Arbetets art: 10 poäng Bakgrund: Vi är två lärarstuderande från Malmö högskola som har examensprofil förskollärare och får även behörighet som fritidspedagog och grundskolans tidigare år. I vår utbildning har vi valt sidoämneskurser såsom Utebildning och No för tidigare skolåren vilket har inspirerat oss till just detta ämne. Syfte: Vårt syfte med denna c-uppsats är att vi vill öka förståelsen för hur viktigt det är för barnen att få tillgång till en stimulerande och trygghetsgivande utomhusmiljö även på skolan. Vårt problem som vi vill undersöka är samverkan med vuxna och barn på skolan, om vad de tycker om skolans utomhusmiljö. Metod: Vi har använt oss av enkäter, intervjuer och observationer. Resultat: I vår undersökning har vi fått fram att majoriteten av pedagogerna på de undersökta skolorna inte använder skolgården som komplement till klassrummet. I resultatet framgår det även att eleverna saknar olika redskap på sin skolgård och att en del vill vara ute mer på lektionerna.

Vårt syfte är att undersöka på vilket sätt pedagoger använder det verbala samspelet som verktyg i sin undervisning med utgångspunkt i dialoger. Olga Dysthe och Lev Semjonovitj Vygotskij som är två forskare, betonar båda vikten av dialogens förekomst i klassrummet. I vår studie har vi valt att lägga stor tyngd på dessa forskare, då de enligt oss har spelat en avgörande roll för dagens aktuella pedagogik. Vi har valt att använda oss utav två kvalitativa metoder, observation och intervju. Observationerna skedde i fyra klasser med elever i årskurs fem, det vill säga barn som är 11-12 år samt en intervju med en av klassernas pedagoger. Vi kompletterade undersökningen med ytterligare tre pedagogers skriftliga enkätsvar. Undersökningarna genomfördes i två klasser på en central skola i en större stad samt i två klasser i en byskola belägen utanför staden. Vårt resultat visar att pedagogernas ambitioner att skapa dialoger i klassrummet, inte alltid överensstämmer med det som sker i praktiken. Vi kom i vår undersökning fram till att samtalsstrukturen i storstadskolan till stor del bestod av lärarstyrda monologer, medan det i byskolan i stor utsträckning förekom dialoger. Vi kunde vidare konstatera att det val av samtalsstruktur som pedagoger valde att använda sig av, hörde ihop med om pedagogen använde sig av autentiska eller ickeautentiska frågor. De autentiska frågorna gav eleverna möjlighet till diskussion och reflektion vilket forskning visar är viktiga moment i barns inlärningsprocess (Dysthe, 1995; Vygotskij, 1999).

Because of my interest and experience within the field of children and teenagers with an antisocial behaviour and who are acting out I wanted to devote my essay to researching these children through the perspective of the teachers. In this essay I, therefore, interviewed 4 teachers with 4-16 years of experience within this occupation. The method I've chosen can be described as qualitative interview with semi-structured questions to enable the teachers to thoroughly describe their answers without diverting from the original question. The questions that form this essay are: What strategies do the teachers possess to enable stability, a safe work environment and enabling knowledge-sharing for the children that are acting out? What kind of tools do the teachers use when they work with children who are acting out? The results were analysed through the theory of socialization, which simplified can be compared with upbringing. This process that affect and construct norms and values is in the long run elevating the understanding of the social systems' functions. Other literature and research are also part of clarifying the discussion. Conclusively the teachers interviews came to tell the story of the frustration and the joy that these children bring, but more so effective strategies to succeed giving the children that are acting out a progressive teaching and a positive experience from school.

Vi lever idag i ett samhälle som präglas av mångkultur, ett samhälle där vi konstant stöter på olika kulturer, bakgrunder och språk. Skolan blir i många fall en mötesplats för denna mångkultur, och med sig för den några utmaningar i lärarens undervisning. Syftet med denna litteraturstudie är att synliggöra hur forskningen beskriver utmaningar som kan uppstå i SO-undervisningen när den tar plats i ett mångkulturellt klassrum, och hur den föreslår att lärare med hjälp av olika metoder kan hantera dessa utmaningar. Datainsamlingen är sökningar gjorda på ett flertal databaser, där ett urval av artiklar och avhandlingar har gjorts utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet visar att det finns ett flertal utmaningar som lärare kan komma att möta, varav de mest återkommande handlar om elevers identiteter och identitetsskapande, språkbarriärer, men även hur läromedel och läroplaner i flera länder och situationer skapar begränsningar. Vidare pekar forskning på en rad olika metoder som lärare har att tillgå och kan arbeta med för att ta vara på den mångkultur samhället idag har att erbjuda.

