Syftet med den här studien var att undersöka hur många elever i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola som hade tillgång till att se inspelade matematikgenomgångar hemma via internet med en dator, en smarttelefon eller en surfplatta, samt att ta reda på vad elevernas vårdnadshavare ansåg sig själva ha för matematiska kompetenser och hur ofta de ansåg att de själva har tillräcklig tid till att hjälpa sina barn med matematikläxorna. Syftets underliggande fokus var likvärdighet.Problemställningarna löd:•Hur ser möjligheten ut för elever i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola att se inspelade genomgångar i hemmet?•Hur ser de skolrelaterade hemresurserna ut för elever i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola? Problemställningens fokus är hur mycket tid föräldrarna anser ha för att hjälpa deras barn med matematikläxorna, samt vad föräldrarna anser om deras egna matematiska kompetenser.•Hur antas matematikundervisningens likvärdighet påverkas om läxor ersätts med inspelade genomgångar i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola?Undersökningsmetoden som användes i uppsatsen var enkäter. Resultatet från studien visar att alla undersökningsdeltagare hade tillgång till att se inspelade genomgångar hemma via internet med en dator, en smarttelefon eller en surfplatta. Däremot så fick 2% av eleverna sällan hjälp av sina vårdnadshavare vid behov av hjälp med läxor och 28% av eleverna fick hjälp, men endast ibland. Angående vad vårdnadshavare ansåg om deras egna matematiska kompetenser så tyckte 5% att de aldrig hade tillräckliga matematiska kompetenser att hjälpa sina barn med matematikläxorna. 2% av vårdnadshavarna ansåg att de sällan hade tillräckliga matematiska kompetenser. 18 % av vårdnadshavarna bedömde att de endast ibland hade tillräckliga matematiska kompetenser för att hjälpa sina barn med matematikläxorna. Resterande 75% av vårdnadshavarna betraktade att de ofta/alltid hade tillräckliga matematiska kompetenser för att hjälpa sina barn med matematikläxorna.

Skolmåltidsmiljön och dess påverkan hos högstadieelever - En jämförande analys av skolmåltider i klassrum kontra matsal / The environment around school meals and the effect on senior-level pupils - A comparative analysis of school meals in classroom versus refectory

Syftet med examensarbetet är att undersöka lärares attityder till att använda närmiljön i undervisningen. Vi vill även ta reda på hur lärarna arbetar med närmiljön i undervisningen. Vår undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna använde vi för att få djupare kunskaper om lärares attityder och uppfattningar om att använda närmiljön i undervisningen. De lärare vi har intervjuat undervisar i de samhällsorienterande ämnena i årskurs sju till nio. Resultatet visar att flera av lärarna inte använder den fysiska närmiljön i undervisningen. Däremot använder lärarna elevernas vardag som ett redskap i klassrummet. Fler av lärarna uttrycker en önskan om att använda närmiljön mer i undervisningen.

Skolmåltidsmiljön och dess påverkan hos högstadieelever - En jämförande analys av skolmåltider i klassrum kontra matsal / The environment around school meals and the effect on senior-level pupils - A comparative analysis of school meals in classroom versus refectory

Nordling, S. & Sersam, H. (2012). Gymnasielärares uppfattningar om internet i klassrummet i ett digitalt mediesamhälle (Views on Internet in the Classroom by Secondary School Teachers in a Digital Media Society). Lärarutbildning 90 hp, distans, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att få en bild av hur lärare idag kan uppfatta och resonera kring den allt mer påtagliga närvaron av internet i klassrummen. Syftet är också att undersöka i vilken utsträckning dessa lärare har anpassat sin undervisning till att tillgängligheten av information och sättet att kommunicera har ändrats genom tillgången till internet. Arbetet ger också en översikt av forskning på området internetanvändande i samhället och skolan.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att:Lärare ser internettillgången från skolan som begränsad och att eleverna har ständig tillgång via sina privata smartphones. Närvaron av internet kan uppfattas som en tillgång för undervisning och skolarbete och/eller som ett störningsmoment. Lärarna i undersökningen uppfattar ungdomars internetanvändande som i första hand underhållning som inte är skolrelaterad. När det handlar om skolarbete, ser flera lärare att eleverna inte har tillräcklig kompetens för att kunna söka rätt och vara källkritiska på internet. Att undervisningen har påverkats av internet är tydligt men på vilket sätt varierar från att uppfatta det som ett revolutionerande inslag som förändrar lärarrollen till att se det som ett hot mot fokus och ordning. I den nya lärarroll som behöver utvecklas uppfattar lärarna att det behövs nya tekniska kunskaper liksom nya sätt att lära sig hantera navigering på internet. De lärare som har en uppmuntrande skolledning och nya iPads ter sig mer positiva till att vilja utveckla sin undervisning med internet.

Detta arbete undersöker hur undervisningsmodellen flipped classroom påverkar elevers inlärning inom matematik. Intervjuer med fem matematiklärare och fyra elever ligger till grund för att undersöka detta. Vi har antagit en socialkonstruktivistisk syn på inlärning och har därefter tematiskt analyserat empirin som genererades från semistrukturella, kvalitativa intervjuer. Av resultatet framgår att modellen möjliggör varierad undervisning, alltså flera olika inlärningsmoment kan täckas in på lektionstid. Detta kan vara i form av exempelvis grupparbete eller laborativa aktiviteter. Flipped classroom bidrar även med ytterligare repetitionsmaterial som är lättillgängligt. Arbetet kopplas även till tidigare forskning som främst bedrivits i USA. En utav slutsatserna är att undervisningsmodellen kan gynna elever som generellt ligger på en låg kunskapsnivå. En annan slutsats är att de videobaserade genomgångarna som kan infinna sig i undervisningen, kan ha ett mer koncentrerat innehåll och en tydligare struktur än genomgångar i klassrummet, vilket påverkar inlärningen.

