Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för läxans roll i det flippade matematiklassrummet. Arbetsmetoden ”Flippat klassrum” karaktäriseras av en förflyttning av traditionella föreläsningar ut ur klassrummet. Direkta instruktioner ges istället som läxa, ”flippad läxa”, ofta i form av videoföreläsningar. Litteraturstudien baserar sig på nio artiklar och behandlar den flippade matematikläxans utformning, elevers åsikter om arbetsmetoden, och vilka fördelar respektive nackdelar flippad läxa har i förhållande till traditionell läxa. ”Flippad läxa” är fortfarande är ett relativt outforskat begrepp, vilket gör det svårt att dra generella slutsatser. Studiens resultat tyder dock på att metoden kan ha flera fördelar, bland annat i att videoföreläsningar som läxa ger eleverna ett större ansvar för sitt eget lärande, och att videons bestämda speltid har potential att minska skillnaden i den tid, som olika elever använder för att göra samma läxa. / The purpose of this study is to investigate homework given in the flipped mathematics classroom. One of the characteristics of the “flipped classroom” is that traditional lectures are not placed in class time. Direct instruction is instead given as homework, “flipped homework”, often in the form of video lectures. The literature review is based on nine articles and focuses on the design of flipped mathematics homework, pupil’s views of the method, and the possible advantages and disadvantages of flipped homework in relation to traditional homework. There is still a lack of research done on “flipped homework”, which makes it difficult to draw any general conclusions. However, the results indicate that the teaching method may have some advantages, including that video lectures gives the students a greater responsibility for their own learning, and that the fixed time of the video have the potential to reduce the difference in time spent by different students on the same homework.

Skolan inkluderar idag såväl Förskoleklass som Fritidshem utöver den traditionella Grundskolan.Även om det i grunden handlar om tre olika institutioner med olika mål och pedagogiska traditionerär de fullt integrerade med varandra i fråga om såväl elever som personal samt de fysiskalärmiljöerna i skollokalerna. Det är av vikt för alla pedagogiska verksamheter att ha tillgång tilländamålsenliga lokaler men hur dessa ser ut och fungerar kan vara vida skilt mellan skolor.Syftet med den här studien är att undersöka vilka utmaningar och möjligheter somfritidshemspersonal möter i de dagliga övergångarna, de så kallade horisontella övergångarna, närfritidshemmet och skolan är rumsligt integrerade.För insamlingen av det empiriska materialet har vi valt att använda oss av intervjumetoden TheWalk and Talk (W&amp;T). W&amp;T är en narrativ, berättande, metod som kan användas för att komma närade deltagande informanternas perspektiv och upplevelser av en plats eller ett skeende. Vi utgår frånett fenomenologiskt perspektiv i analysen av materialet. Analysens tyngdpunkter ligger i att sökafinna det mönster som framträder samt likheter och skillnader i deltagarnas upplevelser ocherfarenheter.I resultatet av studien framträder en bild av fritidshemmen som underordnade skolan och därsvårigheterna med att dela lokaler, helt eller delvis, överskuggar möjligheterna med en skola isamverkan och en sammanhållen skoldag för eleverna. De strukturella hinder somfritidshemspersonalen stöter på dagligen begränsar verksamhetens flexibilitet och på så vis förmåganatt leva upp till målen i läroplanen. Dessa hinder kan utgöras av samarbetet med lärarna, bristen påändamålsenliga lokaler, logistiken i olika förflyttningar eller föreställningen om vad skola och fritidsär och bör vara.Att dagligen förvandla traditionella klassrum till en miljö lämpad för fritidshemsverksamhet –och därefter återställa allt igen – kräver både tid och engagemang. En ommöblering är heller ingengaranti för att lyckas med detta. Skolans starka kultur tycks leva kvar i det fysiska rummet ochpåverkar alla som vistas där, oavsett vilken verksamhet som för tillfället pågår.Fritidshemmen blir i många fall en hemlös verksamhet som begränsas av yttre förutsättningar.Deltagarna i studien förmedlar likväl en känsla av yrkesstolthet med förhoppningar om vad fritidsskulle kunna vara om fritidshemmen fick möjligheten att äga sin tid, plats och profession. / <p>Godkännande datum:2018-06-10</p>

