I dagens klassrum möter elever och pedagoger mängder av digitala lärresurser i form av både hård- och mjukvaror. Syftet med denna småskaliga studie var att undersöka och analysera hur lärare, speciallärare och specialpedagoger beskriver att de använt digitala lärresurser i pedagogiska och specialpedagogiska sammanhang. Kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades genom en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkt som användes var det sociokulturella perspektivet samt det teoretiska ramverket TPACK, som beskriver olika kompetenser lärare anses behöva. Resultatet visade att den traditionella undervisningen var central, men att de digitala lärresurserna fått fäste i klassrummet och användes som ett komplement för att variera, strukturera och motivera eleverna till lärande. Lärare, speciallärare och specialpedagoger arbetade på lite olika sätt utifrån de skilda yrkesrollerna de har. De använde en mängd varierade digitala lärresurser och arbetade på ett kreativt sätt med dessa. Pedagogerna hade olika mycket kunskap kring digitala lärresurser och hur de kan användas i undervisningen. Det framkom även att de upplevde ojämlikhet vad gällande tillgången till digitala lärreurser och kompetens. Pedagogerna, som i studien avser lärare, speciallärare och specialpedagoger, var positivt inställda till digitaliseringen men upplevde sig själva sakna tillräcklig kompetens och framför allt tid för att lära sig och hålla sig uppdaterade med tekniken som finns tillgänglig i skolorna idag. En implikation till specialpedagoger är att skapa sig en överblick över vilka digitala lärresurser som används och behövs, men också en överblick över lärarnas TPACK. På så sätt kan specialpedagoger stötta lärares arbete och ordna med kompetenshöjning om behovet finns.

Syftet med denna studie är att undersöka hur transspråkande bidrar till inkludering och utveckling av nyanlända elever samt vilka strategier och metoder som passar bra till just NO-undervisning. I detta arbete har en systematisk litteraturstudie genomförts genom att använda olika artiklars resultat som handlade om transspråkande endast i NO-klassrummet. Data insamlad utifrån artiklarna analyserades kvalitativt med användning av analysmetoden: tematisk analys, vilket innebär att data kategoriseras under olika rubriker. Resultaten visar att flerspråkighet är definitivt en tillgång om den hjälper elever att knyta an till tidigare erfarenheter och skapa förståelse. Däremot kan flerspråkighet och transspråkande vara problematiskt när det leder till missförstånd på grund av bristande översättning. Det visade sig att lärarens roll är centralt i ett transspråkande NO-klassrum. Lärarens medvetenhet om vikten av elevernas förstaspråk är för elevernas lärande och identitetsutveckling början på en framgångsrik transspråkande undervisning. Dessutom beror det mycket på hur läraren lyckas kommunicera med nyanlända elever och visa intresse för deras bakgrund och vad dem kan. Fortsättningsvis beror det på lärarens uppdelning av elevgrupper så att det passar deras behov samt vilka förväntningar läraren har på eleverna.

