Denna studie handlar om genusskapande bland elever i årskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social språklig interaktion mellan lärare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för Lärande och samhälle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andraspråkslärare har studien fått ett naturligt språkfokus. Studiens fokus ligger på verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan påverka elevers genusskapande. Ett andra fokus har lagts på handlingar som kan fungera språkutvecklande eller hämmande.Denna studie handlar om genusskapande bland elever i årskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social språklig interaktion mellan lärare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för Lärande och samhälle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andraspråkslärare har studien fått ett naturligt språkfokus. Studiens fokus ligger på verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan påverka elevers genusskapande. Ett andra fokus har lagts på handlingar som kan fungera språkutvecklande eller hämmande.Syftet med studien är öka kunskapen om och förståelsen för hur elever gör genus och hur genus blir gjort. Studien är således ett försök att studera hur genus kan skapas i den sociala språkliga interaktionen i ett klassrum. Den observerade interaktionen visar att det finns tecken på att det mellan lärare och elever utförs handlingar som bidrar till att elevers genusskapande inte förändrats i någon större utsträckning sen tidigt 1980-tal. Det som möjligen skulle kunna ses som en förändring är flickornas verbala och icke-verbala handlingar som eventuellt påverkar de observerade flickornas och pojkarnas genusskapande. En slutsats som kan dras av studien är att det finns elever som använder sig av verbala och icke-verbala performativa handlingar som redskap för sitt genusskapande i den sociala språkliga interaktionen i ett klassrum.

This literature review explores the use of Extramural English in the classroom and its effects on students’ language acquisition. Through a systematic analysis of different studies on EE activities such as video games, the Internet, gaming, and other activities, this paper will investigate the possible positive or negative effects of EE activities on students’ performance. The results of this literature review show that students who are more exposed to EE activities have a better result with regard to the acquisition of English than their peers because the language of communication in Extramural activities is mainly English.  The results also show that by incorporating EE in the classroom, teachers will be able to define the student’s strengths and weaknesses through eliciting the learning evidence when learning English as a second language.

I det här arbetet undersöker vi det fysiska klassrummet, hur man kan använda det som ett redskap i undervisningen, hur elever upplever rummet, hur de upplever sig delaktiga i utformning och hur det kan komma att se ut i framtiden.Empirin är inhämtad på en skola iBurlövs kommun och på en skola i Fosie rektorsområde. Vi har intervjuat nio elever mellan årskurs tre och fem, som vi delade in i tre elevgrupper, samt två ateljeristor. Vi har även intervjuat utställningsscenografen på Malmöhus slott angående ett projekt där man valde attrenovera ett lekrum tillsammans med elever från Segeparks förskola. Syftet med uppsatsen har varit att se hur man tänker kring rum avsett för lärande i olika verksamheter. Framförallt har vi varit intresserade av elevernas förhållande till sina klassrum. Den frågeställning vi har utgått ifrån är: Är klassrummet skapat för den moderna eleven? Hur ser eleverna på sittklassrums funktion och hur de använder det? Vilket inflytande känner elever att de har översin miljö? Hur ser pedagoger att undervisningen påverkas av det fysiska klassrummet?För att lättare kunna besvara vår frågeställning har vi gjort två intervjuer med varje elevgrupp,samt byggt modeller av deras drömklassrum. När vi intervjuade ateljeristorna ochutställningsscenografen gick vi även igenom utvalda projekt och återskapade processen för att själva kunna upptäcka hur rummet har spelat roll i deras arbete. Vi upptäckte att arkitekturen som ska modernisera den svenska skolan inte påverkar klassrummet nämnvärt. Det vill säga,att många klassrum, trots reformeringar och storsatsningar, ser likadana ut i landet som de hargjort sedan folkskolans införande. Till stor del grundar det sig i traditioner och föreställningarsom inte alltid stämmer överens med de behov som läroplanen tydliggör. Vidare insåg vi attelevers behov av skiftande miljöer blir allt viktigare i växande klassrum. Allt eftersom börjadevi att ställa oss frågan hur klassrummet kan komma att behöva moderniseras, för att inte helt förlora sin centarla roll för lärande.

