Syftet i denna uppsats är att undersöka talutrymmet hos starka respektive svaga elever. Uppsatsen grundar sig på material från observationer i en klass under loppet av två dagar och ger en tydlig inblick i hur det ser ut i verkligheten. Resultatet visade att de stereotypa roller som finns i stort stämmer överens med hur det egentligen är och det visade sig att svaga elever talar mindre. Detta beror framförallt på läraren då denne väljer att ge de starka eleverna ordet trots att det är den gruppen elever som också tar ordet själva. Av resultaten att döma är en förändring behövlig.

I rapporten undersöks om det på kort sikt blir någon skillnad i elevers kunskapsutveckling beroende på om de arbetar utifrån ett behavioristiskt kontra sociokulturellt inlärningsteoretiskt perspektiv. Dessutom belyses positiva och negativa sidor med de olika arbetsmetoderna. Studien genomfördes i parallellklasser i årskurs 5 där den ena klassen arbetade sociokulturellt, den andra behavioristiskt, under ett lektionstillfälle. Elevernas kunskapsutveckling synliggjordes och jämfördes genom att låta dem göra en för- och efterhandsdiagnos. Efteråt genomfördes också intervjuer för att få fram elevernas syn på arbetssätten. Det fanns ingen större skillnad mellan de båda klassernas resultat. Av intervjuerna framkom dock att den sociokulturella arbetsmetoden ansågs mer engagerande och lustfylld än den behavioristiska. Vi tror att en enstaka lektion är för lite för att kunna hitta signifikanta skillnader mellan olika inlärningsmetoder. Det skulle vara intressant att göra samma undersökning under en längre tidsperiod i framtiden för att få fram ett resultat med högre grad av reliabilitet och validitet. Den här studien är intressant för den belyser skillnader i hur man som lärare kan arbeta i klassrummet och att kunskapstillägnande kan ske på olika sätt. / This study examine during a short period of time, if there is a difference in students knowledge development depending on whether the teaching method is based on a behavioral or sociocultural learning theory.  In addition, positive and negative aspects of each method are highlighted. The study was conducted in parallel classes in grades 5, where one class worked sociocultural and the other behavioral during the length of one lesson. Students' knowledge was visualized and compared by having them do a pre- and post-lesson diagnosis. Afterwards, interviews were also conducted to obtain students' views on working methods. There was no significant difference between the two classes' results. The interviews revealed that the sociocultural working method was more engaging and enjoyable than the behavioral. We believe that a single lesson is too little to be able to find significant differences between different learning theories, it would be interesting to do the same study for a long time in the future to get a result with more reliability and validity. This study is interesting for highlighting differences in how teachers can work in the classroom and that knowledge development can be achieved in different ways.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare och elever interagerar med varandra och hur det naturvetenskapliga innehållet presenteras och kommuniceras under en naturvetenskaplig lektion på gymnasiet. Studien ingår i det nordiska forskningsprojektet Explora som arbetar med naturvetenskaplig undervisning och som har tagit fram en kodbok för detta ändamål. Utgångspunkten är sociokulturellt lärande, där kommunikationen är viktig för lärandet, där lärande innebär att socialiseras in i en diskurs och att språket används olika i olika kontexter. Undersökningen var till största delen kvantitativ och deduktiv men med kvalitativa inslag. Kodboken användes som analysinstrument och därmed gjordes en slags innehållsanalys. En lektion i kursen Kemi B filmades på ett relativt stort gymnasium i södra Sverige. Eleverna gick i tredje årskursen på det naturvetenskapliga programmet och läraren var en man med många års erfarenhet av undervisning. Lektionen videofilmades och läraren hade en diktafon runt halsen. Materialet analyserades sedan med delar av Exploras kodbok. Lektionen delades in i lärarens och elevernas aktivitet och sedan analyserades det innehållsliga perspektivet och språket (vetenskapligt eller vardagligt), den vetenskapliga presentationen (beskrivningar, förklaringar och generaliseringar), lärarens frågor och svar och den kommunikativa ansatsen (interaktiv-auktoritativ, ickeinteraktiv-auktoritativ, interaktiv-dialogisk och ickeinteraktiv-dialogisk). Resultatet av undersökningen visade att det vetenskapliga perspektivet och språket dominerade lektionen medan beskrivningar, förklaringar och generaliseringar tog upp ungefär lika mycket tid var. Läraren ställde mest slutna frågor och gav formativ feedback för att lotsa fram eleverna till rätt svar vilket medförde att den interaktiv-auktoritativa kommunikationen dominerade. Resultatet visade att alla kategorier påverkade varandra och att det fanns nära kopplingar mellan lärarens syfte med lektionen, lektionens aktiviteter och lärarens kommunikativa ansats.

