Syftet med studien är att bidra med kunskap om den fria lekens betydelse och organisation på fritidshemmet från ett lärarperspektiv. För att synliggöra lärares resonemang om den fria leken har kvalitativa intervjuer med åtta lärare från två skolor genomförts. Resultatet visar ett spänningsfält gällande vad fri lek är respektive inte är enligt lärares resonemang. Den fria leken upplevs som svår att förklara där lärare ger olika uttryck för dess innebörd. Lärarna är mer eniga om vad fri lek inte är vilket uttrycks som enklare att få en överblick över. Det framkommer även att lärare funderar över den fria lekens innebörd men att det inte ges tillräckligt mycket utrymme för samtal om det i verksamheten. Resultatet visar fortsättningsvis att den pedagogiska miljön är en betydelsefull faktor i den fria leken. Lärarna påpekar även att det är betydelsefullt hur de presenterar miljön för eleverna. En utmaning gällande att erbjuda en pedagogisk miljö visar sig vara lokalers utformning och att tillgodose alla elever. Slutligen visar även resultatet olika sätt lärare kan delta i den fria leken. Deltagandet kan vara genom att delta via observationer eller själva delta i leken. Oavsett om lärare deltar genom observationer eller deltagande i den fria leken upplevs dessa faktorer som betydelsefulla för elevers trygghet samt för att synliggöra tecken på lärande.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare resonerar kring skönlitteratur och skönlitterär läsning, samt att utifrån resonemangen synliggöra deras ämnesambitioner. Studien genomfördes via kvalitativa intervjuer med fyra verksamma svensklärare på gymnasiet. Efter analys av det empiriska materialet, utifrån Molloys ämnesdidaktiska triangelmodell, identifierades fem framträdande teman; möjligheter, välja rätt, arbetssätt, inspiration samt utmaningar och begränsningar. Resultatet visar att det finns variationer i lärarnas resonemang, men också en hel del likheter. Samtliga lärare lyfter att skönlitteratur är en viktig del av svenskämnesundervisningen och att arbete med litteratur kan bidra med såväl diskussioner som språkutveckling. Analysen av lärarnas resonemang synliggör också lärarnas ambitioner med läsningen av skönlitteratur. Tre av Svedners sju ämnesambitioner blir särskilt framträdande i deras beskrivningar: färdighetsambitionen, medvetenhetsambitionen och attitydambitionen. Flera slutsatser kan dras, bland annat att det är en komplex uppgift att välja skönlitteratur och att eleven många gånger är central i lärarnas ämnesdidaktiska val.

Sverige är sedan decennier tillbaka ett flerspråkigt land och den språkliga mångfalden återspeglas i dagens skolor. Att bedriva språkutvecklande undervisning är idag högaktuellt. Lärare i flerspråkiga klassrum ska arbeta språkutvecklande och genom detta skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina språk- och ämneskunskaper. Syftet med denna studie är att undersöka hur f-3 lärare i ett arbetslag arbetar språkutvecklande i en flerspråkig skola samt hur de resonerar kring sitt arbete. Den forskningsmetod som används är kvalitativ och studien har utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fem f-3 lärare verksamma inom ett arbetslag på en flerspråkig skola i Mellansverige. Resultatet visar att lärarna arbetar språkutvecklande under hela skoldagen och att de upplever arbetet som viktigt för elevernas språk- och kunskapsutveckling. Lärarna uttrycker att de använder fyra olika språkutvecklande arbetssätt och att dessa används vid arbetslagets gemensamma planering samt i undervisningen. Resultatet visar att lärarna till viss del är eniga om de möjligheter och svårigheter som arbetssätten medför. Genomgående möjligheter som upplevs av lärarna är att arbetssätten ökar elevernas engagemang, inkludering och ämneskunskaper vilket främjar elevernas språk- och kunskapsutveckling. En genomgående svårighet som upplevs av lärarna är att arbetssätten är tidskrävande. Resultatet visar att lärarna upplever fler möjligheter än svårigheter med de språkutvecklande arbetssätten.

