<p>Sammandrag</p><p>Författare: Peggy Palm</p><p>År: Ht 2007</p><p>Titel: Lära våga tala. Om tal i klassrumsoffentligheten</p><p>Engelsk titel: Speak up! About communication in the classroom</p><p>Ort, Universitet: Växjö, Växjö Universitet</p><p>Sidor: 40</p><p>Innehåll:</p><p>Undersökningens syfte var att ta reda på hur det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare åren, för läraren, men även för hur det fördelar sig mellan flickor och pojkar. Undersökningen syftar även till att belysa på vilket sätt som eleverna fått/tagit ordet på den offentliga nivån i klassrummet och vid hur många tillfällen som läraren har vidareutvecklat svaret med sina elever vid dessa tillfällen. Samt även hur lärare och elever uppfattar att det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare åren.</p><p>Metoden består av observationer och ljudinspelningar i klassrummen i åk 1, 3 och 5. Jag har även utfört intervjuer av de tre berörda lärarna och av tre flickor och tre pojkar från varje klass.</p><p>Resultatet visar att läraren talar i cirka 54-78 % av den offentliga taltiden, deras uppfattning låg på cirka 50-60 %. Tidigare forskning visar att det oftast är pojkarna som dominerar det offentliga talutrymmet i klassrummet. Det gör de även i denna undersökning men med små tidsmarginaler. Den tidigare så kallade tvåtredjedelsregeln, där läraren talar i tvåtredjedelar av lektionstiden och pojkarna i tvåtredjedelar av elevtiden, verkar tyvärr stämma ganska väl överens med verkligheten fortfarande. Dock inte i åk 5 då det rådde omvända förhållanden vid elevtiden.</p><p>Lärarnas och elevernas uppfattning om hur det offentliga talutrymmet skulle fördelas stämde inte alltid med verkligheten. Läraren i åk 5 trodde att flickorna skulle dominera, men det visade sig att det var pojkarna som gjorde det även om det var med väldigt liten tidsmarginal.</p><p>Det är läraren som har makten över det offentliga ordet i klassrummet. Det är hon/han som fördelar ordet och ser till att gällande regler följs. Det är därför viktigt att läraren fördelar ordet rättvist och skapar ett positivt klassrumsklimat!</p><p>Nyckelord: talträning, talutrymme, klassrum, genus, lärare, elev</p>

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur lärare kan påverka sina elevers motivation positivt. Detta sker utifrån tre huvudfrågor som berör det sociala klimatet i klassrummet, kontakten mellan lärare och elev och lärarens entusiasm för det egna ämnet. Eftersom motivation är ett mycket komplext begrepp är inte avsikten att ge allomfattande förklaringar, utan snarare att genom ett granskande av relevant litteratur, i form av vetenskapliga artiklar, nå förslag på konkreta strategier som lärare kan och bör använda sig av i klassrummet för att öka elevernas motivation.   Av studien framgår en skillnad mellan artiklarna vad gäller främst inre och yttre motivation, där inre motivation bör eftersträvas, eftersom den innebär att elever lär sig för utveckla sig själva och sina kunskaper. Ur resultaten framgår att lärare bör sträva efter ett klassrumsklimat som stödjer elevers självständighet, bl.a. genom att lyssna på eleverna och visa dem respekt. Belöningar bör undvikas, men viss forskning hävdar att belöningar som t.ex. beröm och positiv feedback ökar elevers inre motivation. Exempel på andra konkreta förslag som ökar elevers inre motivation är att skapa en nära kontakt till eleven: när elever känner att deras lärare bryr sig om dem ökar deras inre motivation. Även lärares entusiasm för det egna ämnet har visat sig vara en av de starkast bidragande faktorerna för att, åtminstone tillfälligt, öka elevers inre motivation.

Syftet med detta examensarbete var att belysa lärares perspektiv på ett flerstämmigt klassrum. Fyra frågeställningar ställdes upp kring dialog i undervisningen, nämligen: 1) Lärares uppfattningar om dialog, 2) Lärares metoder i ett dialogiskt klassrum, 3) Lärarens betydelse i ett dialogiskt klassrum och 4) Svårigheter med ett dialogiskt klassrum. För att kunna besvara syfte och frågeställningar intervjuades sex lärare. Från intervjuerna tolkades empirin kvalitativt. I resultatet visade det sig att lärarna ansåg att dialog är väsenligt för att ett lärande ska kunna ske. Det kom fram att diskussioner är nödvändigt för att elever ska lära sig hur demokrati fungerar och att dialog lätt kan förväxlas med en monolog. Lärarens betydelse beskrevs som central för att diskussioner skulle bli lärorika. Flera svårigheter med att skapa ett flerstämmigt klassrum identifierades.

