Detta arbete utgår från forskning om fördelarna med kommunikation inom matematikundervisningen för att främja lärandet om ämnesspecifika begrepp och resonemangsförmågan. Matematikdelegationen (2004) lyfter att undervisningen i matematik domineras av ett traditionellt förhållningssätt, vilket innebär lärarledda genomgångar och enskilt arbete med statiska uppgifter. Dock är studien genomförd innan den nya läroplanen trädde i kraft 2011 och resultatet kan därför vara missvisande. Därför är denna studie inriktad på pedagoger som avslutat sin lärarutbildning efter 2011.Studien syftar till att jämföra hur pedagoger, som undervisar i de lägre åldrarna, arbetar för att skapa ett kommunikativt klassrum inom matematik för att utveckla elevernas lärandeUtifrån syftet har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med 4 pedagoger. De har fått samtala om sina tankar och erfarenheter om kommunikation i matematikundervisningen genom att svara på öppna frågor. Frågorna formulerades för att ta reda på hur de arbetar för att möjliggöra för eleverna att kommunicera och interagera med varandra, och med pedagogen, om matematik, samt vilka svårigheter och möjligheter de möter i arbetet med detta. Resultatet har därefter analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats.Resultaten av pedagogernas svar visar att det finns en samsyn på vad kommunikation inom matematik bör innebära, vilket lyfts som gemensamma reflektioner i grupp, med läraren och i helklass. Detta förklaras med att eleverna ska få möjlighet att redogöra för och ta ställning till sina egna och andras matematiska reflektioner. De deltagande pedagogerna lyfte även att användandet av digitala redskap var en fördel i arbetat med att skapa ett kommunikativt klassrum och att samarbeten mellan eleverna gav förutsättningar till att föra och följa matematiska resonemang.

Idag talas ett ungdomsspråk som präglas av svordomar och lånord från alla världens hörn. Detta språk kommer ungdomar i kontakt med i skolan och på fritiden. Det som kännetecknar ungdomsspråk är inte i första hand de nybildade språkstrukturerna som finns i språket, utan det är mer en språkstil som anses som avvikande från vuxenspråket. Syftet med studien är att belysa gymnasieelevers språkliga variation i samband med olika klassrumssituationer som exempelvis gruppsamtal, talsituationer, redovisningar. Studien har en kvantitativ ansats där intervjuer sammanställts. Resultatet i studien visar att elever är medvetna om sin språkliga variation i olika situationer som kräver en språklig variation och lärare har en viss acceptans av elevers vardagliga språk. Slutsatsen i studien är att lärarens närvaro påverkar elevernas språk, det har också visat sig att lärarnas inställning är något som kan medföra en språklig variation hos eleverna. Ungdomarna är även medvetna om hur de själva och deras kamrater anpassar språket utifrån olika de olika situationerna de ställs inför i klassrummet.

En ständigt ökande mångkulturalitet i det svenska samhället leder till en ökad mängd mångkulturella klassrum som i sin tur bidrar till utmaningar för lärare i idrott och hälsa att bemöta. Språkbarriärer, kulturskillnader och familjepåverkan hos nyanlända elever är i flertalet länder exempel på utmaningar som forskning identifierar som hindrande för ett aktivt deltagande i idrott och hälsa och för att nå en hög måluppfyllelse. Tidigare forskning efterlyser idrottslärare med en högre interkulturell kompetens för att hantera de utmaningar som framkommer. Denna studie syftar till att undersöka vilka utmaningar nyexaminerade lärare i idrott och hälsa identifierar bland nyanlända elever i mångkulturella klassrum och hur lärarna hanterar dessa utmaningar. För en djupare förståelse av lärarnas hanteringar tillämpas utvärderingsmodellen för interkulturell kompetens vid namn Ruben´s Behavioral Approach to Intercultural Communicative Competence (BASIC). Med anledning av bristfälliga förberedelser inför arbete i mångkulturella klassrum syftar studien även till att undersöka nyexaminerade idrottslärares upplevda förberedelser inför mötet med det mångkulturella klassrummet samt deras förslag till förbättringar som kan göras inom lärarutbildningen. Datainsamling genomfördes i form av kvalitativt semistrukturerade online-intervjuer med nyexaminerade idrottslärare. En kvalitativ innehållsanalys har använts i analysen av det empiriska materialet. Resultaten visar att lärarna identifierar kulturskillnader och könsmönster som bakomliggande faktorer för andra utmaningar som uttrycks i språkbarriärer och specifika moment i undervisningen för nyanlända elever. Dessa moment innefattar simning, dans och orientering. Hanteringen av dessa utmaningar samt möjligheterna som synliggörs består i tydlighet och konkretisering av innehåll, kamratstöd och relationsskapande, extrainsatta tillfällen (för simundervisning) samt införandet av FBK (förberedelseklass). Resultaten påvisar att lärarna överlag inte upplever att utbildningen har förberett dem i mötet med det mångkulturella klassrummet. Den generella uppfattningen är att mer praktik i mångkulturella sammanhang behövs i utbildningen. Resultaten visar även att interkulturell kompetens har behandlats i för liten utsträckning genom utbildningens gång, enligt lärarna.