Jag har genom en longitudinell studie under ett och ett halvt år, undersökt effekterna av flippat klassrum i två årskurs 4 och vidare årskurs 5 klasser i naturorienterande (NO) undervisning. Studien omfattar försöksgrupp och kontrollgrupp med totalt 39 elever, och fokuserar på elevernas prestationer i olika kunskapstester under en period då en av klasserna (försöksgruppen) undervisats genom en form av flippat klassrum och den andra klassen (kontrollgruppen) undervisats genom ett så kallat traditionellt undervisningsformat och vice versa. Resultaten visar att flippat klassrum har haft en positiv effekt på elevernas prestationer och resultat och att även elevernas motivation för de naturvetenskapliga ämnena i studien har ökat jämfört med det ursprungliga tillståndet innan studien påbörjades.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur matematiklärare somarbetar utifrån den didaktiska modellen flippat klassrum inom högstadiet respektivegymnasiet uppfattar modellen. För att identifiera kvalitativt skilda beskrivningar avlärares erfarenheter av denna modell använde jag mig av kvalitativ forskningsmetodmed en fenomenografiskt inspirerad ansats. Fem matematiklärare med erfarenhet av attundervisa med flippat klassrum på högstadium respektive gymnasium intervjuades, ochderas svar analyserades med en av fenomenografi inspirerad analysmetod. Dettaresulterade i en beskrivning av lärarnas arbetssätt, och fem beskrivningskategorier - femolika sätt att beskriva lärarerfarenheten av modellen flippat klassrum. Det framkom attflippat klassrum enligt de intervjuade lärarna kan bidra till mer variation iundervisningen. Vidare kan modellen främja matematiska samtal och kommunikationmellan elever och lärare, samt bidra med mer tid till enskilt elevstöd från läraren.Slutligen uppgav lärarna att flippat klassrum ofta ökar elevinflytandet överundervisningens innehåll.En förutsättning lärarna angav för att uppnå ovan nämnda fördelar var att de lyckades”få med eleverna på tåget” så att de verkligen tittade på de videoföreläsningar de får iläxa, något som de intervjuade lärarna uppgav som en utmaning med att använda flippatklassrum. Även om många elever snart brukar upptäcka fördelar medundervisningsmodellen, så ansåg informanterna att det ofta krävs att de påminnereleverna att se videoläxan för att en acceptabelt stor andel av eleverna faktiskt ska göradetta, i alla fall innan man hunnit etablera en vana och en kultur av flippat klassrum.

Användning av metoden flippat klassrum har ökat i skolvärlden. Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur tre olika undervisningsfilmer som nyttjas i samband med metoden flippat klassrum och som används inom engelskundervisningen vid det grammatiska momentet användning av have och hassvarar mot flippat klassrum som didaktisk metod. Syftet operationaliserades i tre frågeställningar som handlar om hur filmerna behandlar lärandeobjektet, att kunna tillämpa have och has i engelskan, hur filmerna skapar relation med tittare och hur filmernas didaktiska design ser ut. Som metod användes läromedelsanalys, och filmerna analyserades med hjälp de didaktiska frågorna och ett didaktiskt designteoretiskt perspektiv. Studiens resultat visade att filmerna skiljer sig i de didaktiska aspekterna. Filmerna behandlar samma lärandeobjekt, men filmerna behandlar det på olika sätt och fokus är på olika kritiska aspekter. Dessutom använder filmerna sig av olika sätt att tilltala tittaren och skapa relation med den. Filmerna skiljer sig även i hur de passar i sin genre och vilken teknologi som har använts i dem. Eftersom studien genomfördes i det svenska sammanhanget visar resultaten också att två av filmerna kan anses passa bättre i detta sammanhang.

Sammanfattning/Abstract Alexis, Marie och Gustafsson, Camilla (2023). Fysisk lärmiljö och specialpedagogiska insatser - en studie om hur specialpedagogen kan arbeta med fysiska lärmiljöer för att främja elevers lärande. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Med det här arbetet belyses hur en god fysisk lärmiljö kan se ut och vad specialpedagogens roll är i arbetet med denna. Med undersökningen lyfts möjliga åtgärder till att skapa en god fysisk lärmiljö och hur specialpedagogerna tillsammans med pedagogerna kan inkludera alla elever i klassrummet. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med en fördjupad kunskap om och hur specialpedagoger kan arbeta för att främja goda fysiska lärmiljöer i grundskolan.• Vad karakteriserar en god fysisk lärmiljö enligt specialpedagoger som arbetar i skolan?• Hur arbetar specialpedagogen med den fysiska lärmiljön i skolan för att främja alla elevers lärande? Teori Den teoretiska ansatsen i studien är systemteoretisk och sociokulturell då undersökningen handlar om en god fysisk lärmiljö kan/ska se ut och hur specialpedagogerna tillsammans med pedagogerna kan skapa en sådan i elevernas klassrum, med stöd av rektor. Dessa teorier har valts för att förstå studiens resultat och har använts i analysen av insamlat material. Metod Under arbetet med uppsatsen har intervjuer med 6 specialpedagoger skett på två olika skolor. Intervjuerna som genomfördes utgick från semistrukturerade intervjuer med ett antal huvudfrågor som följdes upp med följdfrågor för att få mer utvecklade och fördjupade svar. Sedan har innehållsanalys använts för att bearbeta och analysera materialet. Resultat Resultatet av undersökningen visar att specialpedagogerna är mestadels överens om hur en god fysisk lärmiljön i skolan ska se ut men att där finns brister i vem som ansvarar för den. Även samarbetet mellan specialpedagoger och pedagoger har brister och det saknas ofta resurser för att kunna göra några större förändringar. Specialpedagogiska implikationer Examensarbetet kan förhoppningsvis ge en djupare inblick i hur specialpedagogen kan arbeta med den fysiska lärmiljön på skolan för att främja inlärning och välmående hos alla elever. Specialpedagogen har en mycket viktig roll i detta arbete.