Studien, som utfördes på en kommunal gymnasial och vuxenutbildning, syftar till att undersöka elevers uttryckta uppfattningar av fenomenet "det flippade klassrummet". Det flippade klassrummet är ett arbetssätt som innebär att det som traditionellt sker i klassrummet nu äger rum i hemarbetet och tvärtom. Informanterna, eleverna, fick först uppleva det flippade klassrummet genom att deltaga i lektioner planerade utifrån arbetssättet. Därefter intervjuades de i olika former. Intervjuerna transkriberades och analyserades vilket genererade fem olika kategorier där eleverna på skilda sätt uttrycker sig om det flippade klassrummet. Den första kategorin fick benämningen "flippa klassrummet – teknik och lärande" där uttryckta uppfattningar som berör användningen av den digitala tekniken sorterats in. Den andra kategorin som uppkom vid analysen behandlar uttryckta uppfattningar där eleverna diskuterar hur det flippade klassrummet leder till en anpassning till samhällsförändring. Den tredje kategorin benämns "flippa klassrummet-leder till förändrat klassrumsklimat" där elever uttrycker att det flippade klassrummet erbjuder ett annat klassrumsklimat, i detta fall exempelvis gällande struktur och diskussioner. Den fjärde kategorin berör elevsvar där eleverna uttrycker att det flippade klassrummet leder till effektivt lärande, både i form av direkta effekter men även indirekta effekter. I den femte och sista kategorin behandlar elevsvar där eleverna uttrycker sig om hur det flippade klassrummet inverkar på dem, i både positiv och negativ mening. Resultatet visar att eleverna överlag uttrycker sig positivt om arbetssättet och påpekar både möjligheter och svårigheter. Dessa uttryckta uppfattningar kan och bör tas i beaktning av undervisande lärare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utgångspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner används för att frigöra tid för en aktiv inlärning under lektionstid. En frågeställning gäller hur lärarna arbetar för att fördjupa eleverna kunskaper från videolektionernas innehåll. Kvalitativa djupintervjuer genomfördes med fyra lärare, geografiskt spridda i Sverige. Resultatet visar att lärarna bedriver en varierad undervisning med så väl enskilt som gemensamt arbete. Det enskilda arbetet sker vanligen i läromedlet. Till det gemensamma arbetet hör både diskussioner, från begrepp till olika lösningar, och gruppövning, från övningar i läromedlet till problemlösning. Det förekommer också att eleverna undervisar varandra. Det gemensamma arbetet kan ske i par, i grupper och i helklass. Majoriteten av de aktiviteter som bedrivs i klassrummen finns även beskrivna i litteraturen.

Lic.-avh. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2010. / Härtill 5 uppsatser.

Det flippade klassrummet, eller the flipped classroom som det heter på engelska, är en relativt ny undervisningsmodell som vänder upp och ner på undervisningen. Det centrala i modellen ligger i att byta plats på lärarens genomgångar och elevens hemuppgifter. Eleverna tar därmed, t.ex. via förinspelade videoklipp, del av lärarens genomgångar utanför lektionstid och får sedan möjlighet att tillsammans med lärare och klasskamrater bearbeta materialet inom ramen för lektionstiden. I den här studien har jag, utifrån en fenomenografisk forskningsansats, undersökt lärares uppfattningar om hur deras elevers lärande påverkas av undervisningen i ett flippat klassrum. Studiens empiriska underlag består av öppna enkätsvar från 47 lärare, vilka själva tillämpar dessa principer i sin undervisning. Den fenomenografiska kvalitativa analysen genererade åtta olika kategorier med uppfattningar om hur elevers lärande påverkas av undervisning i ett flippat klassrum. Sex av dessa kategorier hade karaktären av positiv påverkan på elevernas lärande och två kategorier karaktäriserades av negativ påverkan på elevers lärande. Resultaten i denna studie visar att lärares uppfattningar om elevers lärande i ett flippat klassrum varierar och innehåller påverkansfaktorer som både kan ses som pedagogiska vinster och utmaningar. Flera av kategorierna går även att härleda till och förklara med stöd i sociokulturella idéer och teorier, som den proximala utvecklingszonen, medierande artefakter och scaffolding.

I uppsatsen undersöks vilken betydelse platsen har för skapandeprocessen. Genom tecknandesom utforskande verktyg intar jag fyra olika platser som diskuterats fram i intervjuer med fyraolika deltagare. Svaren från intervjuerna transkriberas och genom en tematisk analysmetodsynliggörs olika teman som sorteras in i kategorier. Syftet är att med hjälp av tecknandet, finnaalternativa platser för skapande och undersöka om det finns något samband mellan skapandetsprocess och platsen det äger rum på, och hur detta kan appliceras på bildundervisningen för attkunna göra en utvidgning av klassrummet. Frågeställningen lyder; Vilken betydelse har platserför skapandeprocessen? Hur kan platser förstås genom tecknande som utforskande verktyg? Påvilka sätt kan en utvidgning av klassrummet ske i bildundervisningen?Studien visar att det snarare handlar om gemenskap och att ingå i ett sammanhang som skaparrummet och skapar förutsättningar för kreativiteten, mer än platsen i sig. Rummet som begreppfår därmed en ny definition som fokuserar på skapandet av rummet, gemenskapen och det somsker inom dess ramar, snarare än den som fysisk plats.Resultatet spinner ut i ett verk uppfört på fönstren och fasaden in till galleriet i Tellusgången, ochen workshop i samband med Konstfacks Vårutställning 2018 där besökarna utmanas att intaandra platser än klassrummet genom tecknande med gatukritor.

No description available.