från bok till bok och även deras syfte av val av bok varierar. Majoriteten av eleverna i undersökningen både uppfattar och kan diskutera kring bokens och högläsningens syfte. Det visade sig även att eleverna generellt uppskattar högläsning.

Studien är gjord inom området religionsdidaktik med inriktning mot grundskolans årskurs 4 – 6. Det saknas forskning som är gjord i en svensk kontext på mellanstadiet, vilket motiverar studien. Det har gjorts liknande undersökningar i andra länder, varför det också blir intressant att undersöka hur det ser ut i ett svenskt skolsammanhang på mellanstadiet. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur religionskunskapslärare i årskurs 4 – 6 i en svensk kommun använder sina elever som lärande resurser i religionskunskapsämnet. Frågeställningen handlar främst om hur lärare arbetar med att inkludera elevernas religiösa erfarenheter i undervisningen. Studien består av ett resultat baserat på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex olika lärare på tre olika skolor i Gislaveds kommun. En hermeneutisk ansats har använts för att tolka resultatet vilket innebär att min förförståelse och erfarenhet har spelat roll. Alla lärare använder elevers religiösa erfarenheter i undervisningen. Dock varierar det hur lärarna resonerar kring detta och hur de använder dessa. Det är olika hur lärarna tänker när det gäller att be eleverna om tillåtelse att ställa frågor till dem under undervisningen. Alla lärare är överens om att undervisningen berikas av att bjuda in eleverna att dela med sig av sina erfarenheter. ”Det blir mer på riktigt”, som en av lärarna säger. Sammanfattningsvis är det viktigt att känna eleverna. / The study is made within the area of Religious Education didactics with its focus on compul-sory school for children in years 4 – 6. There is much research missing made within a Swedish context in those classes mentioned, which motivates the study. There have been made a few similar studies in other countries, why it is also interesting to see results from a Swedish school context for school years 4 – 6. The purpose of this study is to look into if and in that case how, Religious Education teachers in school years 4 – 6 in a Swedish municipality use their pupils as learning resources in the Religious Education subject. The questions at issue are mainly about how teachers work to include pupils’ religious experiences in the teaching. The study consists of a result based on qualitative semi-structured interviews with six different teachers in three different schools in Gislaveds kommun. A hermeneutic approach has been used to interpret the results which means that my preunderstanding and experience has played a part in the interpretation of the results. Every teacher in the study uses pupils’ religious experiences in their teaching. However, it varies how they reason about the phenomena and how they use it. It is different how the teach-ers think when it comes to ask the pupils about their permission to be asked questions during the class. All the teachers agree that the teaching is enriched by inviting the pupils to share their experiences. “It gets more real”, as one of the teachers said. To sum up, it is important to know the pupils.

Skolfrånvaro är ett aktuellt ämne i svensk media och har även uppmärksammats i en statlig utredning. Syftet med studien var att undersöka hur lärare och specialpedagoger arbetar främjande gällande skolnärvaro och förebyggande gällande skolfrånvaro. Fokus för studien var hur dessa två yrkesgrupper beskrev detta arbete och att genom observationer studera graden av emotionellt stöd i klassrum. Studiens forskningsansats var mixed method. Semistrukturerade intervjuer, strukturerade observationer samt dokument kring skolnärvaro/skolfrånvaro användes som datainsamlingsmetoder. Studien genomfördes på tre skolor, där totalt 6 lärare och 6 specialpedagoger intervjuades. Vid varje skola genomfördes 2 observationer à 3 timmar och 2 dokument gällande skolnärvaro/skolfrånvaro studerades. Studien visade på vikten av att skapa goda relationer till elever och vårdnadshavare för att på så vis skapa ett välfungerande samarbete som kan generera goda förutsättningar för eleven att vilja komma till skolan. Studien visade även att de lärare som skapade goda relationer, individualiserade och anpassade undervisningen, var lyhörda och skapade ett positivt klassrumsklimat som skattades högt i det emotionella stödet i klassrummet. Samarbetet med instanser utanför skolan behöver förbättras vilket alla lärare och specialpedagoger i studien framhöll. Flera i studien hade inte kännedom om lokala handlingsplaner (dokument) gällande skolnärvaro/skolfrånvaro vilket kan resultera i brister i rutiner i arbetet med skolfrånvaro. Studien visade därtill att insatser riktade mot elever med skolfrånvaro inte behövde vara kostsamma utan att det handlade om mellanmänskliga relationer för att elever skulle vilja komma till skolan och trivas där.

I denna fallstudie granskas 19 matematikvideor och utvärderingar som gjorts av lärarstudenter vidLinköpings universitet. Ingen deltagare i studien hade tidigare skapat en matematikvideo. Lärarstudenternasvideor analyseras mha ett egenutvecklat analysverktyg och följande forskningsfrågor besvaras:1) Hur kan av lärarstudenter skapade mikroföreläsningar i form av förklarande matematikvideor om ett förbestämtämne karaktäriseras?2) Hur relaterar lärarstudenternas val av upplägg och presentationssätt i matematikvideor till derekommendationer som förespråkas av aktuell forskning?3) Hur bör den utgivna uppgiften modifieras om den upplevs som problematisk och vilket förberedandematerial bör man låta studenterna ta till sig av för att de ska klara uppgiften bättre?Jag kommer bland annat fram till att deltagarnas val av längd på video ligger i linje med vad forskningenföreslår, men att detta val också kan ha påverkats av en instruktion som initialt gavs i uppgiften.