No description available.

I dagens svenska samhälle finns det ett samtycke om att många av våra skolor är väldigt mångkulturella och inom dessa skolor så finns det elever från olika delar av världen med olika historiekulturer, men det är inte endast eleverna som har en historiekultur utan det har lärarna också och kan generellt bindas till den svenska historiekulturen Syftet med denna uppsats är att titta på olika studier för att kunna få en uppfattning om hur historiekulturer påverkar undervisningen som ges under historielektionen och om lärarens historiekultur påverkar elevernas historieförståelse eller om elevernas historiekultur påverkar den undervisning som de tar till sig.  Frågorna vi har ställt för att kunna nå syftet med denna uppsats är “Hur påverkas eleverna av sin historiekultur när de ska ta till sig historieundervisning?" samt “Hur påverkar lärarens egna historiekultur utförandet av deras historieundervisning?”  Metoden vi använt oss av för denna kunskapsöversikt är informationssökning i olika databaser, framför allt Libsearch, Diva och Google Scholar. Vi har även sökt i böcker, studier, artiklar och avhandlingar också. Vi har försökt hitta så många svenska undersökningar som möjligt men vi har även tittat på internationella forskningar för att förstärka förståelsen för vårt arbete. Resultaten i denna kunskapsöversikten visar att den forskning som vi har fördjupat oss i har en viss brist på information om hur historiekultur påverkar elever och/eller lärare, men den visar att historiekultur påverkar. Vissa studier vi har tittat på behandlar något liknande ämne men i deras resultat ser man att de även behandlat frågan om historiekultur, dock utan svar om hur det påverkar. Slusatsen vi kom fram till i denna kunskapöversikt är att enligt forskningen som har gjorts, inte bara i Sverige men även i andra delar av världen kan man se att elevers historiekultur påverkar deras undervisning. Vissa lärare kan med hjälp av undervisning i historia ändra delar av historiekulturer som är byggda på fel information. Vidare kan vi även se hur elevers olika historiekulturer i vissa fall kan leda till exempelvis antisemitism och hur de uppfattar en historisk händelse på ett helt annat sätt än lärarna eller elever som har en annan historiekultur.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om speciallärares arbete med flerspråkiga elevers kunskapsutveckling i matematik. Studien fokuserade på speciallärares samverkan med matematiklärare samt att synliggöra deras språkliga och interkulturella kompetens. Empiri samlades in genom kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex speciallärare med matematik som inriktning. Empirin analyserades genom en tematisk analys utifrån det sociokulturella perspektivet. Studien visade att speciallärare har olika syn på hur samverkan kan ske samt att majoriteten av speciallärarna inte får kännedom om flerspråkiga elevers behov av stöd. Den språkliga medvetenheten fanns hos samtliga speciallärare men enbart enstaka speciallärare uppvisade en förståelse för hur skillnader i kultur kan påverka förståelsen och kunskapsutvecklingen i matematik.

En stor del av eleverna i den svenska grundskolan har grundläggande kunskaper i ett annat språk än svenska och nästan en tredjedel av eleverna har rätt till modersmålsundervisning. Att undervisa i ett flerspråkigt klassrum är därmed vanligt förekommande för dagens grundlärare. Statistik visar dock att flerspråkiga elever har svårigheter att klara av skolans krav i jämförelse med andra elever. Transspråkande som pedagogik och förhållningssätt tillåter flerspråkiga elever att använda hela sin språkliga repertoar som resurs i undervisningen. Därmed var syftet att besvara följande frågeställningar, vilket förhållningssätt har F-3 lärare till att låta flerspråkiga elever använda flera språk som resurs i svenskundervisningen? och hur beskriver F-3 lärare att de använder en transspråkande pedagogik i klassrummet? Vårt empiriska material bygger på semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar eller har behörighet att undervisa i årskurserna F-3. Materialet bearbetades genom en tematisk analys utifrån pragmatismen som teoretisk ansats.Resultatet visade att de F-3 lärare som deltog i studien beskriver ett generellt positivt förhållningssätt till flerspråkighet samt en positiv inställning till att flerspråkiga elever använder flera språk som resurs i svenskundervisningen. Resultatet visade även att lärarna använder olika arbetssätt och gör flera olika anpassningar i klassrummet för att stötta flerspråkiga elever. Vår slutsats är att det går att urskilja ett transspråkande förhållningssätt samt en transspråkande pedagogik i F-3 klassrum, men parallellt med arbetet förekommer även en del utmaningar utifrån ett lärarperspektiv.