I denna studentuppsats har jag valt att lägga fokus på ironi och dess förekomst i de lägre åldrarnas klassrum. Syfte med studien är att undersöka om det förekommer ironi i dagens Fk–3 klassrum och i vilka former det i sådana fall är. Undersökningen bygger på en observationsstudie i dels en årskurs 1, dels en årskurs 3, på en skola i mellansverige, där de frågeställningarna i arbetet ligger till grund. Resultatet i studien visar en indikation på att ironi förekommer, att det är något som förekommer både från lärare–elev och elev–lärare. Valet av litteratur har gjorts dels utifrån föreställningen att ironi anses vara opassande i de lägre åldrarnas klassrum, dels för att se barns förståelse för fenomenet. / This student paper focus on irony and its occurrence in the lower age class-room. The purpose of this study is to examine if there is irony in today’s Fk–3 classrooms and if so, what forms are there. The survey is based on a observa-tional study in a year one classroom and a year three classroom located in the middle of Sweden and it’s the issues in this work that form the basis. The results show an indication that irony exists, that there is something that exist between teacher–student and student–teacher. The choice of literature was made based on the notion that irony is considered inappropriate in the lower age classroom and to see children’s understanding of concept and phe-nomena.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga lärares uppfattningar och upplevelser angående mångkulturalitet i deras yrkesutövning. Studiens metod är en kvantitativ enkät som även tolkas kvalitativt med utgångspunkt i Säljös vidareutveckling av Vygotskijs sociokulturella teori och Lahdenperäs interkulturella perspektiv. Resultatet visar lärares uppfattningar om hur undervisningen påverkas av kulturell mångfald, samt positiva och negativa konsekvenser med ett mångkulturellt klassrum. Slutsatsen är att definitionen av begreppet behöver tydliggöras och konkretiseras och att kompetensutveckling är avgörande för att mångkulturalitet ska kunna användas på bästa möjliga sätt i yrkesutövningen.

Denna intervjustudie behandlar användningen av läxor i det flippade matematikklassrummet, så kallade flippade läxor. Flippat klassrum är en pedagogisk arbetsmetod som karaktäriseras av att traditionella föreläsningar flyttas ut ur klassrummet. Istället förbereder sig eleverna inför lektionen genom att till exempel se en videogenomgång online, för att sedan bearbeta genomgångens innehåll under lektionstid. Syftet med denna studie är att undersöka en av metodens mer centrala komponenter, läxan, i en svensk kontext.  Studien innefattar intervjuer med fyra matematiklärare från olika delar av Sverige, tre av dessa arbetar på  gymnasieskolor och en arbetar på högstadieskola, Intervjuare behandlar hur de arbetar med läxor i det flippade matematikklassrummet. Resultatet visar att svenska lärares erfarenheter tycks stämma relativt väl överens med internationell forskning. Bland annat i den flippade läxans möjligheter att öka materialets tillgänglighet, men även i att det finns svårigheter i att vissa elever inte gör läxan. / This interview study addresses the use of homework in the flipped mathematics classroom, so-called flipped homework. Flipped classroom is an educational method that is characterized by the removal of some traditional teaching from the classroom. Instead, students prepare for lessons by, for example, watching a video lecture online. Then the in-class time is spent  processing the lectures contents. The purpose of this study is to investigate one of the more central components of this method, the homework, in a Swedish context. In the study four mathematics teachers from different parts of Sweden were interviewed about their experiences working with the method. The results show that the Swedish teachers experiences of the method seem to correspond relatively well with international research. Among other things they talked about the possibility for the  flipped homework to increase the availability of the material, and the difficulties emerging from the fact that some students don’t complete their homework.