Syftet med studien är att undersöka hur yrkeslärare som undervisar på industritekniska utbildningar reflekterar kring, flippade klassrum som undervisningsmetod. Metoden som använts i studien har varit kvalitativ och tre stycken yrkeslärare har intervjuats. Tidigare forskning om flippade klassrum och olika lärstilar ligger till grund för analysen.Resultatet visade att flippade klassrum har många positiva effekter för både lärare och elever. För många elever blir inlärningstiden många gånger mindre jämfört med traditionell undervisning. Många lärare blandar traditionell undervisning med flippade klassrum och variationen gör att eleverna lättare kan lära sig nya saker.Min slutsats blev att flippade klassrum är en omtyckt undervisningsmetod av både lärare och elever, men att det är tidkrävande för lärarna i början och att det blir en omställning för eleverna som förväntas vara mer förberedda innan en lektion startar. Läraren och eleverna som arbetar med flippade klassrum måste mer eller mindre vara teknikintresserade för att modellen ska fungera. / The purpose of the study is to investigate how vocational teachers who teach industrial engineering education reflect around, flipped classroom as a teaching method. The method used in the study has been qualitative and three vocational teachers have been interviewed. Previous research on flipped classrooms and different learning styles forms the basis for the analysis.The result showed that flipped classrooms have many positive effects for both teachers and students. For many students, learning time is many times less compared with traditional teaching. Many teachers mix traditional classroom with flipped classroom and the variation allows students to learn new things more easily.My conclusion was that flipped classrooms are a popular teaching method of both teachers and students, but it is time-consuming for the teachers at the beginning and that there will be a change for the students who are expected to be more prepared before a lesson starts. The teacher and the students working with flipped classrooms must more or less be technically motivated for the model to work.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle med många flerspråkiga klassrum. Eleverna i dessa klassrum har olika förhållanden till och erfarenheter av det språk som undervisningen, inklusive matematikundervisningen, sker på. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att synliggöra och sammanställa tidigare forskningsresultat om huruvida språket påverkar andraspråkselevers lärande i matematik. Elever i grundskolan (6-16 år) är av intresse för denna studie. Frågan som undersöks är Vad säger forskning om språkets påverkan för andraspråkselevers lärande i matematik? I resultatet synliggörs även vilka språkliga faktorer som gynnar, respektive missgynnar andraspråkselevers lärande i matematik. Studiens resultat är baserat på internationella artiklar. Resultatet visar på att språket påverkar andraspråkselevers lärande i matematik. De språkliga faktorerna som påverkar lärandet ligger hos eleven eller i undervisningen. / Sweden is a multicultural society with many multilingual classrooms. The pupils in these classrooms have different relationships with and experiences of the language of instruction, including mathematics teaching. The aim of this systematic literature study is to visualize and compile previous research findings about whether the language affects second language learners, learning in mathematics. Students in elementary school (6-16 years) are of interested in this study. The question under investigation is What does research say about the influence of language on language learning in mathematics? The result also shows which linguistic factors are beneficial and disadvantageous to the second language learners learning in mathematics. The results of the study are based on international articles. The result shows that language affect second language learners learning in mathematic. The linguistic factors that affect pupils learning exists either within the pupil or within the teaching.

