Eftersom skolan ska främja jämställdhet, elevers förståelse för omvärlden samt för människors olikheter, kan tillämpning av ett kritiskt förhållningssätt, det vill säga ett critical literacy-perspektiv, bidra till att denna förståelse utvecklas. Syftet med denna komparativa litteraturstudie är därför att ta reda på hur critical literacy tillämpas i klassrumskontext och vilka effekter arbetet ger, med fokus på genus, normer och identitet.   Denna studie utgår från det sociokulturella perspektivets teorier, där fokus ligger på att lärande och utveckling sker genom social interaktion. Framför allt internationell, men även nationell, forskning har analyserats och sammanställts, för att därefter ha presenterats och diskuterats i jämförelse med varandra.   Resultatet av studien har visat att tillämpning av critical literacy i klassrumskontext sker via samtal och social interaktion. Ett critical literacy-arbete behandlar att ifrågasätta och synliggöra normer och sådant eleverna vanligtvis tar för sanning, samt att undersöka hur olika perspektiv och tolkningar kan se ut. Effekterna av ett sådant arbete har visat ge ökad förståelse för omvärlden samt en ökad förmåga att tolka och reflektera. Eleverna får genom ett critical literacy-perspektiv möjlighet att, via ifrågasättande diskussioner, upptäcka exempelvis genusnormer som råder i deras vardag.   Att tillämpa ett critical literacy-perspektiv i klassrumskontext är därför nödvändigt då det utvecklar elevernas förståelse för omvärlden, inkluderat förståelsen för alla människors lika värde och olika erfarenheter. Denna förståelse bidrar alltså till jämställdhet och att alla människor behandlas likvärdigt.

I januari 2016 beslutade Skolverket om nya riktlinjer för skolors mottagande av nyanlända elever och de har bland annat lyft fram social delaktighet som en framgångsfaktor för dessa elevers språk- och kunskapsutveckling. Ett led i den nya mottagningen är att nyanlända elever ska ut i den ordinarie klassens undervisning fortast möjligt. Syftet för denna kvalitativa studie är att undersöka lärares arbete, erfarenheter och tankar kring att få nyanlända elever socialt delaktiga i det ordinarie klassrummet samt vilka utmaningar som kan uppstå i arbetet med detta. Detta undersöks genom intervjuer. Under studiens gång visade det sig att lärarna i fråga ännu inte direkt påverkats av de nya riktlinjerna då de ännu inte hade slagit igenom verksamheten. Ändå valde jag att gå vidare med studien eftersom lärarna sedan tidigare har erfarenheter av att ta emot nyanlända elever, erfarenheter som är viktiga för det framtida mottagandet. Resultatet och analysen visar genom två frågeställningar att en bra metod är att använda sig av den ordinarie klassens elever som stöd och resurs. Dock framkommer det att det inte är helt okomplicerat. Men studien visar även hur läraren direkt och indirekt i samspel med alla elever kan skapa en välkomnande atmosfär. Ett annat sätt för få nyanlända elever mer socialt delaktiga i undervisningen är att anpassa den så att den fungerar för alla elever, oavsett språk eller kunskapsnivå. Verktyg i form av en Ipad kan också öka den nyanländes möjlighet att vara aktiv i undervisningen. Slutligen framkom att studiehandledarens närvaro är otroligt viktig för nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling vilket också ökar möjligheten för social delaktighet och samspel med både klasskamrater och lärare. Däremot ifrågasätts studiehandledarens roll och lärare ser gärna att organisationen kring den bör effektiviseras.

Oral ability is a fundamental part of children’s literacy development, as is observed in the Swedish curriculum with its requirement that teaching should help pupils to develop a multifaceted oral ability. The teacher is responsible for supporting this development in various ways. The aim of the study is therefore to ascertain how teachers use questions in their interaction with pupils and how the subsequent conversation creates the conditions for developing oral skills. Systematic observation combined with transcriptions of audio recordings was applied to analyse question types and dialogue as used by two teachers in compulsory school. The observations were made in grade 5 and 6 during lessons in civics, geography and Swedish. The results of the study show that closed questions with open, guiding questions occurred most frequently. The ensuing dialogue was usually short, but when support was given it created conditions for the development of oral skills in the pupils. The results underline the importance of teachers reflecting on which questions to ask in the classroom and how the interaction regarding questions supports the development of pupils’ oral abilities.

