En stor del av eleverna i den svenska grundskolan har grundläggande kunskaper i ett annat språk än svenska och nästan en tredjedel av eleverna har rätt till modersmålsundervisning. Att undervisa i ett flerspråkigt klassrum är därmed vanligt förekommande för dagens grundlärare. Statistik visar dock att flerspråkiga elever har svårigheter att klara av skolans krav i jämförelse med andra elever. Transspråkande som pedagogik och förhållningssätt tillåter flerspråkiga elever att använda hela sin språkliga repertoar som resurs i undervisningen. Därmed var syftet att besvara följande frågeställningar, vilket förhållningssätt har F-3 lärare till att låta flerspråkiga elever använda flera språk som resurs i svenskundervisningen? och hur beskriver F-3 lärare att de använder en transspråkande pedagogik i klassrummet? Vårt empiriska material bygger på semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar eller har behörighet att undervisa i årskurserna F-3. Materialet bearbetades genom en tematisk analys utifrån pragmatismen som teoretisk ansats.Resultatet visade att de F-3 lärare som deltog i studien beskriver ett generellt positivt förhållningssätt till flerspråkighet samt en positiv inställning till att flerspråkiga elever använder flera språk som resurs i svenskundervisningen. Resultatet visade även att lärarna använder olika arbetssätt och gör flera olika anpassningar i klassrummet för att stötta flerspråkiga elever. Vår slutsats är att det går att urskilja ett transspråkande förhållningssätt samt en transspråkande pedagogik i F-3 klassrum, men parallellt med arbetet förekommer även en del utmaningar utifrån ett lärarperspektiv.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle med många flerspråkiga klassrum. Eleverna i dessa klassrum har olika förhållanden till och erfarenheter av det språk som undervisningen, inklusive matematikundervisningen, sker på. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att synliggöra och sammanställa tidigare forskningsresultat om huruvida språket påverkar andraspråkselevers lärande i matematik. Elever i grundskolan (6-16 år) är av intresse för denna studie. Frågan som undersöks är Vad säger forskning om språkets påverkan för andraspråkselevers lärande i matematik? I resultatet synliggörs även vilka språkliga faktorer som gynnar, respektive missgynnar andraspråkselevers lärande i matematik. Studiens resultat är baserat på internationella artiklar. Resultatet visar på att språket påverkar andraspråkselevers lärande i matematik. De språkliga faktorerna som påverkar lärandet ligger hos eleven eller i undervisningen. / Sweden is a multicultural society with many multilingual classrooms. The pupils in these classrooms have different relationships with and experiences of the language of instruction, including mathematics teaching. The aim of this systematic literature study is to visualize and compile previous research findings about whether the language affects second language learners, learning in mathematics. Students in elementary school (6-16 years) are of interested in this study. The question under investigation is What does research say about the influence of language on language learning in mathematics? The result also shows which linguistic factors are beneficial and disadvantageous to the second language learners learning in mathematics. The results of the study are based on international articles. The result shows that language affect second language learners learning in mathematic. The linguistic factors that affect pupils learning exists either within the pupil or within the teaching.

Tidigare forskning och statistik visar att flerspråkiga elever upplever svårigheter i matematiken specifikt i textrika uppgifter. Forskningen visar även på olika möjliga strategier för att stötta flerspråkiga elever som bland annat studiehandledning på modersmålet, kommunikation och grupparbete, samt olika strategier för scaffolding. Syftet med denna studie var att undersöka svårigheter som flerspråkiga elever upplever när de arbetar med textrika uppgifter, samt att undersöka vilka möjliga stöttningar kan eleverna erbjudas för att avhjälpa dessa svårigheter. Studien genomfördes kvalitativt genom observationer och intervjuer med flerspråkiga elever i årskurs 3, där den insamlade empiriska data analyserades sedan utifrån tematisk analys i relation till relevanta teorier. Resultatet i studien visade att flerspråkiga elever ofta upplevde svårigheter när de arbetade med textrika uppgifter. Anledning var att de antingen hade begränsadekunskaper i svenskaspråket, att de hade svårt och förstå sammanhanget i textrika uppgifter eller att de hade svårt att begripa några matematiska begrepp. Resultatet visade att stöttning på modersmålet kunde avhjälpa elevers svårigheter i textrika uppgifter när de fick översättning på de svåra begrepp eller en förklaring på själva uppgifter på sina modersmål. Resultatet visade även att eleverna klarade uppgifter bättre när de fick arbeta i par eller i grupper, där fick de diskutera och resonera kring olika matematiska innehåll i uppgiften. Ytterligare visade resultatet några strategier som var gynnande för flerspråkiga elever som bland annat visuellt stöd, konkret arbete, resursens tillvaro och stöd, samt lärarens extra förklaringar och stöd. Baserad på detta drar vi slutsats att flerspråkiga elever upplever svårigheter med textrika uppgifter i matematik på grund av språket som introducerar uppgifter. Dessa svårigheter kan avhjälpas när eleverna får använda sitt modersmål i sitt lärande, även när de arbetar tillsammans och när de får tillräckligt stöd.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i att jag arbetar på en skola där en stor del av eleverna har utländsk bakgrund. Senaste PISA- studien visar att grupper med utländsk bakgrund presterar på lägre nivå i matematik och detta var något som även visade sig på vår skolas resultat på nationella proven i matematik. Utifrån detta bestämde jag och min kollega oss för att förändra vår matematikundervisning. Detta blev en två och ett halvt år lång inter-vention där syftet var att undersöka om en ökad måluppfyllelse kan nås i matematik ge-nom en förändrad undervisning från lärobokscentrerad till språkutvecklande.Metoden i detta arbete byggde på en kvalitativ del- en fallstudie där jag studerat en grupp elever i ett klassrum under ett längre tidsperspektiv. Fallstudien bygger på observationer och tar sin grund i Cummins språkteori. Genom den och andra teorier om språkutveck-lande arbetssätt har eleverna erbjudits en språkutvecklande undervisning i matematik utan läromedelsbok.Resultatet blev att över 90% av eleverna nådde kravnivån för enkla problem 2023 vilket i jämförelse med tidigare år visar en ökning i måluppfyllelse med i snitt ca. 20%. Lik-nande resultat har inte setts på skolan sedan 2015 vilket tyder på att den strukturerade språkliga undervisningen har givit önskad effekt. Resultatet har inte hög reliabilitet och det går inte att dra generella slutsatser eftersom uppgifterna på proven genom åren inte är identiska samt att endast en del på de nationella proven undersökts. Andra aspekter som kan ha spelat in för det ökade resultatet kan ha varit att vi varit två lärare i samma klass vilket gett oss större möjligheter att fånga upp elever som behövde få mer stöd inom något område.