Syftet med studien var dels att undersöka 4–6-lärares användning av läromedel och barnlitteratur i engelskundervisningen, dels att ta reda på om lärarna såg några fördelar med att använda barnlitteratur i engelskundervisningen. Dessutom genomfördes denna studie för att undersöka om det finns någon koppling mellan användandet av barnlitteratur och lärares utbildning, läsvanor och språkvanor. Data samlades in genom en enkätundersökning som besvarades av 4–6-lärare från flera kommuner i Sverige. Resultatet visade att majoriteten av informanterna använder barnlitteratur i någon utsträckning i engelskundervisningen och ser flera fördelar med det, såsom variation i undervisningen samt ökad motivation hos eleverna. Barnlitteratur i klassrummet används mest genom högläsning och självständig läsning. Dessa arbetssätt bidrar, enligt informanterna, till ökad läsförståelse och större ordförråd. För det mesta används barnlitteratur inte enbart utan som komplement till läromedel. Det går även att se kopplingar mellan lärares läs- och språkvanor och användningen av barnlitteratur. Undersökningen är av betydelse främst för blivande grundskollärare i engelska men kan även intressera verksamma grundskollärare som vill prova att använda barnlitteratur i undervisningen.

Abstract In this text the attitudes towards and using of blogs in teaching Swedish to teenagers will be explored. The results are based on a survey made amongst 17 teachers and 58 students from all over Sweden. The end results show that the usage of blog still hasn’t found a permanent way into the classrooms, but has an appeal to and is being used by predominantly younger teachers both, male and female, with a positive response from students regardless of gender. The conclusion is that using web tools like the blog is an easy first step for schools to connect to the digital society of the 21 stcentury and take advantage of the perks available in the digital classroom. Svensk titel: Blogg + Svenska =Sant? – Bloggande i undervisningen i svenska. Engelsk titel: Blog + Swedish =True? – Blogging in teaching Swedish. Ämnesord: Blog, Web 2.0, digitalt klassrum, svenska, undervisning, kompetensutveckling

Sammandrag Författare: Peggy Palm År: Ht 2007 Titel: Lära våga tala. Om tal i klassrumsoffentligheten Engelsk titel: Speak up! About communication in the classroom Ort, Universitet: Växjö, Växjö Universitet Sidor: 40 Innehåll: Undersökningens syfte var att ta reda på hur det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare åren, för läraren, men även för hur det fördelar sig mellan flickor och pojkar. Undersökningen syftar även till att belysa på vilket sätt som eleverna fått/tagit ordet på den offentliga nivån i klassrummet och vid hur många tillfällen som läraren har vidareutvecklat svaret med sina elever vid dessa tillfällen. Samt även hur lärare och elever uppfattar att det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare åren. Metoden består av observationer och ljudinspelningar i klassrummen i åk 1, 3 och 5. Jag har även utfört intervjuer av de tre berörda lärarna och av tre flickor och tre pojkar från varje klass. Resultatet visar att läraren talar i cirka 54-78 % av den offentliga taltiden, deras uppfattning låg på cirka 50-60 %. Tidigare forskning visar att det oftast är pojkarna som dominerar det offentliga talutrymmet i klassrummet. Det gör de även i denna undersökning men med små tidsmarginaler. Den tidigare så kallade tvåtredjedelsregeln, där läraren talar i tvåtredjedelar av lektionstiden och pojkarna i tvåtredjedelar av elevtiden, verkar tyvärr stämma ganska väl överens med verkligheten fortfarande. Dock inte i åk 5 då det rådde omvända förhållanden vid elevtiden. Lärarnas och elevernas uppfattning om hur det offentliga talutrymmet skulle fördelas stämde inte alltid med verkligheten. Läraren i åk 5 trodde att flickorna skulle dominera, men det visade sig att det var pojkarna som gjorde det även om det var med väldigt liten tidsmarginal. Det är läraren som har makten över det offentliga ordet i klassrummet. Det är hon/han som fördelar ordet och ser till att gällande regler följs. Det är därför viktigt att läraren fördelar ordet rättvist och skapar ett positivt klassrumsklimat! Nyckelord: talträning, talutrymme, klassrum, genus, lärare, elev