Bakgrund: Flickor med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har en ökad risk att inte upptäckas då det finns kunskapsbrister med att identifiera ADHD-symtom särskilt hos flickor. De riskerar därmed att inte få adekvata stödinsatser under skolåren. Skolsköterskan ska i den hälsofrämjande omvårdnaden bemöta elevernas behov på bästa sätt vilket bygger på förtroende, vetenskap och beprövad erfarenhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga kvinnor med ADHD och deras upplevelse under skolåren. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och materialet har analyserats med en kvalitativ innebördsanalys. Studien är baserad på sex intervjuer som utförts via e-post. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier som beskriver unga kvinnor med ADHD och deras upplevelse under skolåren; Att må psykiskt dåligt och känna utanförskap; Upplevelse av bristande förståelse; Upplevelse i klassrummet; Att få förståelse; Upplevelse att få en ADHD-diagnos; Att få en tidigare ADHD-diagnos hade underlättat. Slutsats: Det finns en kunskapsbrist i skolan med att identifiera ADHD hos flickor och som  resulterat i diagnos först i tonåren. Okunskap och bristfälliga individanpassade stödinsatser har en negativ påverkan på skolprestationer och den psykiska hälsan. / Background: Girls with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) are at increased risk of not being detected as there is a lack of knowledge how to identifying ADHD symptoms, especially in girls. Consequently, they risk not getting adequate support during their schoolyears. In the health-promoting nursing at school, the nurse shall respond to the needs of the students in the best possible way, based on trust, science and proven experience. Purpose: The purpose of the study is to describe young women with ADHD and their experiences during the school years. Method: The study has been conducted with qualitative methodology and the material has been analyzed with a qualitative meaning analysis. The study is based on six interviews conducted via e-mail. Result: The analysis resulted in six categories describing young women with ADHD and their experiences during their school years; To feel mentally bad and excluded; Experience lack of understanding; Experience in the classroom; Gaining understanding; Experience getting an ADHD diagnosis; Getting an earlier ADHD-diagnosis would have facilitated. Conclusion: There is a lack of knowledge in school to identify ADHD in girls, and as result they are often diagnosed as late as in their teenage years. Lack of knowledge and inadequately individualized support efforts have a negative impact on school performance and mental health.

