Syftet har varit att undersöka hur olika interiöra miljöer kan återges med ELF-metoden (Environmental Light Field Method) och om resultaten skiljt sig åt i olika miljöer. Studien har genomförts som ett experiment på Jönköpings Tekniska Högskola och insamling av data har skett i lektionssalar, entré, bibliotek och utomhus genom en kvantitativ metod. Insamlade data genom ELF-metoden består av foton, diagram och mätresultat. ELF-resultaten har jämförts med rummens uppmätta belysningsstyrkor, spektralfördelningar och utredarnas upplevelse av rummen som presenterats genom skisser. Resultatet visar att ELF-metoden fungerar som en kombination av de andra mätmetoderna. Styrkan är att resultatet ger en samlad bild av miljön med hänsyn till ytfärger, intensitet och dagsljusinsläpp men dess nackdelar är att det idag är initialt tidskrävande samt att det endast går att utvärdera befintliga miljöer. Slutsatsen är att metoden i framtiden kan komma att bli lämplig för utvärdering av belysning och dagsljus i interiöra miljöer, när metoden för insamling och hantering av data har utvecklats och effektiviserats. / The purpose has been to investigate how different interior environments can be reproduced with the ELF method (Environmental Light Field Method) and whether the results differ in different environments. The study was conducted as an experiment at Jönköping University and data collection was done in classrooms, entrances, libraries and outdoors through a quantitative method. Collected data consists of photos, diagrams and measurement results. The ELF-results have been compared with the illuminance in the rooms, the spectral power distribution and the investigators experienced the room which is presented with sketches. The results show that the ELF method works as a combination of other measurement methods. The strength is that the result gives an overall picture of the environment regarding to surface colors, intensity and daylight input, but its disadvantages are that today it is initially time-consuming and that it is only possible to evaluate existing environments. The conclusion is that the method in the future may be suitable for evaluating lighting and daylight in interior environments when the method for collecting and processing data has been developed and streamlined.

Teknikämnet är i ständig förändring i och med den snabba teknikutvecklingen, medan klassrummets utseende i princip inte har förändrats sedan 1840-talet. Därför lär inte det traditionella klassrummet vara anpassat för teknikämnet och dess undervisning idag. Syftet har varit att undersöka, analysera och utforma förslag på hur teknikklassrum kan utformas. Vidare var syftet att utvärdera förslagen med utgångspunkt i perspektivet att klassrummet ska främja projektbaserad undervisning. För att uppnå syftet genomfördes en litteraturstudie samt datainsamling bestående av intervjuer och fokusgrupper med lärare och elever. En fenomenografisk analys utfördes på empirin för att finna uppfattningar om vad som är viktigt vid utformning av ett klassrum. Analysen visade att den fysiska inomhusmiljön, möblering, material i klassrummet, inspiration för elever samt vad som finns i närheten av klassrummet, är viktigt att ta hänsyn till vid utformning av teknikklassrummet. Flexibilitet verkade vara den enskilt viktigaste faktorn att ta hänsyn till vid klassrumsutformning, därför behöver flexibilitet genomsyra alla kategorier. De fysiska miljöfaktorer som lärare ansåg påverkar projektbaserad undervisning var material, ljudvolym, estetik och elevernas placering. När ett klassrum ska utformas för att främja projektbaserad undervisning behöver skolan ta hänsyn till vilka typer av projekt klassrummet ska möjliggöra eftersom olika projekt kräver olika fysiska miljöer. Fem klassrumsförslag för teknikämnet utformades främst med hjälp av den fenomenografiska analysen. En utvärdering av klassrumsförslagen gjordes och enligt respondenterna passar två av förslagen, eller en kombination av dem, bäst för projektbaserad undervisning. / Technology is a Swedish school subject that is in constant change because of the rapid rate of technology development, while the classroom appearance, in principle, has not changed since the 1840s. Hence, the traditional classroom might not be suited for the subject of technology and its teaching. The aim has been to investigate, analyze and design proposals on how a classroom for the technology subject can be designed. Furthermore, the aim was to evaluate the proposals based on the perspective that the classroom should promote projectbased teaching. To achieve the aim, literature studies and data collection was conducted consisting of interviews and focus groups with teachers and students. A phenomenological analysis was conducted to find perceptions of what is important when designing a classroom. The analysis showed that the physical indoor environment, furnishings and materials in the classroom, inspiration for students as well as what is in the vicinity of the classroom are important to be taken into consideration when designing a classroom for the technology subject. Flexibility seemed to be the single most important factor to take into account in classroom design, therefore, flexibility needs to permeate all categories. The physical environmental factors that teachers thought influenced project-based teaching were material, sound volume, aesthetics and students' placement. When a classroom is to be designed to promote project-based teaching, the school needs to take into account what kind of projects the classroom should enable because different projects require different physical environments. Five classroom proposals for the technology subject were designed primarily using the phenomenological analysis. An evaluation of the classroom proposals was made and according to the respondents, two of the proposals, or a combination of them, are best suited for project-based teaching.