Syftet med följande studie är att ta reda på vad som ligger till grund för ett välfungerande klassrumssamtal i gymnasieskolans svenskundervisning och på vilket sätt samtalet har en funktionell roll. Vi studerar hur samtalet går till och hur den talaktivitet ser ut som äger rum i klassrummet mellan lärare och elever. Studien består av samtalsinspelningar genomförda under två olika svensklektioner med två olika klasser och lärare. Inspelningarna har senare transkriberats och analyserats. Vi följer ett helklassamtal och ett mindre gruppsamtal, där vi studerar hur talaktiviteten ser ut mellan lärare och elever. Genom en enkätstudie studeras bland annat lärares och elevers inställningar till samtalen. Resultatet visar att i helklassamtalet var läraren en tydlig ledare och upptog den största delen av taltiden. I gruppsamtalet har eleverna nästan lika många ord som läraren, vilket visar att eleverna klarar av att leda ett samtal på egen hand. Både lärare och elever efterfrågar diskussioner i svenskundervisningen, det vill säga att alla är delaktiga och att det blir ett dialogiskt klassrum. Båda lärarna anser att det förekommer problem med tystlåtna respektive pratsamma elever. För att förebygga detta bör man som lärare skapa samtalssituationer där alla får lika stort utrymme, exempelvis diskussioner i mindre grupper. En av lärarna i undersökningen menar att det bästa sättet att hålla igång ett samtal är att ställa bra och engagerande frågor som berör så många som möjligt.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och rektorer förhåller sig till att skolan är ickekonfessionell men samtidigt vilar  på en kristen tradition och västerländsk humanism. I Lgr 11 (Skolverket, 2017) står det att den etik skolan ska utgå från är en kristen tradition och västerländsk humanism. Sex lärare och två rektorer har intervjuats på två olika skolor. Den ena skolan har mångkulturella klassrum och ligger i tätbefolkat område och den andra skolan ligger ute på landsbygden och har inga mångkulturella klassrum. Resultatet visar att mångkulturella klassrum gynnar religionsundervisningen. På skolan utan mångkulturella klassrum tar religionsundervisningen mindre plats. Det framkommer även att lärare och rektorer tolkar läroplanen på lite olika sätt. Ingen av rektorerna kontrollerar att undervisningen är religionsneutral.

Studiens syfte är beskriva lärares olika tillämpning av kommunikationsmönster i klassrummet. Detta görs med avseende på kommunikativa resurser och på så sätt sammankoppla pedagogiska fält som ledarskap och pedagogik till multimodalitet. Modala utgångspunkter för analysen i avseende på kommunikativa förmågor är; ögonkontakt, hållning, placering, avstånd, gester och ansiktsuttryck. Dessa förmågor studeras genom att analysera lärarens användande av dessa i sin interaktion med eleverna samt hur lärarens användande skiljer sig beroende på dennes tillämpning av ledarstrategi.  Datamaterialet består av ett antal videosekvenser filmade i ett klassrum med en lärare och en elevklass. Analysen av datamaterialet har genomförts genom en multimodalt interaktionsanalys, vilket har givit stort utrymme till kontextens inverkan på hur de sociala aktörerna använder kommunikativa förmågor. Resultaten visar att beroende på vilken ledarstrategi läraren tillämpar används modaliteter på olika sätt. De modaliteter som var mest distinkta beroende på val av ledarstrategi var; hur läraren spatialt placerade sig i klassrummet, hur läraren placerade sig i förhållande till eleverna och hur läraren använder sitt kroppsspråk. Dessa resultat påvisar hur modaliteter används på olika sätt beroende på pedagogisk tillämpning och situation.  Resultaten av studien kan öka kunskapen och förståelsen för mänsklig kommunikation med avseende på multimodalitet. Denna studie kan ses som ett bidrag till arbetet med att utforma och designa en simulator (Simprovsansökan, 2012). Simulatorn skall fungera som ett hjälpmedel för lärarstudenter och möjliggöra förberedande färdigheter i ledarskap och konflikthantering i klassrummet.