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie är att undersöka vad forskning säger om olika främjande arbetssätt i undervisningen av svenska som andraspråk. Den systematiska litteraturstudien utgår från följande teorier: Sociokulturella perspektivet, en modell för inlärning av det kunskapsinriktade språket, translanguaging och interkulturalitet, som kommer analyseras i relation till den forskning som behandlas i studien. Analysens resultat visar att det finns varierade arbetssätt att utgå från för att främja flerspråkiga elevers andraspråksinlärning. Resultatet visar även att det är svårt att peka ut ett arbetssätt som mer effektivt än något annat. Det verkar snarare finnas en mängd underliggande faktorer som inverkar på främjandet av flerspråkiga elevers andraspråksinlärning.

Sverige är sedan decennier tillbaka ett flerspråkigt land och den språkliga mångfalden återspeglas i dagens skolor. Att bedriva språkutvecklande undervisning är idag högaktuellt. Lärare i flerspråkiga klassrum ska arbeta språkutvecklande och genom detta skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina språk- och ämneskunskaper. Syftet med denna studie är att undersöka hur f-3 lärare i ett arbetslag arbetar språkutvecklande i en flerspråkig skola samt hur de resonerar kring sitt arbete. Den forskningsmetod som används är kvalitativ och studien har utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fem f-3 lärare verksamma inom ett arbetslag på en flerspråkig skola i Mellansverige. Resultatet visar att lärarna arbetar språkutvecklande under hela skoldagen och att de upplever arbetet som viktigt för elevernas språk- och kunskapsutveckling. Lärarna uttrycker att de använder fyra olika språkutvecklande arbetssätt och att dessa används vid arbetslagets gemensamma planering samt i undervisningen. Resultatet visar att lärarna till viss del är eniga om de möjligheter och svårigheter som arbetssätten medför. Genomgående möjligheter som upplevs av lärarna är att arbetssätten ökar elevernas engagemang, inkludering och ämneskunskaper vilket främjar elevernas språk- och kunskapsutveckling. En genomgående svårighet som upplevs av lärarna är att arbetssätten är tidskrävande. Resultatet visar att lärarna upplever fler möjligheter än svårigheter med de språkutvecklande arbetssätten.

I flerspråkiga klassrum ställs allt högre krav på inkluderande undervisning där eleverna ska få möjlighet att nyttja sina tidigare ämnes- och språkkunskaper och erfarenheter. Denna uppsats är ett försök till att kartlägga huruvida ämnesundervisningen bedrivs inkluderande på språkintroduktionsprogrammet ur ett elevperspektiv. Studiens syfte är att undersöka upplevelser som elever som läser på språkintroduktionsprogrammet har av ämnesundervisningen angående användning av sina tidigare ämnes- och språkkunskaper. Insamlingen av materialet skedde genom en metodkombination med triangulering i form av två lektionsobservationer, en bakgrundsenkät och en semistrukturerad gruppintervju med fokusgrupp. Observationerna fungerade som utgångspunkt till frågorna som senare användes vid gruppintervjun. Resultatet visade att deltagarna i studien upplever att de kan använda sina tidigare ämneskunskaper och att lärarna utgår från vad de redan kan. Det finns dock en dubbelhet angående deltagarnas upplevelser av språkanvändning i klassrummet. Deltagarna uttryckte att vissa av lärarna uppmuntrar till all språkanvändning i klassrummet medan andra lärare beskrivs välkomna endast svenska som språk förutom i vissa fall där engelska är tillåtet.