Detta examensarbete handlar om flipped classroom i undervisningen. Syftet med arbetet är att öka förståelsen för vad flipped classroom kan innebära för lärare och hur det påverkar undervisningen genom att undersöka hur och varför lärare använder sig av flipped classroom, vad för material som används och hur det tillgängliggörs för eleverna samt hur elever uppfattar arbetssättet. Intervjuer har genomförs med gymnasielärare som tillämpar flipped classroom i matematikundervisningen och deras elever har fått besvara en enkät. Tanken är att undersöka lärarnas och elevernas uppfattningar för att försöka förstå hur flipped classroom påverkar undervisningen, fördelar och nackdelar som följer med flipped classroom samt även vilken betydelse flipped classroom har för elevernas lärande.   Resultatet visade att lärare tillämpar flipped classroom på olika sätt. Det finns flera olika uppfattningar kring vad flipped classroom innebär. En anledning alla lärare nämnde till varför de tillämpar flipped classroom är för att få mer lektionstid som de kan använda till annat än genomgångar. Då kan eleverna arbeta mer i grupp och diskutera eller så hinner de räkna mer i boken. Att frigöra mer lektionstid ger eleverna mer lika möjlighet till att få hjälp samt att undervisningen kan varieras i större utsträckning. En annan anledning är att flipped classroom ger möjlighet till mer individualiserad undervisning eftersom eleverna kan arbeta i sin egen takt. Videogenomgångar är något som lärarna har gemensamt men hur lektionstiden sedan används skiljer sig. Eleverna är både positivt och negativt inställda till flipped classroom vilket kan bero på flera saker, till exempel på hur de är vana att arbeta och deras lärstilar. Det går inte att säga att eleverna lär sig mer eller mindre då flipped classroom tillämpas eftersom lärarna kan tillämpa flipped classroom på så många olika sätt. Däremot får eleverna tillämpa och utveckla sin digitala kompetens samt lära sig att bli mer medvetna om sin inlärning då flipped classroom tillämpas eftersom de får organisera sitt eget lärande på ett annat sätt och ta mer eget ansvar än med traditionell undervisning. / This thesis concerns the educational concept known as flipped classroom. The purpose of the study is to improve understanding of what flipped classroom is and to answer questions about how and why teachers use flipped classroom. This includes what materials are used and how these are made available to the students, as well as how students perceive working with flipped classroom. The survey consists of interviews with teachers that have implemented flipped classroom in their mathematics courses, as well as questionnaires to the students in these same courses. The reasoning behind this was to understand how flipped classroom affects teaching, pros and cons that come with flipped classroom and also the impact flipped classroom has on students' learning.   The results of the survey showed that teachers apply flipped classroom in different ways. There are conflicting perceptions of flipped classroom and its practical application. The main reasoning behind why teachers apply flipped classroom is to liberate more time in class from traditional lecturing. Flipped classroom also allows for a greater degree of individualized instruction, giving students more equal opportunity to get help and allowing for teaching to be varied to a greater extent. Teachers commonly used pre-recorded video lectures in order to prepare students but differed in how their time in class was spent. All students have both positive and negative attitudes towards flipped classroom depending on several variables such as, how they have originally studied in class and their own personal learning styles. It is not possible to say that students learn more or less when flipped classroom is applied since teachers can apply flipped classroom in different ways. On the other hand, student have to learn to become more aware of their learning when flipped classroom is applied because they may organize their own learning in a different way and take more responsibility than with traditional teaching.

Det didaktiska ämnesfältet gör det möjligt att undersöka vilka metoder yrkesverksamma lärare applicerar i undervisningen i religionskunskap 1 för att uppnå de krav som ämnesplanen kräver. Denna kvalitativa och kvantitativa undersökning undersöker vilka utmaningar lärare ställs inför och hur dessa utmaningar kan tacklas i religionsundervisningen samt i mångreligiösa klassrum. Denna studie grundar sig i en diskursteori och utgår ifrån en enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer som visar på vilka utmaningar som existerar inom ämnet samt hur dessa utmaningar kan bemötas. Studien visar att tiden för undervisningen i ämnet religionskunskap 1 är bristfällig och att mycket stoff ska förmedlas på kort tid. De didaktiska metoder som lärare tillämpar berör kommunikationsfrågor, att arbeta ämnesöverskridande och att komprimera delar av material. Även elevperspektivet sätts i fokus som en didaktisk metod där undervisningen individanpassas. Studien visar också att det finns en osäkerhet kring vad lärare kan ta upp i religionsundervisningen i mångreligiösa klassrum och att lärare saknar ett stöd kring den didaktiska balansgång som råder.