Klassrumsakustik behandlar rumsliga förutsättningar för ljudutbredning där god talhörbarhet är av vikt för elevers och lärares välbefinnande och möjligheter till goda lärmiljöer. Även kognitiva förmågor som minnesfunktioner påverkas av ljudmiljöer, där lägre bakgrundsljudnivåer och kortare efterklangstider förordas av forskning och byggnadstekniska standarder. Bakgrundsljudnivåer, efterklangstider T20 och reflexnivåer C50 kan tillsammans ge en bild av en god ljudmiljö för lärande i klassrum. I denna undersökning har fem klassrums ljudmiljöer utvärderats och enkätundersökningar har använts för att undersöka elevers och lärares subjektiva upplevelser av dessa ljudmiljöer under aktuella lektionstillfällen. Det har inte kunnat dras några tydliga korrelationssamband mellan akustiska data och subjektiva upplevelser av ljudmiljön från denna undersökning. Dock har undersökningen erhållit akustiska mätvärden från de aktuella klassrummen och speciellt två av klassrummen har funnits undermåliga i jämförelse med riktvärden från standarder med avseende på efterklangstider. / Classroom acoustics deal with spatial prerequisites for sound propagation, where good speech audibility is important for the well-being of students and teachers and provide opportunities for good learning environments. Cognitive abilities as memory functions are also influenced by sound environments, where lower background noise levels and shorter reverberation times are advocated by research and acoustical performance criteria for classrooms. Background noise levels, reverberation time T20 and room response C50 can together provide a picture of a good sound environment for classroom learning. In this survey, five classroom sound environments have been evaluated and questionnaires have been used to investigate the subjective experiences of pupils and teachers in these sound environments during current investigated lessons. There has been no clear correlation between acoustic data and subjective experiences of the audio environment from this survey. However, the survey has obtained acoustic measurements from the current classrooms and especially two of the classrooms have been found to be substandard in comparison with the guideline values of reverberation time from standards.

Inom den högre utbildningen är det fortfarande vanligt att använda traditionella undervisningsmetoder även om det finns andra metoder som går att tillämpa. En faktor som påverkar införandet av nya metoder är digitaliseringen. Många lärosäten använder sig idag av en digital plattform för undervisningen, ibland också flera stycken olika plattformar och där dessa då kräver en teknisk kompetens för att kunna användas på ett bra sätt i undervisningen. Speciellt är kurser inom datalogi som har goda förutsättningar för att kunna nyttja nyare metoder. Dock kräver detta kunskap i metoden, hur de tekniska hjälpmedlen går att tillämpa för kursens ändamål och att man vågar pröva nya metoder i kurser. Målet med denna studie är hitta nya sätt som kan mäta en undervisningsmodells effektivitet. Lösningen kommer att bestå i att undersöka existerande forskning inom området, specifikt implementation av metoden, vad gav metod för effekt och hur denna effekt har mätts. Av den existerande forskningen pekar på att detta är en svår fråga att analysera, det är många faktorer som vi behöver ta i anspråk för att kunna komma till konsensus i hur den potentiella lösningen bör skapas. Den gemensamma faktorn är att det finns en positiv inverkan på studenternas resultat baserat på att det har införts en ny undervisningsmodell. Det vi kom fram till är att skapa en mätmetod som använder studenternas lösningar för befintliga uppgifterna i kursen, genom att vi fick göra ett antal antaganden för de problem som ansågs kunna påverka mätmetoden. Av detta kunde vi sedan dra slutsatser av metodens effektivitet. / In higher education, it is still common to use traditional teaching methods, although there are other methods that can be applied. One factor influencing the introduction of new methods is digitalization. Many higher education institutions today use a digital platform for teaching, sometimes also several different platforms and where these then require a technical competence to be used in a good way in teaching. Especially are courses in computer science that have good conditions for being able to use newer methods. However, this requires knowledge of the method, how the technical aids can be applied for the purpose of the course and that you dare to try new methods in courses. The goal of this study is to find new ways that can measure the effectiveness of a teaching model. The solution will consist of investigating existing research in the area, specifically implementation of the method, what gave method for effect and how this effect has been measured. From the existing research indicates that this is a difficult issue to analyze, there are many factors that we need to take into account in order to be able to come to a consensus on how the potential solution should be created. The common factor is that there is a positive impact on student outcomes based on the introduction of a new teaching model. What we came up with is to create a measurement method that uses the students’ solutions for existing tasks in the course, by making several assumptions for the problems that were considered to affect the measurement method. From this we were then able to draw conclusions from the effectiveness of the method