For a long period of time there have been discussions about the need to modernize, to keep up with the changes in our society. The schools as a result have to keep up and adapt in order for the education to be up-to-date. This includes the technological developments. Many steps have been taken and mighty sums have been invested in order to keep up the pace – but are there any consequences from these kinds of investments? In this report I’m going to take a closer look on a recent addition to this phenomenon that were installed by means of a top-down approach and study the teachers and how they have adapted and view the change in their environment – namely the newly installed interactive writing-boards. The questions I will study include how the teachers express their view about the installation of the interactive writing-boards. If there are different kinds, groups, of opinions and if so, what causes such differences? My objective is to exemplify through an empirical study how teachers relate to the technology. This includes the pros and cons of the technology’s presence in the classroom. Through my results I have been able to conclude that there are indeed different categories of users. I have identified the User, the Positive None-user and the Critic. The main difference that separates the User from the None-user is the level of education in regards of handling the mechanical boards. The main benefit of the board is the variation it gives the lessons and the higher degree of material that can be shared to the class. The down-side, according to my results – other than the risk for technical problems that by many is seen as to add an element of insecurity to the planed lessons – is the severe lack of education the teachers have been given on the area.

The purpose of this essay is to examine what kind of pictures the children encounter everyday in their classroom. Furthermore, the idea was to immerse myself in how girls and boys are portrayed in these pictures from a gender perspective. Three question were set, to enable this study:  What kind of pictures will second grade pupils encounter in their classroom, in a city school and in a rural school? How many girls and boys are illustrated in these pictures? How are girls and boys portrayed in these pictures? The examination was done by a field study of two classrooms, where all the pictures on the walls were documented using a digital camera. The collected material were examined, using both a quantitative analysis and a qualitative ditto. The first analysis is presented in tables, where it shows that there were a bigger different in how the gender were shown in the city school then in the rural school. The second analysis performed on the basis of three categories; glance, activity and attributes. The purpose of this method is to highlight any gender differences in how boys and girls are depicted. This essay concludes that the boys were in general portrayed more varied than the girls, even if the pictures in the city school showed more traditional stereotypical traits than the other. An interesting issue and a proposal for further research, is an examination of the thoughts and ideas the teachers have about choosing, and using pictures in the classroom.

Vi, två gymnasielärare, skriver denna fallstudie i syfte att klargöra hur vi tänkt, hur vi förändrat studiemiljön och studiesättet på ett datortekniskt program under åren 2005 till 2008. Vår ursprungliga tanke var att förbättra elevernas möjlighet att studera datortekniska ämnen. Dessa är ofta svåra att studera därför att man i normala fall inte alltid kan överblicka den kunskap man som elev behöver för att gå vidare. Vi har arbetat med mycket integration mellan olika tekniska ämnen och en stor frihet för eleverna att själva styra sitt sätt att arbeta. Vi har också ändrat den fysiska arbetsmiljön för eleverna på så sätt att de arbetar i en öppen kontorsliknande miljö med arbetsplatserna ställda i grupper. Eleverna har haft stor möjlighet att byta samarbetspartners och grupperingar. De har kunnat flytta runt på ett ganska fritt sätt. Även raster och pauser har hanterats på ett liknande fritt sätt. Vi har använt oss av andra pedagogers olika tankar och försökt att få en fungerande strategi för IKT-undervisning på elevernas egna villkor. Det klassrum som använts har i grunden förändrats för att erbjuda en så öppen och flexibel studiemiljö som möjligt. Ett urval frivilliga elever har därefter samarbetat i intervjuform för att hjälpa oss i vår utvärdering.

<p>Som en person med tydliga problem att hantera konflikter, både egna och andras, har jag insett hur viktigt det är för mig att lära mig detta inför mitt kommande yrke som lärare. Då jag själv hellre undviker en konflikt, vilket oftast leder till att den i tystnad trappas upp, istället för att lösa den har jag även svårt för att ta till mig allvaret i andras konflikter. Jag tenderar att sopa problemet under mattan och bagatellisera konflikten. Detta kommer inte att gynna mig som lärare inte heller eleverna i min klass. Det kommer bara ligga till grund för ett dåligt klassrumsklimat och till följd av detta en dålig inlärningsmiljö. </p><p>Hur kan man arbeta i skolan för att eleverna ska kunna hantera sina konflikter på bästa sätt? Hur eleverna mår har stor betydelse för hur de tar till sig undervisningen. På grund av denna problematik har jag valt att sammanställa ett par metoder som visar hur man kan arbeta förebyggande med konflikter samt hur man på effektiva sätt kan lösa de konflikter som uppstått i skolan. </p><p>Syftet är att fördjupa sig i olika metoder vad det gäller att hantera och lösa konflikter. Vad kan man göra för att på ett bra sätt lösa de konflikter som uppstår i klassrummet samt hur kan man arbetaför att förebygga konflikter?</p><p>- Vilka olika metoder finns det som jag, som lärare kan använda mig av för att hjälpa eleverna att lösa de konflikter som uppstår mellan dem?</p><p>- På vilket sätt skiljer sig respektive liknar de olika metoderna jag valt varandra?</p><p>- På vilka olika sätt kan man arbeta förebyggande när det gäller konflikter mellan elever i skolan?</p>