Abstract In our research, we sought to identify effective methodologies for teaching sensitive or challenginghistorical subjects within educational contexts. This endeavor was driven by our belief that a nuancedunderstanding of these pedagogical strategies is essential for enhancing future classroom interactions. Weaimed to delve into the scholarly discourse surrounding the instruction of difficult historical topics,enriching our approach to handling sensitive content.Our investigation revealed enlightening perspectives from studies across diverse historical andgeographical contexts. We aimed to uncover common themes and assess their applicability withinSwedish educational settings. The studies varied in methodology, approach, and structure, selectedthrough targeted searches on platforms like Google Scholar using terms related to teaching sensitivehistory. This process involved reviewing titles and abstracts to ensure the studies' relevance andcontribution to our objectives.Despite the diversity of the articles, we extracted several insights shared across the studies. Theseinclude the importance of ongoing learning to build a solid knowledge base, enhancing teacherconfidence. Such confidence is crucial for educators aiming to introduce multiple historical viewpoints,encouraging critical engagement and challenging prevailing perspectives. The research also highlightedvarying teaching styles, reflecting educators' interpretations of history's educational value.Furthermore, engaging students in empirical research on historical sources was identified as aneffective strategy for addressing challenging topics, even in contexts where students have personal ties tothe subject matter. This approach has shown therapeutic effects, notably in Northern Ireland's context.Additionally, a study by Stephen Klein emphasized "everyday empathy" by younger teachers, advocatingfor a humble stance, acknowledging knowledge gaps, and highlighting the complexity of historicalnarratives. This method encourages collaborative exploration with students, allowing for the coexistenceand critical examination of multiple perspectives.Our review not only provided insights into effective teaching strategies for sensitive historical topicsbut also underscored the potential of these methodologies to foster a more inclusive and reflectivehistorical discourse in educational settings.

I detta examensarbete utforskar jag hur en kan arbeta med en designprocess i möbler för en skolmiljö med ett bredare fokus än vad möblerna på marknaden är idag. Genom att utgå från barn i klassrummet med varierande behov, hoppas jag på att designa skolmöbler som passar fler individer. Med det har jag utgått i designprocessen med perspektivet och arbetsmetoden – Design for all och tagit fram en möbel som kan placeras in en skolmiljö i dagens klassrum. Min förhoppning är att kunna formge skolmöbler som inkluderar hjälpmedel som stimulerar och hjälper till i elevens arbete. Syftet med att fördjupa mig i ämnet skolmöbler är att jag vill fördjupa mig i skolans värld och lära känna miljöerna som möblerna sätts in i. Detta med en önskan att sedan i arbetslivet arbeta med att ta fram anpassade möbler. Arbetet inleds med en teoretisk undersökning där jag gör platsbesök på skolor, har samtal med pedagoger och med en fysioterapeut vid namn Ulrika Myhr som jag har samarbetat med samt dialog med handledare. Med ett valt fokus på mellanstadiet arbetar jag utifrån ett befintligt klassrum tillhörande en fyra bestående av två mentorer och 34 elever. Där har jag en dialog med eleverna och pedagogerna om hur de ser på och arbetar i sin miljö. Därefter gör jag egna analyser från de resultaten och gör ett förslag på möbler tänkta för det klassrum jag arbetat med. Därpå går jag över till en praktisk undersökning där jag har en kontinuerlig dialog om ergonomi med Ulrika Myhr samt jag testar hur ergonomi och design möts tillsammans i en form som till slut blir min design. Min slutsats visar på att det är svårt att få in alla funktioner i en möbel och tillgodose alla elever även ifall om man designar utifrån perspektivet design for all. Men däremot går det att designa för fler och för fler än vad det görs nu. Jag drar också slutsatsen att ha involverat eleverna själva i designprocessen har visat på att de har tydligt själva vet vad de vill ha och deras åsikter har gjort att mitt arbete har gett ett så gott resultat. / In this degree project, I explore how one can work with design processes in furniture for a school environment with a broader focus than the furniture on the market today. By focusing on children in a classroom, all with a broad spectrum of different needs, I hope to design school furniture that suits more individuals. I have started this particular design process with the perspective, and working method, of "design for all"; and produced a piece of furniture that can be placed in a school environment in today's classroom. My hope is to be able to design school furniture that includes features which can stimulate and assist the student's work. The further purpose of this project is that I want to immerse myself in the world of today's pupils, getting to know the environments that the furniture they use is placed in. My hope is that this will aid me in my further desire to then work on creating customized furniture in my professional working life. My working process begins with a theoretical investigation where I make on-site visits to schools, have conversations with educators and with a physiotherapist named Ulrika Myhr, with whom I have also collaborated, as well as dialogue with supervisors. With a chosen focus on the ages of 9-12, which constitutes the Swedish school system's later primary school years, I work on-site with access to a fourth-grade class and classroom, consisting of two mentors and 34 students. There, I have a dialogue with the students and teachers about how they view and use their working environment. I then make my own analyzes from those results which leads to a proposal for new furniture intended for the classroom I worked with. I then move on to a practical investigation where I have an on-going dialogue about ergonomics with Ulrika Myhr, and I test how ergonomics and design meet in the form that ultimately becomes my design. My conclusion shows that it is difficult to include all necessary functions in a piece of furniture while still satisfying the needs of all students, even if you design it from the perspective of "design for all". But on the other hand, it is possible to design for more people than is currently being done. I also conclude that having involved the students themselves in the design process has shown that they clearly know what they want, and their opinions have given the results of my work a greater legitimacy in its relevance.