Inledning och Bakgrund: Flertalet elever med Autism spectrum disorder (ASD) uppnår inte kunskapsmålen i skolan. Eleverna kan ha svårigheter att förbereda och färdigställa uppgifter. Svårigheterna för eleverna med Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) gäller vanligtvis instruktioner och förståelse för uppgifter. Syfte: Syftet med studien var att identifiera vilka arbetsterapeutiska interventioner som används i skolan för elever med diagnoserna ASD och/eller ADHD. Metod: Studien genomfördes i form av en scoping review. Resultat: Totalt inkluderades 13 artiklar. Resultatet visade på fyra teman av interventioner: Aktiviteter för förbättring av kognitiva strategier, Kognitiva hjälpmedel för ökad delaktighet, Stabilitets-/terapibollar och tyngdvästar för större fokus på skoluppgifter samt Strategier för att förbättra utförande av aktiviteter i skolan. Slutsats: Det finns en variation av arbetsterapeutiska interventioner i skolan för elever med ASD och/eller ADHD. Interventionerna ledde till ökad delaktighet, förbättrade kognitiva strategier, större fokus på skoluppgifter, medvetenhet av känslor, ökad självständighet, samt förbättring av koncentrationen för eleverna i skolan. / Introduction and Background: Most students with Autism Spectrum Disorder (ASD) do not achieve the knowledge goals in school. Students might have difficulties preparing and completing assignments. The difficulties for students with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) usually relate to instructions and understanding tasks. Aim: The aim of the study was to identify which occupational therapy interventions are used in school for students aged 9–13 years with diagnoses ASD and/or ADHD. Method: The study was conducted in form of a scoping review. Results: In total, 13 articles were included. The results showed four themes of interventions: Activities for improving cognitive strategies, Cognitive aids for increased participation, Stability/therapy balls and weighted vests for greater focus on school tasks and Strategies for improving the performance of activities at school. Conclusion: There is a variety of occupational therapy interventions in school for students with ASD and/or ADHD. The interventions led to increased participation, improved cognitive strategies, greater focus on school tasks, awareness of emotions, increased independence, and improved concentration for students in school.

Denna uppsats har som syfte att analysera historielärares upplevelser av möten med olika historiekulturer i multikulturella klassrum och identifiera att deras didaktiska strategier för att bemöta dessa. Undersökningen utförs i tre steg bestående av en förundersökning, en enkät och sedan två samtalsintervjuer. Undersökningen riktar sig till gymnasielärare i ämnet historia och söker de lärare som bemött olika historiekulturer i klassrummet samt hur de tänker kring undervisningsupplägg, utmaningar, möjligheter och strategier. Studien kommer fram till att historiekulturella yttringar synliggörs genom elevernas bristande förkunskaper, genom att elever inte känner igen sig i den historia som presenteras och diskuteras under lektionerna samt konflikter och känsloyttringar relaterat till olika perspektiv och tolkningar av historien. Undersökningen visar även att majoriteten av de deltagande lärarna ser möjligheter med att ha flera historiekulturer närvarande i klassrummet och påstår att det öppnar upp för fler perspektiv, vilket alla elever gynnas av. Detta dels då eleverna får ett bredare historiemedvetande, dels blir erbjudna flera historiska narrativ. De strategier som presenteras för att möta och hantera olika historiekulturer i undervisningen handlar till stor del om att läraren behöver bygga goda relationer med eleverna, utveckla ett tryggt klassrumsklimat samt att gruppen känner sig trygga med varandra, för att kunna diskutera historiekulturella skillnader på ett respektfullt och givande sätt. Undervisningen bör även strategiskt planeras utifrån vilken grupp som undervisningen ska ske i. Detta för att undvika att någon känner sig kränkt, eller konflikter mellan elever uppstår. Trots att historiekulturella skillnader kan uppfattas som känsliga eller konfliktsskapande, visar undersökningen att lärare finner det av ytterst stor betydelse att visa på olika historiska perspektiv för att göra ämnet relevant för alla elever i klassrummet. / The purpose of this essay is to analyze history teachers' experiences of encounters with different historical-cultures in multicultural classrooms, and to identify their didactic strategies to respond to these. The study is carried out in three stages consisting of a preliminary survey, a questionnaire survey and then two face-to-face interviews. The study is aimed at highschool teachers in the subject of history and is searching for teachers who have dealt with different historical-cultures in the classroom and how they think about teaching methods, challenges, opportunities and strategies. The study concludes that historical-cultural differences can be expressed through out a lack of prior knowledge, through students not recognizing themselves in the history that is presented and discussed during the lessons. The study also shows through conflicts and emotional expressions related to different perspectives and interpretations of history. The survey then shows that the majority of the participating teachers sees opportunities in having several historical-cultures present in the classroom and believe that it opens up more perspectives, which all students can benefit from. This is because the students gain a broader awareness of history and feel that they are not presenting a "proper historical narrative". The strategies that are presented for meeting and dealing with different historical-cultures in teaching are largely about the teacher needing to build good relationships with the students and developing a safe classroom climate. It´s also important that the group is safe with eachother, in order to be able to discuss historical cultural differences in a respectful and rewarding way. The teaching should also be strategically planned based on which group the teaching will take place in. This is to avoid anyone feeling offended, or conflicts between students to occur. Despite the fact that historical and cultural differences can be perceived as sensitive or conflict-creating, the survey shows that teachers find it extremely important to show different historical perspectives in order to make the subject relevant to all students in the classroom.