I denna studie undersöker vi matematiklärares olika synsätt utifrån deras erfarenheter kring visuella representationer och aspekter av bråk. Lärare intervjuades om en uppsättning problem som deras elever fick lösa, vilka var de metoderna som användes. Vi undersöker därav även om det finns några samband mellan klassresultaten och matematiklärarnas olika synsätt. Tre olika teorier användes som ramverk vid både metodövervägandet och analysen; Fyra utvecklingsstadier vid inlärning med representationer, fem aspekter av bråk och pedagogical content knowledge. Resultaten visar att det finns likheter och skillnader i deltagande lärares synsätt. Några likheter var att alla deltagande lärare finner visuella representationer att vara ett användbart hjälpmedel vid utveckling av elevers förståelse samt att de alla uttrycker en större bekantskap med aspekten del-helhet jämfört med de övriga aspekterna. Några skillnader mellan lärarnas synsätt var att de har olika inställningar till huruvida bråk uppfattas som svårt för eleverna men också i vilken utsträckning visuella representationer ska användas i årskurs 9. Vid analys av klassresultaten finner vi några samband där eleverna har svårare för uppgifter med areamodeller som inte är indelade i lika stora delar, uppgifter med tallinjer och uppgifter där eleverna ska uttrycka sig med ord. Lärarnas kommentarer till detta är att eleverna saknar förståelse för den matematik som ska användas och att eleverna på så sätt använder en felaktig metod. Lärarna kommenterar även att vissa uppgifter i studien kräver en större begreppsförståelse vilket påverkar elevernas resultat på uppgifterna. / In this study we examine mathematics teacher’s verity in their reasoning and their different perspectives about visual representations and sub-constructs of fractions. Teachers were interviewed about task that their students solved, which were the methods used in this study. Therefor we also examine if there are any correlations between the teacher’s different perspectives of visual representations and the classes results on fraction tasks. The study was based on three theoretical frameworks; Four stages through the use of representations, five sub-constructs of fraction and pedagogical content knowledge. The methodological consideration and analysis were based on these theories. The result showed that there were some similarities and differences in the teacher’s reasoning. A similarity was that all participated teachers found visual representations as a helpful tool when teaching fractions for student’s conceptual understanding. Another similarity was that all teachers were more familiar with the part-whole sub-construct than the other subconstructs of fraction. Some differences in the teacher’s reasoning were if they found fraction difficult or not for the students and in which extent visual representation should be used in the ninth grade. When the class results were analyzed some connections were found. Student have difficulties with tasks where area models are not equaled partitioned, with tasks related to number lines and to tasks were the students must change from a visual to a textual representation. According to the teachers comments these difficulties accurse due to that the students lacks a curtain mathematical understanding that is required when solving these tasks. This leads to the use of an inaccurate method. The teacher’s also comments that some tasks in this study requires a higher conceptual understanding which affects the classes’ results.

The purpose of this study is to examine how some teachers reason regarding the IDP in upper secondary school for pupils with intellectual disability. The chosen theory of the study is curriculum theory and the chosen method of the study is qualitative content analysis.   Ten teachers from five upper secondary schools for pupils with intellectual disability in Central Sweden, which both used and did not use IDP as tools in teaching for pupils with intellectual disability have been interviewed. To analyze the interviews, both the inductive approach and the deductive approach have been used.   The results of the study shows that the IDP has many functions in teaching pupils with intellectual disability at upper secondary school. There were mostly advantages that emerged in the teachers' reasoning regarding the use of the IDP in the education of pupils with intellectual disability, although there were also some disadvantages. In those categories where it was possible to study the existence of curriculum ideologies, it was primarily the learner centered ideology as well as social efficiency ideology that were most prominent.   Current research on IDP has been discussed as well as curriculum and syllabus and how they relate to IDP and pupils with intellectual disability.