The ambition with this research overview has been to gather what is observed regarding diversity in history classes. During recent years societies have changed on a global scale towards being more culturally diverse. There is a belief that individuals with different backgrounds are in need of special treatment. This, visionary multiculturalism or föreställda mångkulturen (as it is called in Swedish), can have both positive and negative effects on teachers and students. Teachers still seem to battle with how they should teach in diverse and heterogeneous classrooms, making the area relevant for research and investigation. Therefore, we pose the question: What does research claim regarding cultural diversity in history education? Collection of research was carried out using both Swedish (Libsearch and Swepub) and international (ERC) databases. Relevant research dissertations and articles were selected from Sweden, Finland, and Australia. This paper dives into two different areas of research: the praxis of teaching and identity. We found the history subject tends to be eurocentric, and teachers tend to turn to traditional teaching and use coursebooks for guidelines. Open attitudes towards diversity were visible in theory but absent in practice; moreover, intercultural objectives are implied in the syllabus for history. Students’ linguistic deficiencies are considered a challenge that gives rise to primitive knowledge teaching. Furthermore, links seem to be implied between low socioeconomic standing and diverse cultural backgrounds. Lastly, students state they feel they have a bisected identity which further problematizes teaching in a diverse classroom.

Avsikten med denna studie Språk- och kunskapsutvecklande undervisning med fokus på geografi i det flerspråkiga klassrummet är att undersöka om vilka faktorer som kan påverka arbetssätten i klassrummet av ökningen av flerspråkiga elever. Hur flerspråkiga elever ska kunna inkluderas på det mest effektiva sättet, men även hur lärarna ska kunna utveckla ett lärande som utvecklar flerspråkiga elever på bästa sätt, med fokus på elever som studerar geografi i årskurs 7 - 9. Dessutom ska studier visar hur läraren arbetar för att  undervisningen ska se ut för att gynna ämnesutveckling och språkutveckling för flerspråkiga elever. Metoden som används i den här studien är baserad på en kvalitativ metod. Den teoretiska delen och studiens analytiska verktyg utgår från detta teoretiska och sociokulturella perspektiv av flerspråkigt lärande. Studien visar att arbetet med begreppsuppfattning av flerspråkiga elevers samtal, kodväxling, transspråkande, digitala verktyg i undervisning, men även att arbeta med inkludering och stöttning kan bidra till gynnsamma arbetssätt och språkutveckling. Denna undersökning baseras på intervjuer med fem geografilärare. Urvalet är relevant för den här kvalitativa undersökningen och verkar vara anpassat till att illustrera studiens frågeställning. ​Studien bygger sina resultat också på de fem geografilärarnas uppfattning och refererar till olika typer av språkliga resurser som kan visa vikten av hur lärare bör vara medvetna om vad som kan påverka flerspråkiga elevers användning av sina språk så att denna kunskap kan bidra till språk- och kunskapsutveckling samt stärkta positiva attityder. Resultaten i mitt arbete visar att det är viktig att geografiundervisning använda språket som en tjänst för att flerspråkiga elever ska kunna förstå innehållet och att själv språket viktig än innehållet. Ett anpassat arbetssätt som används av geografilärare kan gynna flerspråkiga elever, där lektionen planeras för att språket ska kunna reflekteras över. Det anses som ett sätt att förenkla språket till alla elever och identifiera elevernas språkkunskaper i geografi. I min studie visar också att det är viktigt att arbeta med tidigare kunskap, eftersom ämneskunskaper redan finns hos flerspråkiga elever från tidigare undervisning. Men det är de specifika ämnesbegrepp som de saknar på undervisningsspråket, vilket gör att ämnesinnehållet fördunklas. Därför är elevers tidigare erfarenheter mycket viktiga som de framtida stegen.