Skolmåltidsmiljön och dess påverkan hos högstadieelever. En jämförande analys av skolmåltider i klassrum kontra matsal. / The environment around school meals and the effect on senior-level pupils. A comparative analysis of school meals in classroom versus refectory.

Ambitionen med detta arbete är att undersöka huruvida det finns något mönster mellan användandet av matematikboken och de bedömningsprocesser som sker i skolan. Flera forskare och rapporter (Johansson, 2006; Löwing; 2004; McDuffie & Mather, 2006, Skolverket 2003) pekar på att matematikboken har en väldigt central roll i undervisningen i skolan och att de bedömningar som oftast gjordes var summativa bedömningar i samband med prov eller diagnoser. Denna notering samt att formativ bedömning, som ämnar att leda eleverna vidare i deras kunskapsutveckling (Black & William 1998), fick begränsat utrymme gjorde även vi under den verksamhetsförlagda delen av vår utbildning. I vår SAG-uppsats bestämde vi oss för att undersöka huruvida detta stämde överens med forskningen. Vad vi kunde konstatera var att kombinationen av bedömning och användandet av matematikboken var knapphändigt efterforskat. Emellertid var respektive område efterforskat utan vidare relation till varandra. Utgångspunkten för detta examensarbete har därmed varit att försöka undersöka huruvida det finns något mönster mellan användandet av matematikboken och de bedömningsprocesser som sker i skolan. En annan utgångspunkt för detta arbete har varit det socialkonstruktivistiska perspektivet på lärande, som kortfattat innebär att elever konstruerar sina egna kunskaper i samspel med andra, snarare än att de färdiga kunskaperna existerar och väntar på att bli inhämtade (Wyndhamn, Riesbeck & Schoultz, 2000). För att kunna göra en undersökning av detta problemområde har sju matematiklärare i grundskolan intervjuats, för att ta reda på hur deras undervisning ser ut samt deras syn på de bedömningsprocesser som äger rum i skolan. För att kunna undersöka huruvida det fanns något mönster mellan dessa områden analyserades svaren utifrån från en kategorisering av olika lärartyper, baserat på Ahlbergs (2000) forskning. På så sätt kunde vi urskilja vilka olika bedömningsmetoder som var vanligt förekommande inom varje kategori. Resultatet av vår undersökning ledde fram till att det finns vissa gemensamma företeelser inom respektive lärartypskategori. Till exempel var summativa prov och diagnoser vanligare i de klassrummen där matematikboken har en mer central roll. Resultatet innebär dock inte per automatik att slutsatserna av denna undersökning är allmängiltiga, däremot ger de en utökad insyn på detta undersökningsområde.

Utifrån de sjunkande resultaten i nationella provens läsförståelsedel, syftar denna undersökning till att öka kunskapen om lärares språkutvecklande arbetssätt genom skönlitteratur. Skönlitterära texter anses inneha ett ordförråd som skiljer sig från andra texter. Den sociokulturella teorin ligger till grund för undersökningen som har genomförts med en kvalitativ forskningsansats, där empirin samlats in genom intervjuer. Resultatet för undersökningen visar att lärare har goda kunskaper om hur, och med vad, skönlitteraturen kan bidra med för att utveckla ordförrådet. De har också kunskaper om hur skönlitteraturen kan användas som medierande redskap och de undervisar eleverna i olika strategier som kan bygga ordförråd. I undervisningen stöttar lärarna eleverna genom olika insatser. Resultatet visar även på att lärarna inte undervisar med skönlitteratur för att utveckla ordförrådets djup och bredd i någon större utsträckning, trots sina kunskaper inom ämnet. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-01</p>

Syftet med denna uppsats är att kategorisera lärarnas tal om historieundervisning utifrån tre perspektiv på narrativ; ett personligt, ett lokalt och ett nationellt. Vidare diskuterar uppsatsen hur de olika perspektiven kan påverka elevers förutsättningar till identitetsskapande i ett mångkulturellt klassrum, årskurs 4-6. Empiri samlas in genom semi-strukturerade intervjuer med fyra yrkesaktiva historielärare på mellanstadiet i mångkulturella skolor. Resultat och analys visar att lärare huvudsakligen bygger sin historieundervisning på kursplanen för historia och dess centrala innehåll. Kursplanen påverkar lärarnas undervisning genom att prioriteta ett svenskt nationell perspektiv på narrativ. För elevers förutsättningar till identitetsskapande kan perspektivet leda till förståelse för det svenska samhället. Samtidigt skapas etiketter som kan ge eleven en tillskriven identitet. En konsekvens kan bli att eleven skapar hybrida identiteter. Lärarna visar ambitioner om att bedriva historieundervisning från lokalt och personligt perspektiv på narrativ. De perspektiven kan skapa igenkänning, relevans och gemenskap till andra elever i ett mångkulturellt klassrum. Genom kursplanens styrning och resursbrist möjliggörs för tillfället inte ett lokalt eller personligt narrativ i lärarnas historieundervisning. Slutsatsen ger kunskap om att historieundervisning skulle kunna gynnnas av att inkludera flera olika perspektiv på narrativ. För att lärarna ska kunnna genomföra en förändring av undervisningen krävs att kursplanens centrala innehåll stöttar de förutsättningar som finns i ett mångkulturellt klassrum. Genom detta kan förutsättningar skapas för elever att finna sin identitet och leva med andra i ett mångkulturellt samhälle präglat av acceptans och respekt. Nyckelord: Narrativ,