Syftet var att undersöka och beskriva hur ljudmiljöer i våra svenska skolor kan se ut. Om problematiska faktorer som buller och höga ljudnivåer förekommer. Syftet var också att besvara frågan om ljudmiljön kan ge negativa effekter på elever och lärares hälsa samt på elevernas kognitiva och perceptuella förmågor. Resultaten baserades på 13 stycken vetenskapliga artiklar som visade på att ljudnivåerna i de svenska skolorna nästan aldrig översteg den lagstadgade gränsnivån 85dBA under en 8-timmars arbetsdag men generellt visades relativt höga ljudnivåer. Ljud inne i klassrummet som egenljud, skrapljud från bord och stolar samt elevernas prat utgjorde de mest störande bullerkällorna. Elever som vistades i klassrum med mycket lågfrekvent buller skattade dock inte störningseffekten högre än andra elever. Buller kunde påvisas orsaka stressymptom hos lärare som huvudvärk, trötthet och ökad daglig variation av kortisolutsöndring. Lärare drabbas ofta av röstproblem som en konsekvens av ljudmiljöns höga ljudnivåer och maskeringseffekt på talet. Påverkan på kognitiva och perceptuella förmågor visades vara bullers negativa störningseffekt på minnesfunktioner, koncentration och uppmärksamhet. Resultatet visade att eleverna presterar sämre i bullriga miljöer. Eleverna själva skattade dock bullrets störeffekt och påverkan på arbetsprestationen relativt lågt. Slutsatserna som drogs var att ljudmiljön i skolan kan utgöra ett problem både för elever och för lärare trots att hörselskadliga ljudnivåer sällan uppmättes i studierna.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka för- och nackdelar mellan att skriva för hand och på dator. Metoden som har använts är en systematisk litteraturstudie där både svensk och utländsk forskning har tillämpats för att få en djupare förståelse. Då jag har läst olika artiklar och avhandlingar kring detta ämne har ett intresse för frågan växt fram. De artiklar som jag har tagit del av har lyft fram fördelarna med att skriva för hand. Detta gjorde att jag ville göra mer efterforskningar för att se om det finns forskning som stärker de olika inriktningarna när det gäller dessa artiklar. De avhandlingar och artiklar som jag har använt mig av i detta arbete lyfter fram både för- och nackdelar med användningen av dator samt att skriva för hand. Jag har begränsat min sökning till texter på svenska, engelska samt norska, texterna är skrivna mellan åren 2000-2017. Resultatet visar att eleverna utvecklar olika förmågor när de skriver för hand. Genom att skriva texter för hand påverkas även inlärningen positivt på sådant sätt att vi lär oss bättre, kommer ihåg bättre men även att vårt fokus blir bättre. Flera av våra minnen utvecklas när vi skriver för hand, som till exempel muskelminnet och arbetsminnet. I studien lyfts då för- och nackdelar som detta kan ha för elevers inlärning. Användningen av datorer ska inte uteslutas, dels för att det står skrivet i styrdokumenten men också för att samhällets utveckling går framåt och digitala hjälpmedel används mer än tidigare. Användning av dator är även ett bra hjälpmedel i klassrummet, inte bara för dem som kan ha inlärningssvårigheter, utan för alla. En dator eller annat digitalt hjälpmedel kan vara ett bra sätt till att inspirera och motivera eleverna i klassrummet. Det är dock viktigt att eleverna lär sig att förhålla sig till användningen av datorer så att inte fokus från inlärningen försvinner. Datorn ska inte heller ses som en kortsiktig lösning då en elev inte vill genomföra en uppgift eller stör andra elever, utan den ska ses som ett komplement till den ordinarie undervisningen. / <p>Svenska</p>

Detta är en kvalitativ analys där syftet är att undersöka några utvalda kapitel från två religionsdidaktiska böcker, Interkulturell religionsdidaktik – Utmaningar och möjligheter och Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Fokus kommer läggas på ett jämförande. Hur litteraturen framställer att pedagoger ska arbeta för att skapa en bra lärmiljö i de multikulturella klassrummen utifrån ett interkulturellt pedagogiskt förhållningssätt. Arbetet fokuserar också på den problematik och de svårigheter pedagoger ställs inför i det multikulturella klassrummet. Idén till uppsatsämnet kommer från egna uppfattningar och erfarenheter som yrkesverksamma inom skolan. Skolvärlden i sin tur påverkas av det svenska samhället som numera består av en ökad kulturell mångfald. Resultat visar att viljan generellt finns hos pedagoger i arbetet med den interkulturella pedagogiken men att de vetenskapligt prövade metoderna och verktygen saknas. Den valda litteraturen är rekommenderad av Skolverket att vända sig till gällande denna fråga och ses därför som ett relevant val av litteratur till uppsatsens utgångspunkt. Resultatet av arbetets kvalitativa analys visar att pedagoger utifrån bästa förmåga söker efter fungerande verktyg och modeller gentemot det interkulturella pedagogiska tänkandet. Avsaknad av säkerställd forskning är ett faktum, vilket försvårar pedagogers uppdrag då tydliga riktlinjer saknas.