This study has gathered insights and knowledge of Student Response Systems (SRS) within mathematics teaching in a classroom context to serve as inspiration for future research and design. Using Research through Design together with Participatory design methodologies, it has gathered qualitative data directly from end users, mathematics teachers. Focusing on the teachers’ perspectives and letting them assume the roles of co-designers, a design and prototype was created for increasing ease of assessment of student understanding. Utilising the prototype as a probe, further knowledge and implications were gathered. Four key points are outlined and discussed: (1) formative assessment, (2) input functionality, (3) Audience Engagement Platforms as a supplement to other teaching materials and (4) anonymity in the classroom. Adjacent areas and their implications for future research are also discussed. / Denna studie har samlat insikter och kunskap om Student Response Systems (SRS) i matematikundervisning i klassrum för att tjäna som inspiration för framtida forskning och design. Med hjälp av Research through Design och Participatory design som metodik har kvalitativ data samlats in direkt från slutanvändare, matematiklärare. Genom att fokusera på lärarnas perspektiv och låta dem ta på sig rollen som medkonstruktörer skapades en design och prototyp vilken underlättar att bedöma elevernas förståelse. Prototypen har sedan använts som ett verktyg för att samla in ytterligare kunskap. Fyra huvudpunkter beskrivs och diskuteras: (1) formativ bedömning, (2) inmatningsfunktionalitet, (3) Audience Engagement Platforms som ett komplement till andra läromedel och (4) anonymitet i klassrummet. Angränsande områden och deras implikationer för framtida forskning diskuteras också.

The aim of this study is to investigate history teachers’ various approaches towards the wars in former Yugoslavia during the 90s, in their history teaching in upper secondary school. Furthermore, another aspect to the study is to investigate how the history teachers approach potential students that might have roots from the former Yugoslavia. Since the Swedish society is multicultural with immigrants from former Yugoslavia, the topic could be viewed as sensitive. However, previous studies show that students with a multicultural background such as former Yugoslavia want to take part of their history in the history classroom. This leads to the next question, whether teachers fulfill their students’ needs when it comes to history. Furthermore, another aim of the study is to also investigate what possibilities and difficulties the teachers might experience with teaching about the wars in former Yugoslavia.  Five history teachers with experience from history teaching in upper secondary school were interviewed. The result is thenceforth analyzed with the following theoretical framework: Kitson’s and McCully’s (2005) model of sensitive topics in the history classroom, multicultural classroom, and historical empathy. The findings of the study are that only two out of five history teachers included the wars in former Yugoslavia continuously in their history teaching. The third teacher included the topic if the students were interested, and the fourth teacher taught the students about some events occasionally in relation to other topics, such as use of history. The last teacher did not include the wars in former Yugoslavia at all. Four out of five teachers wanted the students to contribute with their own history culture and family history. The possibilities and the difficulties were intertwined, according to the teachers. The students could contribute and thusly offer perspective on the topic. However, it could also mean that the teachers had to be careful with their words since they could not fully know what experiences the students have. The teachers’ answers were analyzed in accordance with Kitsons and McCullys model, together with the concepts ‘multicultural classroom’ and historical empathy. The conclusion of the research is that the majority of the history teachers used historical empathy in connection with the wars in former Yugoslavia. The teachers tried doing so by bringing the teaching to life with the help from, for instance, life stories and interviews. The teachers’ attitudes towards a multicultural classroom, which is enriched by students with different history cultures, were mostly positive.

Syftet med denna studie är att undersöka hur visuellt stöd används av lärare i årskurs 1–3 i språkligt heterogena klassrum, med fokus på dess användning, implementering och betydelse för undervisningen. Frågeställningarna är utformade efter de klassiska frågorna inom didaktiken, vad, hur och varför med inriktning på visuellt stöd i det språkligt heterogena klassrummet. Studien utgår från två multimodala teorier, den socialsemiotiska teorin och design för lärande. Dessa teorier är valda utifrån ämnetundervisning med visuellt stöd i det språkligt heterogena klassrummet. Metoden som används i studien är semistrukturerade lärarintervjuer som utgår från en intervjuguide.Det gjordes även observationer för att upptäcka det språkliga landskapet i klassrummet. Analysen är gjord utifrån en tematisk analysmetod. Analysen av resultatet visar att lärarnas användning av visuellt stöd koncentreras till bildstöd. De bildstöd som finns, utifrån studien, är en grund i den språkutvecklande undervisningen. Bristen av förståelse kring konceptet visuellt stöd och dess olika funktioner visar vikten av en fortbildning hos lärarna för att på ett effektivt sätt stötta eleverna. Det är viktigt att inte överösa eleverna med bildstöd då det kan distrahera mer än hjälpa i deras läs- och skrivutveckling.