Syftet med detta arbete var att undersöka hur rummet och dess inredning möjliggör bildskapande sett i relation till styrdokumenten och aktuell bildpedagogisk forskning. Undersökningen kan placeras inom det tvärvetenskapliga forskningsområdet Visuell kultur där förhållandet mellan seende och kunskap studeras och hur det i detta förhållande förhandlas fram och skapas mening. I arbetet har jag försökt att anlägga en konstruktionistisk syn på de undersökta lokalerna. Utgångspunkten har varit att mening skapas i mötet mellan det visuella, auditativa och spatiala och att rummen på så sätt skapar olika möjligheter för handling. Att planera skollokaler (i detta fall bildlokaler) och att inreda och utrusta förskolerum och klassrum kan ses som iscensatta teorier om barns och ungdomars behov, utveckling och lärande. Åtta lokaler från förskolan till gymnasiet dokumenterades med fotografier och jag intervjuade också lärarna som arbetade i lokalerna. Utifrån detta underlag har jag sedan analyserat varje lokal för sig. I resultatdelen beskrivs hur lokalerna nyttjas för bildskapande. I resultatet visas också att lokalernas utseende och möjligheter beror på en förhandlingsprocess som startar under byggprocessen och sedan fortsätter när lokalerna tas i bruk. Denna förhandling rör även barnens och ungdomarnas möjligheter att förhålla sig aktiva i rummen och själva ta initiativ till bildskapande. Olika traditioner inom bildämnet återspeglas genom de bilder som presenteras på väggarna och det material som finns synligt i lokalerna. Arbetet har gett insikter om vikten av välplanerade lokaler utifrån det arbetssätt eller den pedagogik man vill jobba efter. Men också om hur lokalernas inredning, det material och de bilder som presenteras återspeglar olika syn på bildämnet, på kunskap och på dem som vistas där.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka skolans fysiska lärmiljö i klassrummet. Det är två forskningsfrågor som besvarats. Dessa forskningsfrågor är: Vilka olika faktorer kan ha betydelse för en god fysisk lärmiljö? och Hur kan en god fysisk lärmiljö implementeras? För att besvara dessa frågor har studien tagit avstamp i det sociokulturella perspektivet på lärande och systematiskt sökt efter forskning som sedan redovisats i resultatet. Resultatet visar att det finns många olika aspekter av klassrummets fysiska lärmiljö som har en effekt på elever. Dessa är bland annat kvalitén på luft, ljus samt klassrummets temperatur. Även klassrummets inredning och dekoration spelar in samt färgerna som används i klassrummet. Är klassrummets fysiska lärmiljö av god kvalité påverkas elevers resultat och hälsa positivt. Det finns många olika sätt att implementera förändringar i klassrummets fysiska lärmiljö men nyckeln till att detta ska göras effektivt är samarbete mellan de olika aktörer som är involverade i processen. Studien visar att det finns goda möjligheter för skolor att förbättra sin fysiska lärmiljö och det kan göras både stora och små åtgärder som kan ge goda resultat. Det finns även god potential för vidare forskning på ämnet där det hade varit av intresse att undersöka hur pedagogik och den fysiska lärmiljön samspelar samt mer djupdykande studier på den fysiska lärmiljön i sig.

No description available.

I förskolor vistas barn som med deras små och outvecklade organ är extra känsliga för bland annat emissioner och inomhusrelaterade problem. Det är därför av stor vikt att en god inomhusmiljö kan säkerställas för att ge barnen en bra start i livet. Men till följd av de dåliga riskkonstruktionerna från 60-, 70- och 80-talet har många förskolor drabbats av fukt och mögel i inomhusmiljöerna där just barn vistas dagligen. Fukt förekommer överallt vilket innebär att det även förekommer i våra inomhusmiljöer. Problematiken uppkommer däremot när det blir högre nivåer av fukt som dessutom letar sig in i organiska byggnadskonstruktioner. Exponering för höga fuktnivåer kan leda till tillfälliga symtom som eksem, huvudvärk, torra slemhinnor, koncentrationssvårigheter och trötthet. Men studier visar att det även kan orsaka bestående men som ökad risk för astma och atopiska eksem.  Det syns en rådande problematik gällande huruvida rutiner utförs då kontroller inte alltid kan säkerställas. Detta trots forskning visar att hälsoeffekterna blir negativa för barn som vistas i inomhusmiljöer där fukt- och mögel är ett problem. Vem som egentligen har ansvaret för säkerställande har visat sig vara en komplex fråga. I följande examensarbete utreds därför två kommuner i deras satsning i att förbättra inomhusmiljöerna för de barn som vistas i förskolor från framförallt 60-, 70- och 80-talet. Ur arbetet framkommer det att kommuner arbetar med rutiner och till viss del årliga kontroller för att säkerställa goda inomhusmiljöer. Dessa ligger till grund för att upptäcka eventuella fastighetsrelaterade problem i byggnaden. I de fall att rutinerna är bristande eller inte räcker hela vägen, är det föräldrarna som ska initiera en medicinsk utredning om de upptäcker att barnet i fråga uppvisar kroppsliga reaktioner som allergi. Genom medicinska utredningar ska de kunna påvisa olägenhet i fastigheten och först då kontrollerar kommunen detta. / In preschools there are children who are particularly sensitive to, among other things, emissions and indoor-related problems. It is therefore of great importance that a good indoor environment can be ensured to give the children a good start in life. But as a result of the poor risk constructions from the 60s, 70s and 80s, many preschools have been affected by moisture and mold in the indoor environments where children stay daily. Moisture is everywhere, which means that it is also present in our indoor environments. The problem, on the other hand, arises when there are higher levels of moisture that also find their way into organic building structures. Exposure to high humidity levels can lead to temporary symptoms such as eczema, headaches, dry mucous membranes, difficulty concentrating and fatigue. But studies show that it can also cause persistent but increased risk of asthma and atopic eczema. There is a prevailing problem regarding whether routines are performed as controls cannot always be ensured. This despite research shows that the health effects are negative for children who stay in indoor environments where moisture and mold are a problem. Who is actually responsible for ensuring has turned out to be a complex issue. In the following degree project, two municipalities are therefore investigated in their efforts to improve the indoor environments for the children who attend preschools, especially from the 60s, 70s and 80s.The work shows that municipalities work with routines and to some extent annual inspections to ensure good indoor environments. These are the basis for detecting any property-related problems in the building. In cases where the routines are deficient or not sufficient all the way, it is the parents who must initiate a medical investigation if they discover that the child in question has physical reactions such as allergies. Through medical investigations, they must be able to detect inconvenience in the property and only then will the municipality check this.