Uppsatsen beskriver en mixed method-undersökning om lärares genusföreställningar i relation till elever och olika klassrumsaktiviteter. Syftet var att besvara tre forskningsfrågor: 1) Vad förväntar sig lärare av elever av olika kön under olika aktiviteter i klassrummet? 2) Hur tror lärare att olika aktiviteter i klassrummet tas emot av elever av olika kön? 3) Hur resonerar lärare om vad som kan tänkas gynna eller missgynna elever av olika kön? För att besvara dessa genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju lärare och transkriptionerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Detta gav svar om explicita, det vill säga medvetna, föreställningar. Dessutom svarade 75 lärare på en enkät med tre vignetter, det vill säga korta fallbeskrivningar, där hälften läste om pojkar i en situation och andra hälften om flickor i samma. Efter det ombads respondenterna att svara på några frågor på en Likert-skala som analyserades kvantitativt genom att jämföra medelvärden och signifikans. Med detta hoppades jag kunna få svar om implicita, det vill säga omedvetna, föreställningar. Resultatet av intervjuanalysen visade att lärarna följde två huvudteman: att inte se kön och att se kön. De flesta intervjurespondenter tänkte inte aktivt på genusskillnader, eller svarade bara på direkta frågor om skillnader. De skillnader som framkom antingen spontant eller på direkta frågor följde stereotypa femininitets- och maskulinitetsnormer. Till exempel ansågs flickor vara tysta, flitiga, disciplinerade och ansvarstagande, samt gynnas av friare inlämningsuppgifter. Pojkar ansågs till exempel vara högljudda, oflitiga, odisciplinerade och mindre ansvarstagande, samt gynnas av slutna uppgifter som salstentor. Tävlingar ansågs tilltala pojkar mer än flickor och flickor ansågs gilla att samarbeta med andra. Lärarna nämnde att flickor oftare än pojkar drabbas av stress och begrepp som ”duktig flicka” eller koncept som det manliga geniet framkom. Den kvantitativa analysen visade att enkätrespondenterna inte gjorde skillnad på kön, förutom en lätt signifikans för att grupparbete ansågs gynna lågpresterande flickor mer än lågpresterande pojkar när det handlar om måluppfyllelse och att aktivera tysta elever. Undersökningen bygger på mycket små populationer, men visar en eventuell tendens att svenska lärare inte tänker på elevers kön i första hand, men att om de tvingas tänka på kön, så dominerar stereotypa föreställningar.