I ett flippat klassrum ersätter förberedande aktiviteter i hemmet den traditionella lärargenomgången lektionstid. Bearbetningsfasen av nyvunna kunskaper sker istället i klassrummet. Undervisningsmodellen har fått mycket uppmärksamhet i litteraturen och tycks populär bland de som praktiserar modellen. Ambitionen med detta examensarbete är att öka kunskapen om, och förståelsen för, lärares åsikter gällande det flippade klassrummets pedagogik, för att svara på frågan varför inte fler lärare flippar sitt klassrum. För ändamålet har gymnasielärare från Lund intervjuats. Analysen av lärarnas identifierade erfarenheter, attityder och uppfattningar av det flippade klassrummets pedogogik bekräftar en positiv inställning till flippat klassrum hos lärare som undervisar flippat, men avslöjar samtidigt en generellt skeptisk inställning till undervisningsmodellen. Arbetet identifierar troliga orsaker därtill, lyfter hinder, utmaningar, vinster och drivkrafter med att påbörja flippad undervisning samt för- och nackdelar med metoden, sett ur ett lärandeperspektiv. Dessutom presenteras en modell för hur svårigheterna att lyckas med ett flippat klassrum kan övervinnas. / The aim of this thesis is to highlight teachers’ opinions about flipped classroom-teaching. First, a literature review was carried out, focusing on the advantages and disadvantages with the method. This lead up to a working definition of “flipped classroom.” Briefly, the flipped classroom teaching model inverts traditional teacher-led lessons by having standard classroom activities as homework before lesson, and traditional homeworks as classroom activities. In parallel with the development of modern digital techniques, the model has received much attention. The literature reveals enthusiasm about the model among students and teachers engaged in flipped classrooms. Yet, most teachers still use a traditional teaching approach. Second, teachers at an upper secondary school level were interviewed. In summary, this report identifies a general critical view of the flipped classroom teaching model. Still, the teachers were able to identify both advantages and drawbacks, thresholds and challenges for adopting the model. Finally, this report suggests how difficulties with implementing the model can be overcome.

Den här studien undersöker lärares erfarenheter av Flippad undervisning (Flipped Classroom). I den här studien har två forskningsfrågor ställts till ämneslärare i grund- och gymnasieskolan: Vad karaktäriserar Flippad undervisning? samt Vad är syftet med Flippad undervisning?. Teoretisk utgångspunkt i studien är ett sociokulturellt perspektiv. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer, analyserade enligt den kvalitativa innehållsanalysen som metodansats. Nio lärare, baserade på ett kriterieurval, från olika kommuner i den södra delen av Sverige har utgjort empirin i studien. Samtliga lärare har intervjuats vid sina respektive arbetsplatser. Fem teman har utkristalliserat sig i resultatet med utgångspunkt i den första forskningsfrågan: Förändrad yrkesroll, Tiden, Att motivera eleverna och ha en kontinuitet, Tekniken samt Kommunikationen med eleverna. Den andra forskningsfrågan genererade tre teman i resultatdelen: Förståelseförberedande, Elevers lärande synliggörs och Tillgänglighet. Resultatet belyser att läraren blir mer av en handledare i klassrummet, tid frigörs under lektionen som medger en förändrad, och ökad kommunikation. Resultatet visar också att det är viktigt att göra eleverna delaktiga. Tekniken är en av artefakterna som möjliggör undervisningsformen och bidrar till en förändrad kommunikation. Flera av respondenterna i studien ser möjligheten till ett ökat lärande och upplever också att formativa bedömningsprocesser underlättas av undervisningsformen. / This study examines teachers’ experiences of Flipped Teaching. Two questions have been asked: What characterizes the Flipped Classroom? and What’s the purpose of Flipped Teaching? The theoretical framework is the sociocultural perspective by Vygotsky. The empirical material has been gathered through the qualitative interview and the method used to process the data has been the qualitative content analysis method. Nine teachers from various parts of southern Sweden have been interviewed. The two research questions resulted in eight categories, five from the first question: Changes in profession, Time, Key aspects – Participation, motivation and continuity, Tools involved and Communication with pupils. The second question generated three categories: Understanding preparatory, Visible learning and Access to the material. The results show that the teachers have become more guides on the side rather than lecturers and that time together with the students, interacting with them, has changed the ways of communication. The result also shows that the technical artefacts suports the Flipped Classroom, in some ways even as a conditional precedent for the Flipped Classroom. Many of the respondents in the study also express that the Flipped Classroom helps them assess the pupils’ abilities more formatively.