I ett flippat klassrum ersätter förberedande aktiviteter i hemmet den traditionella lärargenomgången lektionstid. Bearbetningsfasen av nyvunna kunskaper sker istället i klassrummet. Undervisningsmodellen har fått mycket uppmärksamhet i litteraturen och tycks populär bland de som praktiserar modellen. Ambitionen med detta examensarbete är att öka kunskapen om, och förståelsen för, lärares åsikter gällande det flippade klassrummets pedagogik, för att svara på frågan varför inte fler lärare flippar sitt klassrum. För ändamålet har gymnasielärare från Lund intervjuats. Analysen av lärarnas identifierade erfarenheter, attityder och uppfattningar av det flippade klassrummets pedogogik bekräftar en positiv inställning till flippat klassrum hos lärare som undervisar flippat, men avslöjar samtidigt en generellt skeptisk inställning till undervisningsmodellen. Arbetet identifierar troliga orsaker därtill, lyfter hinder, utmaningar, vinster och drivkrafter med att påbörja flippad undervisning samt för- och nackdelar med metoden, sett ur ett lärandeperspektiv. Dessutom presenteras en modell för hur svårigheterna att lyckas med ett flippat klassrum kan övervinnas. / The aim of this thesis is to highlight teachers’ opinions about flipped classroom-teaching. First, a literature review was carried out, focusing on the advantages and disadvantages with the method. This lead up to a working definition of “flipped classroom.” Briefly, the flipped classroom teaching model inverts traditional teacher-led lessons by having standard classroom activities as homework before lesson, and traditional homeworks as classroom activities. In parallel with the development of modern digital techniques, the model has received much attention. The literature reveals enthusiasm about the model among students and teachers engaged in flipped classrooms. Yet, most teachers still use a traditional teaching approach. Second, teachers at an upper secondary school level were interviewed. In summary, this report identifies a general critical view of the flipped classroom teaching model. Still, the teachers were able to identify both advantages and drawbacks, thresholds and challenges for adopting the model. Finally, this report suggests how difficulties with implementing the model can be overcome.

Den här studien undersöker lärares erfarenheter av Flippad undervisning (Flipped Classroom). I den här studien har två forskningsfrågor ställts till ämneslärare i grund- och gymnasieskolan: Vad karaktäriserar Flippad undervisning? samt Vad är syftet med Flippad undervisning?. Teoretisk utgångspunkt i studien är ett sociokulturellt perspektiv. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer, analyserade enligt den kvalitativa innehållsanalysen som metodansats. Nio lärare, baserade på ett kriterieurval, från olika kommuner i den södra delen av Sverige har utgjort empirin i studien. Samtliga lärare har intervjuats vid sina respektive arbetsplatser. Fem teman har utkristalliserat sig i resultatet med utgångspunkt i den första forskningsfrågan: Förändrad yrkesroll, Tiden, Att motivera eleverna och ha en kontinuitet, Tekniken samt Kommunikationen med eleverna. Den andra forskningsfrågan genererade tre teman i resultatdelen: Förståelseförberedande, Elevers lärande synliggörs och Tillgänglighet. Resultatet belyser att läraren blir mer av en handledare i klassrummet, tid frigörs under lektionen som medger en förändrad, och ökad kommunikation. Resultatet visar också att det är viktigt att göra eleverna delaktiga. Tekniken är en av artefakterna som möjliggör undervisningsformen och bidrar till en förändrad kommunikation. Flera av respondenterna i studien ser möjligheten till ett ökat lärande och upplever också att formativa bedömningsprocesser underlättas av undervisningsformen. / This study examines teachers’ experiences of Flipped Teaching. Two questions have been asked: What characterizes the Flipped Classroom? and What’s the purpose of Flipped Teaching? The theoretical framework is the sociocultural perspective by Vygotsky. The empirical material has been gathered through the qualitative interview and the method used to process the data has been the qualitative content analysis method. Nine teachers from various parts of southern Sweden have been interviewed. The two research questions resulted in eight categories, five from the first question: Changes in profession, Time, Key aspects – Participation, motivation and continuity, Tools involved and Communication with pupils. The second question generated three categories: Understanding preparatory, Visible learning and Access to the material. The results show that the teachers have become more guides on the side rather than lecturers and that time together with the students, interacting with them, has changed the ways of communication. The result also shows that the technical artefacts suports the Flipped Classroom, in some ways even as a conditional precedent for the Flipped Classroom. Many of the respondents in the study also express that the Flipped Classroom helps them assess the pupils’ abilities more formatively.

Inom den högre utbildningen är det fortfarande vanligt att använda traditionella undervisningsmetoder även om det finns andra metoder som går att tillämpa. En faktor som påverkar införandet av nya metoder är digitaliseringen. Många lärosäten använder sig idag av en digital plattform för undervisningen, ibland också flera stycken olika plattformar och där dessa då kräver en teknisk kompetens för att kunna användas på ett bra sätt i undervisningen. Speciellt är kurser inom datalogi som har goda förutsättningar för att kunna nyttja nyare metoder. Dock kräver detta kunskap i metoden, hur de tekniska hjälpmedlen går att tillämpa för kursens ändamål och att man vågar pröva nya metoder i kurser. Målet med denna studie är hitta nya sätt som kan mäta en undervisningsmodells effektivitet. Lösningen kommer att bestå i att undersöka existerande forskning inom området, specifikt implementation av metoden, vad gav metod för effekt och hur denna effekt har mätts. Av den existerande forskningen pekar på att detta är en svår fråga att analysera, det är många faktorer som vi behöver ta i anspråk för att kunna komma till konsensus i hur den potentiella lösningen bör skapas. Den gemensamma faktorn är att det finns en positiv inverkan på studenternas resultat baserat på att det har införts en ny undervisningsmodell. Det vi kom fram till är att skapa en mätmetod som använder studenternas lösningar för befintliga uppgifterna i kursen, genom att vi fick göra ett antal antaganden för de problem som ansågs kunna påverka mätmetoden. Av detta kunde vi sedan dra slutsatser av metodens effektivitet. / In higher education, it is still common to use traditional teaching methods, although there are other methods that can be applied. One factor influencing the introduction of new methods is digitalization. Many higher education institutions today use a digital platform for teaching, sometimes also several different platforms and where these then require a technical competence to be used in a good way in teaching. Especially are courses in computer science that have good conditions for being able to use newer methods. However, this requires knowledge of the method, how the technical aids can be applied for the purpose of the course and that you dare to try new methods in courses. The goal of this study is to find new ways that can measure the effectiveness of a teaching model. The solution will consist of investigating existing research in the area, specifically implementation of the method, what gave method for effect and how this effect has been measured. From the existing research indicates that this is a difficult issue to analyze, there are many factors that we need to take into account in order to be able to come to a consensus on how the potential solution should be created. The common factor is that there is a positive impact on student outcomes based on the introduction of a new teaching model. What we came up with is to create a measurement method that uses the students’ solutions for existing tasks in the course, by making several assumptions for the problems that were considered to affect the measurement method. From this we were then able to draw conclusions from the effectiveness of the method