Studiens syfte är att undersöka skolans fysiska lärmiljö i klassrummet. Det är två forskningsfrågor som besvarats. Dessa forskningsfrågor är: Vilka olika faktorer kan ha betydelse för en god fysisk lärmiljö? och Hur kan en god fysisk lärmiljö implementeras? För att besvara dessa frågor har studien tagit avstamp i det sociokulturella perspektivet på lärande och systematiskt sökt efter forskning som sedan redovisats i resultatet. Resultatet visar att det finns många olika aspekter av klassrummets fysiska lärmiljö som har en effekt på elever. Dessa är bland annat kvalitén på luft, ljus samt klassrummets temperatur. Även klassrummets inredning och dekoration spelar in samt färgerna som används i klassrummet. Är klassrummets fysiska lärmiljö av god kvalité påverkas elevers resultat och hälsa positivt. Det finns många olika sätt att implementera förändringar i klassrummets fysiska lärmiljö men nyckeln till att detta ska göras effektivt är samarbete mellan de olika aktörer som är involverade i processen. Studien visar att det finns goda möjligheter för skolor att förbättra sin fysiska lärmiljö och det kan göras både stora och små åtgärder som kan ge goda resultat. Det finns även god potential för vidare forskning på ämnet där det hade varit av intresse att undersöka hur pedagogik och den fysiska lärmiljön samspelar samt mer djupdykande studier på den fysiska lärmiljön i sig.

Syftet med studien är att undersöka elever med autisms klassrumsplacering och fysiska stödstrukturer. Studien undersöker lärares resonemang kring klassrumsplaceringen och de fysiska stödstrukturerna utifrån Claes Nilholms tre perspektiv på specialpedagogik. De tre perspektiven är det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. De fysiska stödstrukturerna undersöks även utifrån Jerome Bruners begrepp scaffolding inom det sociokulturella perspektivet, med kopplingar till Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. Studiens genomförs med semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och observationer av de intervjuade lärarnas klassrum.  Tre lärare på lågstadiet i grundskolan intervjuas och deras klassrum observeras. En av de intervjuade lärarna i studien är verksam på lågstadiet i grundsärskolan, vars klassrum även observeras. Intervju- och observationsresultaten analyseras genom en tematisk analys utefter Nilholms tre perspektiv på specialpedagogik och Bruners scaffolding. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna har resonemang kring eleverna med autisms placering i klassrummet och fysiska stödstrukturer. De flesta lärare utformar klassrumsplaceringen i samråd med eleverna och samtliga lärare använder sig utav de fysiska stödstrukturerna i klassrummet för dessa elever men även för alla elever i klassrummet. De resonemang som lärarna angivit går att se utifrån Nilholms samtliga perspektiv på specialpedagogik och Bruners scaffolding.  Slutsatser av studien är att lärarna delar många uppfattningar och resonemang kring klassrumsplacering och fysiska stödstrukturer för elever med autism. De är även överens om att defysiska stödstrukturerna gynnar alla elever. Lärarna delar även åsikten att klassrumsplaceringen och de fysiska stödstrukturerna behöver anpassas individuellt efter elevens behov. Samtidigt resonerar och arbetar lärarna delvis på olika sätt kring dessa. Studiens deltagande grundskollärare till skillnad från grundsärskolläraren väljer att låta eleverna med autism vara delaktiga vid utformningen av klassrumsplaceringen. Lärarna är inte eniga kring vilken roll klassrumsplaceringen har för eleverna med autism. Dock är samtliga lärare överens om vikten de fysiska stödstrukturerna har för elevernamed autism i undervisningen. Lärarna i studien använder alla bildstöd, men i olika omfattning. Nyckelord: Specialpedagogik, grundskola, grundsärskola, klassrum, elever med autism

I denna uppsats tas problematiken i lärares upplevelse av lärande och de olika tillvägagångssätt de använder sig av i det mångkulturella klassrummet. Undersökningen är gjord på en skola i Malmö därmed handlar vår uppsats endast om den skolan. De frågeställningar som ställs är: Hur upplever pedagoger elevers lärande på skola A?Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning på skola A?Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare upplever lärandesituationen i samband med elevers lärande. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer. I teoretiska utgångspunkterna tas pedagogiska teorier upp, interkulturellt lärande samt pedagogiska läromedel. Resultatet visade brister på elevers svenska språkkunskaper som bidrog till hinder i elevers lärande. Dessutom framgick det från intervjuer att lärarna har för lite hjälp från ledning och ordinarie skolmaterial i sin undervisning. Vi kom fram till att rollspel kan fungera som en metod i konflikthantering.