Syftet med denna litteraturstudie var att, utifrån ett lärarperspektiv, utreda vad som krävs för att elever ska internalisera lässtrategier samt vilka utmaningar lärare måste förhålla sig till i strategiundervisningen. Användandet av lässtrategier är en förutsättning för att bli en god läsare, och en utvecklad läsförmåga är en viktig egenskap i ett demokratiskt samhälle. För att samla in data till litteraturstudien gjordes sökningar i diverse databaser samt manuella sökningar. Studiernas resultat visade på sex gynnande faktorer för elevernas internalisering av lässtrategier och fem kategorier av utmaningar som lärare måste förhålla sig till för att lyckas med strategiundervisningen. De sex faktorer som visade sig påverka elevernas internalisering av lässtrategier var läraren, läsningen, samtalet, motivation, metakognition samt strategiernas personifiering. De utmaningar som lärare måste förhålla sig till var kopplade till texturval, kursplanen, planering, lärarattityd samt klassrumsarbetet tillsammans med eleverna.

Syftet med min studie är att analysera hur kooperativt lärande kan leda till ett mer dialogiskt klassrum och huruvida det kan påverka elevernas förmåga att samtala. Det är en kvalitativ studie där fem klasslärare, på en grundskola i Malmö kommun, har intervjuats. Resultatet visar att genom att undervisa efter ett kooperativt förhållningssätt ger goda förutsättningar att få ett mer dialogiskt klassrum, och att högre elevdelaktighet påverkar elevers språk och förlängningen deras förmåga att samtala. Kooperativt lärande, anses av de som deltagit i studien, att vara ett förhållningssätt som ökar delaktigheten, höjer motivationen och förstärker inlärningsförmågan. Enligt respondenterna så passar metoden, eller snarare förhållningssättet alla, men de svagare eleverna gynnas mest och de starka eleverna får ut minst utav kooperativt lärande. Med tanke på att kooperativt lärande utgår från att eleverna samtalar, så valde jag ett sociokulturellt perspektiv som teori för studien. Det var svårt att mäta resultatet i min studie men utifrån den data jag fått in så tyder allt på att genom att arbeta kooperativt så får du ett mer dialogiskt klassrum där eleverna utvecklar sin förmåga att samtala i grupp.

Syftet med detta arbetet är att undersöka vad olika böcker och forskningsartiklar tar upp om islamofobi. Ytterligare ett syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur man kan arbeta och motverka förekomsten av islamofobi inom skolans ramar. För att kunna uppfylla dessa syften har följande frågeställningar framställts: Vad är islamofobi och vad är orsakerna bakom det? Förekommer islamofobi i skolan, och isåfall på vilka sätt förekommer det? Försöker lärare reducera förekomsten av islamofobi i skolan, och om det sker, hur kan man arbeta för att reducera islamofobi i klassrummet? Metoden som har använts i detta arbete har varit informationssökning. För att kunna finna relevant litteratur och kunna besvara dessa frågeställningar har databaserna Education Research Complete (ERC), Eric via Ebsco och SwePub använts i detta arbete. Genom detta har vi kunnat samla in empirin och därefter kommit fram till resultaten till våra frågeställningar. Islamofobi innebär rädsla för muslimer, och det finns olika orsaker bakom det, bland annat medias negativa porträttering av islam och muslimer. Detta leder till att det uppstår olika stereotyper och fördomar om islam och muslimer, vilket i sin tur leder till förekomsten av islamofobi. Inom skolans ramar förekommer islamofobi, bland annat i form av kränkande yttranden och behandlingar. Enligt skollagen råder det nolltolerans gentemot kränkande behandlingar och diskriminering inom skolans ramar och därmed försöker lärare och skolor reducera förekomsten av islamofobi. Detta kan ske på olika sätt, bland annat genom att uppmuntra de som blir utsatta att berätta för lärare, så att de kan göra en kränkningsanmälan. Ytterligare ett sätt är att förse eleverna med adekvat information om islam och muslimska sedvänjor, i syfte av att motverka fördomar och medias negativa framställning av muslimer.