<p>I mitt examensarbete har jag undersökt om lärare anser att det finns skillnader i flickors och pojkars beteende och om de, om så är fallet, upplever att de bemöter elever olika på grund av detta. Jag ville också veta om de har sett sig föranledda att utverka strategier för att utjämna eventuella skillnader och om de anser att flickor och pojkar är jämställda i undervisningssituationen. </p><p>För att få svar på mina frågor har jag intervjuat sex lärare som undervisar i år 3-6. </p><p>I litteraturgenomgången redovisar jag en del av de tidigare rön som finns i ämnet. De beskriver i stora drag att pojkar åtnjuter mer av lärarens uppmärksamhet i undervisningssituationen på flickornas bekostnad, att flickors och pojkars beteende skiljer sig åt, att de blir bemötta på olika sätt beroende av könstillhörighet och att de för det mesta inte är jämställda i undervisningssituationen. </p><p>I min undersökning framkommer att lärare anser att flickors och pojkars beteende skiljer sig åt, att undervisningssituationen inte är jämställd mellan flickor och pojkar och att lärarna har sett sig föranledda att ha vissa strategier för att befrämja ett jämställt klassrumsklimat.</p>

Jag har många gånger känt mig ”fel” under min skolgång. Utåtriktad, att ta för sig etc. har intalats som positiva egenskaper, medan exempelvis tyst och introvert ofta används i negativ benämning. Vad innebär det att vara introvert eller extrovert? Det är biologiskt mätbart och ärftligt. Våra hjärnor fungerar faktiskt olika. Det styrs av hur vi reagerar på ett ämne som dopamin, och hur våra blodflöden styrs i hjärnan. Introverta visar bland annat högre aktivitet i områden som står i förbindelse med känslocentra i limbiska systemet. Detta innebär bland annat att introverta aktiverar känslor som rädsla och skräck lättare i pressade situationer. Myers Briggs Type Indicator (MBTI) är ett personlighetstest som mäter bland annat extraversion och introversion. Femfaktorteorin mäter också detta, och är idag den enda erkända personlighetsmodellen inom psykologin. Kulturella långtidsstudier visar på att det finns en ökad trend kring utåtriktat beteende sen 50-talet. Att ta plats har blivit en positiv egenskap som uppmanas och hyllas, vår tids ideal. Det finns flera konkreta exempel på vetenskaplig dokumentation om vad som skiljer introverta och extrovert åt i det centrala nervsystemet, i praktiken. Bland annat förbättras extrovertas verbala förmåga i en kombination av tidspress och koffein, vilket är det motsatta hos introverta. Det är viktigt att inte glömma bort att man fungerar olika och har olika förutsättningar. Introverta behöver avskildhet för att överhuvudtaget kunna vara kreativa och produktiva. Mitt syfte är att undersöka hur lärare upplever och tänker om de inåtvända eleverna i skolan. Jag har använt elektroniska enkäter som metod för att samla in mina svar. Man kan ana en okunskap kring introversion och extroversion som jag grundar i litteratur och hur majoriteten av lärarna beskriver vad de tänker när de hör ”introvert”. Jag ser också en tendens till okunskap när jag ser till deras svar kring hur de vill göra för att anpassa efter varje individ i klassrummet. Ambitionen verkar vara att anpassa för varje individ, men verkar trots allt ganska ofta falla in på att anpassa efter en mer extrovert personlighet.

Denna undersökning tittar på hur ofta lärare i grundskolans årskurs 1-6 använder skogen som ett ”andra klassrum”. För att få en så bred uppfattning som möjligt har lärare som undervisar i årskurs 1-6 deltagit i en enkätundersökning. Undersökningen visar att avståndet till skogen har betydelse för hur många gånger/termin en lärare använder skogen som ett ”andra klassrum”. För de som har längst avstånd till skogen spelade vädret inte så stor roll för om man går till skogen och har undervisning. För lärare som hade skogen på kortast avstånd spelade vädrets betydelse en större roll. Få resurser, tidsbrist, avståndet till skogen och minskad koncentration hos eleverna är de största nackdelarna lärarna anger med att använda skogen som ett ”andra klassrum”. Fördelarna med att undervisa i skogen enligt lärarna, är att undervisningen sker både sinnligt och praktiskt. Eleverna visar ett större intresse när undervisningen blir konkret på grund av att de får en bättre förståelse för helheter och sammanhang. / This study is looking at how often the teachers in the primary school’s year 1-6 are using the forests as a “second classroom”. To get as wide a view as possible, teachers who teach years 1-6 have participated in a survey. The results of the survey show that the distance to the forest is significant for how many times/term a teacher use it as a “second classroom”. The weather conditions have a greater influence when teaching in the forest for those who are nearer to the forest than those who are at a further distance. A lack of resources and time as well as the distance to the forest and decreased concentration of students are the main disadvantages teachers give to using the forest as a “second classroom”. The benefits according to the teachers are that the tuition is both sensuous and practical. The students show a greater interest when teaching becomes concrete as it gives a better understanding of entirety and contexts.